2019
Att veta, älska och växa
November 2019


Att veta, älska och växa

Må vi alla komma att förstå vår del i det här stora tjänandeverket så att vi blir mer som han.

År 2016 kom The Tabernacle Choir at Temple Square till Nederländerna och Belgien. Och eftersom jag var inblandad i detta spännande evenemang hade jag möjlighet att se dem framträda två gånger.

Man som spelar gong-gong

Under deras framträdande tänkte jag på vilket enormt företag det var att transportera en så stor kör. Mina tankar drogs till den stora gong-gongen, som var svår och troligtvis dyr att frakta i jämförelse med fiolen, trumpeten eller andra instrument man lätt kan bära under armen. Men när jag tänkte på hur mycket den här gong-gongen användes, insåg jag att man egentligen bara slog på den på några få gånger, medan de andra mindre instrumenten spelades under större delen av konserten. Jag reflekterade över att framträdandet, utan ljudet från gong-gongen, inte hade varit detsamma, så det var nödvändigt att frakta den här stora gong-gongen över hela havet.

Man som spelar gong-gong tillsammans med orkestern

Ibland kan vi känna att vi, liksom gong-gongen, bara duger till att spela en mindre roll i framförandet. Men låt mig tala om för dig att ditt ljud gör all skillnad i världen.

Vi behöver alla instrumenten. Några av oss har lätt för att lära och gör bra ifrån oss i skolan, medan andra har konstnärliga talanger. Några ritar och bygger saker eller vårdar, skyddar eller undervisar andra. Vi behövs alla för att ge världen färg och mening.

Till dem som tror att de inte har något att bidra med eller att de inte är viktiga eller räknas för någon, till andra som kanske känner att de har allt och till alla däremellan vill jag rikta mitt budskap.

Var ni än befinner er på livets stig kanske några av er känner sig så överbelastade att ni inte ens anser er vara på den stigen. Jag vill uppmana er att kliva fram ur mörkret och in i ljuset. Evangeliets ljus ger värme och läkedom och hjälper er förstå vilka ni egentligen är och vad ert syfte i livet är.

Några av oss har irrat omkring på förbjudna stigar och försökt hitta lyckan där.

Vi inbjuds av en kärleksfull himmelsk Fader att vandra på lärjungeskapets stig och återvända till honom. Han älskar oss med fullkomlig kärlek.1

Hur gör vi det? Vi gör det genom att hjälpa varandra förstå vilka vi är genom att tjäna varandra.

För mig innebär tjänande att utöva gudomlig kärlek.2 På det sättet skapar vi en omgivning där både givare och mottagare får en önskan att omvända sig. Med andra ord byter vi riktning och kommer närmare och blir mer som vår Frälsare Jesus Kristus.

Vi behöver till exempel inte ständigt säga till vår äkta hälft eller våra barn hur de kan förbättra sig – det vet de redan. Det är när vi skapar den här kärleksfulla omgivningen som de får kraften att göra de nödvändiga förändringarna i sina liv och bli bättre människor.

På så sätt blir omvändelsen en daglig förfiningsprocess som kan innefatta att be om ursäkt för dåligt uppförande. Jag minns och upplever fortfarande situationer då jag är för snar att döma eller för dålig på att lyssna. Och i slutet av dagen i min personliga bön har jag känt en kärleksfull maning från himlen att omvända mig och bli bättre. Den kärleksfulla omgivning som först skapades av mina föräldrar, bröder och systrar och senare av min fru, mina barn och mina vänner har hjälpt mig bli en bättre människa.

Vi vet alla på vilket område vi kan bättra oss. Vi behöver inte påminna varandra om och om igen, men vi behöver älska och tjäna varandra och på så sätt skapa en miljö av vilja till förändring.

I den här miljön får vi veta vilka vi egentligen är och vilken roll vi har i detta sista kapitel i världshistorien före Frälsarens andra ankomst.

Om ni undrar över er roll vill jag be er hitta en plats där ni kan vara i fred och be er himmelske Fader att låta er veta vilken roll ni har. Svaret kommer troligen gradvis och sedan tydligare när vi stadigare styrt in våra steg på förbundets och tjänandets stig.

Vi upplever vissa av de svårigheter som Joseph Smith upplevde när han befann sig ”mitt i [en] ordstrid och [ett] åsiktstumult”. Som vi kan läsa i hans egen redogörelse sa han ofta till sig själv: ”Vad skall jag göra? Vilken av alla dessa grupper har rätt, eller har de alla fel? Om någon av dem har rätt, vilken är det då och hur skall jag kunna veta det?”3

Med den kunskap han fann i Jakobs brev, där det står att ”om någon av er brister i vishet ska han be till Gud, som ger åt alla villigt och utan att kritisera, och han ska få”4, kom Joseph ”omsider fram till beslutet att fråga Gud”5.

Vi läser vidare att ”det var första gången i [sitt] liv som [han] gjort ett sådant försök, ty mitt i alla [sina] bekymmer hade [han] ännu aldrig gjort något försök att be högt”.6

Och så kan det vara för oss den allra första gången vi talar till vår Skapare på ett sätt som vi aldrig har gjort förut.

Tack vare Josephs försök visade sig vår himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus för honom och kallade honom vid namn, och därför förstår vi mycket bättre vilka vi är och att vi faktiskt betyder något.

Vi läser vidare att Joseph i sina tidiga tonår var ”förföljd av dem som borde ha varit [hans] vänner och [som borde ha] behandlat [honom] vänligt”7. Så vi kan vänta oss ett visst motstånd när vi lever ett liv av lärjungeskap.

Om ni just nu känner att ni inte klarar av att vara en del av orkestern och omvändelsens stig verkar svår för er, kom då ihåg att om vi kämpar vidare kommer bördan att lyftas bort från våra axlar och ljuset kommer tillbaka igen. Vår himmelske Fader lämnar oss aldrig när vi sträcker oss mot honom. Vi kan ramla och resa oss igen, och han hjälper oss borsta bort smutsen från knäna.

Några av oss är sårade, men Herrens förbandslåda har bandage som är stora nog att täcka alla våra sår.

Så det är den kärleken, den fullkomliga kärleken som vi också kallar ”Kristi rena kärlek”8, som behövs i våra hem där föräldrarna tjänar sina barn och barnen tjänar sina föräldrar. Genom den kärleken förändras hjärtan, och en önskan att göra hans vilja föds.

Det är den kärleken som behövs i vårt samspel med varandra som barn till vår himmelske Fader och som medlemmar i hans kyrka, och som möjliggör för oss att ha med alla musikinstrumenten i våra orkestrar så att vi kan framträda i härlighet med himmelska änglakörer när Frälsaren kommer tillbaka.

Det är den kärleken, det ljuset som behöver stråla och lysa upp vår omgivning i våra dagliga göromål. Människor kommer att lägga märke till ljuset och dras till det. Det är den sortens missionsarbete som gör att andra dras till att ”komma och se”, ”komma och hjälpa” och ”komma och stanna.9 Snälla, när du har fått ditt vittnesbörd om det här stora verket och vår roll i det, låt oss glädjas med vår älskade profet Joseph Smith, som förkunnade: ”Jag hade sett en syn. Jag visste det, och jag visste att Gud visste det och jag kunde inte förneka det.”10

Jag vittnar för er att jag vet vem jag är, och jag vet vilka ni är. Vi är alla barn till en himmelsk Fader som älskar oss. Och han sände oss inte hit för att misslyckas, utan för att återvända till honom i härlighet. Att vi alla må komma att förstå vår del i det här stora tjänandeverket så att vi blir mer som honom när Frälsaren kommer tillbaka är min bön, i Jesu Kristi namn, amen.