Unga vuxna
Hur vi urskiljer det goda hos oss själva
Författaren bor i Utah, USA.
Hur skulle du beskriva urskillningens gåva? Tills nyligen hade jag helt missat ett av de mer väsentliga syftena med den här gåvan.
Fotoillustration från Getty Images
I större delen av mitt liv har jag sett urskillningens gåva som förmågan att skilja rätt från fel, sanning från falskhet. Även om det är en viktig del av gåvan förstod jag nyligen att den omfattar mer.
Jag hittade en skatt i fotnoterna till ett tal från generalkonferensen i april 2020. En talare citerade president Stephen L. Richards (1879–1959), tidigare förste rådgivare i första presidentskapet, som sa: ”Den högsta formen av urskillning är den som ser och uppdagar för andra deras bättre natur, det medfödda goda de har inom sig.”1
Visst låter det som poesi?
Den Helige Anden kan hjälpa oss upptäcka det medfödda goda hos andra. Sanningen i det uttalandet var så vacker att jag ville lära mig mer. Jag upptäckte att äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum också har sagt att urskillningens gåva hjälper oss ”finna och frambringa det goda som kan ligga dolt hos oss.”2
Sedan den här upptäckten har jag börjat inse hur viktig den här delen av urskillningens gåva är. Vi behöver finna de goda egenskaperna hos oss själva så att vi kan utveckla dem. När vi gör det känner vi oss som och agerar mer som de Guds barn vi faktiskt är (se Ps. 82:6; Mosiah 5:7; Moro. 7:19).
Så hur kan vi börja hitta det goda i oss själva? Här är några sätt som kan hjälpa dig att komma igång.
Fokusera på att använda dina styrkor för att välsigna andra
Det är en doktrinär sanning att alla har fått vissa gåvor från Gud (se L&F 46:11) – och det är inte fåfängt att tänka på dem. Faktum är att Herren har bett oss göra det! Skrifterna lär oss att uppriktigt söka efter de bästa gåvorna och alltid komma ihåg varför vi har fått dem (se L&F 46:8).
Allt eftersom vi blir mer medvetna om våra gåvor eller talanger bör vi hitta sätt att använda dem för att tjäna andra.
Ett sätt att identifiera dina gåvor är genom att fråga någon du litar på! Fråga vilka dina styrkor är. Om du är som jag så kanske du tycker att det låter pinsamt. Men kom ihåg, det handlar inte om fåfänga. Det handlar om att få veta vilka individuella egenskaper eller drag som du kan erbjuda dina bröder och systrar i världen (se Mosiah 8:18).
En vänlig granne berättade exempelvis för mig att jag har gåvan att få människor att känna sig avslappnade. I stället för att avfärda kommentaren som bara artigt beröm började jag uppmärksamma den gåvan i mitt liv. När jag gjorde det insåg jag att min himmelske Fader kunde hjälpa mig att använda mina sociala förmågor för att bli vän med andra och vara till välsignelse för fler personer än mig själv.
Genom att se dina gåvor kan du medvetet välja att använda dem för att välsigna andra (se L&F 82:18).
Studera din patriarkaliska välsignelse
Foto: Judith Ann Beck
Patriarkaliska välsignelser är också en bra källa för att upptäcka dina unika, gudagivna gåvor. Äldste Larry R. Lawrence, emeritusmedlem i de sjuttios kvorum, har sagt: ”Anden kan visa oss våra svagheter men han kan också visa oss våra starka sidor. … När vi läser våra patriarkaliska välsignelser påminns vi om att vår himmelske Fader känner till vår gudomliga potential.”3
Genom att studera din patriarkaliska välsignelse får du hjälp att fokusera på att utveckla de karaktärsdrag som kan hjälpa dig uppnå din potential.
Jag själv föreställer mig ofta vilken slags mamma jag hoppas bli en dag. Utan att jag inser det fastnar jag i tanken på att en bra mamma är hälsosam, organiserad och vacker – och att hennes kanelbullar gör alla i Hjälpföreningen avundsjuka. Även om inget av detta är dåligt så har jag insett, när jag studerat min patriarkaliska välsignelse, att Herren bryr sig mer om att jag är en vänlig och kärleksfull mamma. För mig är dessa kristuslika karaktärsdrag de jag borde vara mest angelägen om att utveckla.
Minnas och reflektera under sakramentet
Foto: Jerry Garns
Sakramentet är ett tillfälle att tänka på Frälsaren. Det är också ett tillfälle då du kan reflektera över din utveckling mot att bli som han. När du arbetar på att upptäcka dina medfödda goda karaktärsdrag kan en tillbakablick varje vecka på det du uppnått, dina upplevelser och dina sociala möten hjälpa dig att upptäcka särskilda tillfällen då dina gåvor kom till uttryck.
President Henry B. Eyring, andre rådgivare i första presidentskapet, har sagt: ”När du utvärderar ditt liv under sakramentets förrättning hoppas jag att du inte bara tänker på sådant som du har gjort fel utan också på sådant som du har gjort rätt – ögonblick när du kände att din himmelske Fader och Frälsaren var nöjda med dig. Du kan faktiskt ta en stund under sakramentet till att be Gud hjälpa dig se detta.”4
Här är några frågor du kan ställa dig själv eller till Gud under sakramentet:
-
Hur har jag följt Kristi exempel den här veckan?
-
Vem har jag tjänat?
-
När kände jag Anden den här veckan? Varför?
-
Vilket kristuslikt karaktärsdrag försöker jag utveckla? Hur går det för mig?
-
Finns det något i mitt liv som jag borde be om hjälp med?
-
Finns det någon jag behöver förlåta?
-
Vilket problem, stort eller litet, har min himmelske Fader och Jesus Kristus hjälpt mig med den här veckan?
Att begrunda Guds godhet och utvärdera mitt liv under sakramentet, i stället för att bara fokusera på misslyckanden och brister, hjälper mig att förtrösta på honom.
Ära ditt ämbete
Vi får ämbeten av en anledning, även om vi först inte känner till anledningen.
En gång kallades jag som Hjälpföreningens president i min församling för unga ensamstående vuxna. Jag var ivrig att sätta igång. Men efter några månader misströstade jag. Jag kunde inte se någon andlig tillväxt hos de personer jag försökte tjäna. Mina ansträngningar att göra besök och utveckla vänskapsband tycktes falla platta.
En söndag kändes det som att jag saknade de andliga gåvor som kan hjälpa någon att bli bra på att tjäna. Min bön under sakramentet den dagen handlade om att känna en övertygelse om att jag kunde hantera mitt ämbete. Jag fick intrycket att jag skulle be om en prästadömsvälsignelse.
Jag pratade med biskopen och när han lade sina händer på mitt huvud var det här något av det första han sa: ”Din himmelske Fader uppskattar den vänlighet du visar andra.”
Anden sköljde över mig och jag kände mig förvissad om att Herren var nöjd med mina ansträngningar. Jag kände att jag faktiskt hade en del av gåvorna som behövs för att tjäna kärleksfullt. Jag hade bara mätt mina misslyckanden i stället för mina framgångar.
Dina ämbeten är utmärkta tillfällen att hitta och använda dina andliga gåvor.
Du kan börja nu
Vi behöver inte vänta med att börja upptäcka det goda hos oss själva.
President Dieter F. Uchtdorf, då andre rådgivare i första presidentskapet, har sagt:
”Ibland känner vi oss missmodiga för att vi inte är ’mer’ av någonting – mer andliga, respekterade, intelligenta, friska, rika, trevliga eller kapabla. …
Jag har lärt mig att vi inte behöver vara ’mer’ av någonting för att börja bli den person som Gud avsåg att vi skulle bli.”5
Vi kan börja med en bön. Berätta för din himmelske Fader hur det känns nu och hur du vill känna för dig själv. Be särskilt om urskillningens gåva så att du kan se din medfödda godhet. Några av de finaste stunderna i mitt liv har kommit tack vare dessa böner. Jag tror att vår himmelske Fader är angelägen om att hjälpa oss se allt som han ser.
Tack vare vår identitet som barn till Gud är vi ämnade för storhet (se L&F 78:17). Genom urskillningens gåva kan vi veta det för egen del.