”Kvinnorna som följde Jesus från Galileen”, Liahona, mars 2022.
Kvinnorna som följde Jesus från Galileen
Tre lärdomar från de trogna kvinnor som följde Jesus Kristus.
Några kvinnor, av Walter Rane
År 1883 skrev Helen Mar Whitney att ”i Kristi liv [kan vi] se den hängivenhet som kvinnan visade. Hon var den sista som dröjde sig kvar vid korset och den första vid graven.”1 Även om syster Whitney inte specificerade vilka kvinnor hon beskrev, finns de kvinnor som följde Kristus från Galileen bland dem. Om de här kvinnorna skriver Lukas att Jesus ”vandrade … genom städer och byar och förkunnade evangeliet … De tolv var med honom, och även några kvinnor som hade blivit botade …: Maria som kallades Magdalena … och Johanna, hustru till Herodes förvaltare Kusas, samt Susanna och många andra som tjänade dem med vad de ägde” (Lukas 8:1–3; betoning tillagd).
Orden ”många andra” antyder att det rör sig om en grupp av betydande storlek. Många trofasta kvinnor var med Kristus. De här kvinnorna lär oss att bygga upp Guds rike och att vara närvarande hos dem som lider. De lär oss att vara modiga och att hålla oss nära Kristus även när det är svårt. Kanske viktigast av allt är att de lär oss att vi genom Kristus kan lämna mörkret och komma in i ljuset.
Maria Magdalena, Johanna, Susanna2 och alla de andra kvinnorna som följde Kristus var inte passiva, utan stöttade honom aktivt och materiellt i hans verksamhet (se Luk 8:2–3). Det nämns specifikt att Johanna var gift med Herodes förvaltare, vilket troligen betyder att hennes man hade en viktig ställning och auktoritet hos kung Herodes Antipas, härskaren i Galileen.
När de här kvinnorna följde Kristus i Galileen hörde de troligen många av hans predikningar, lyssnade till hans liknelser och bevittnade underverk, som när kvinnan med blödningar och kvinnan som hade haft en sjukdomsande i 18 år blev botade (se Lukas 8:43–48; 13:11–13). De var troligen närvarande när 5 000 människor blev mättade och när många andra underverk skedde (se Lukas 9:12–17; 14:1–4). När Kristi verksamhet i Galileen närmade sig sitt slut följde några av dessa kvinnor med honom på en veckolång resa till Jerusalem (se Matteus 27:55–56).
Evangelierna nämner flera kvinnor som följde och hjälpte Jesus, bland andra Maria, Johanna och Susanna. De ”och många andra” hörde Frälsaren undervisa och bevittnade troligen underverk.
Illustration: Dan Burr
Sörja med dem som sörjer
Tänk för ett ögonblick på det faktum att de här kvinnorna följde Kristus från Galileen och var med vid hans korsfästelse. Även om skrifterna inte specifikt nämner att de deltog i andra händelser under den sista veckan av Frälsarens liv är det troligt att de var närvarande vid det segerrika intåget, hörde när han undervisade i templet och kanske deltog i andra händelser.
Lukas berättar att denna grupp kvinnor var med vid Golgata: ”Alla [Kristi] vänner och kvinnorna som hade följt honom från Galileen stod på avstånd och såg [korsfästelsen]” (Lukas 23:49). Matteus nämner samma grupp kvinnor vid korset: ”Många kvinnor stod där på avstånd och såg på. De hade följt Jesus från Galileen och tjänat honom. Bland dem var Maria Magdalena och den Maria som var Jakobs och Josefs mor, samt modern till Sebedeus söner” (Matteus 27:55–56).3
Tänk på den djupa sorg som de här kvinnor kände vid korset när de såg Frälsaren lida. Vi har alla upplevt tillfällen då våra nära och kära drabbas av tragedier och vi är maktlösa och inte kan göra något åt det. Även om kvinnorna vid korset inte kunde förändra situationen var de med Frälsaren i hans olidliga smärta. Deras exempel visar oss att ett sätt att ”sörja med dem som sörjer” (Mosiah 18:9) är att helt enkelt vara med dem som lider.
Var modig och håll dig nära
De här kvinnorna är också föredömen i fråga om mod. Att de blev kvar vid korset kunde ha försatt dem i fara, eftersom de hade anknytning till en person som Rom hade avrättat. Det Camille Fronk Olson skrev om Maria, Jesu mor (som också var med vid korset), gäller även för dessa kvinnor: ”När Maria stod vid Jesu sida i vad andra uppfattade som en skamlig situation visade hon också att hennes gudsfruktan var större än hennes rädsla för människor. Oavsett vilka anklagelser en åskådare kunde ha riktat mot henne visar Marias lugna hållning att hon, till skillnad från andra bland Jesu lärjungar, inte skulle förneka sitt samröre med honom.”4
Den här gruppen med många kvinnor var inte bara med vid Kristi död utan såg också ”graven och hur hans kropp blev lagd där. Sedan återvände de hem och gjorde i ordning väldoftande kryddor och oljor. Och under sabbaten var de i stillhet efter lagens bud” (Lukas 23:55–56). Med tanke på den fara de judiska myndigheterna eller romarna utgjorde för dem, kunde de här kvinnorna ha förberett sig för att snabbt lämna staden. I stället gjorde de i ordning väldoftande oljor för Kristi kropp (se Lukas 24:1). Även om deras framtid var osäker höll de sig nära platsen där Jesus var. Med hänvisning till lördagen efter korsfästelsen frågar den kristne författaren Max Lucado: ”När det är lördag i ditt liv, hur reagerar du då? Vad gör du när du befinner dig mellan gårdagens tragedi och morgondagens triumf? Lämnar du Gud – eller stannar du kvar nära honom?”5 De här kvinnorna lär oss att hålla oss nära Jesus även i svåra tider.
Kom in i ljuset
Tre Marior vid graven, av William Adolphe Bouguereau
Det är inte förvånande att samma grupp kvinnor var de första vid graven på påskmorgonen (se Lukas 24:1–10).6 För dem förkunnade ängeln den glada nyheten:
”Varför söker ni den levande bland de döda?
Han är inte här, han har uppstått. Kom ihåg vad han sade till er medan han fortfarande var i Galileen” (Lukas 24:5–6).
Kvinnorna kom ihåg vad han hade sagt, återvände och ”berättade allt detta för de elva och alla de andra” (Lukas 24:8–9).
Aposteln Johannes berättar att Maria Magdalena var den första som såg den uppståndne Frälsaren (se Johannes 20:11–17). Det här är kanske särskilt anmärkningsvärt med tanke på att Maria enligt Lukas hade varit besatt av ”sju onda andar” (Lukas 8:2) tidigare i sitt liv. Kanske kan vi i det här se att Maria gick från en mycket svår situation till att bli det första mänskliga vittnet till Kristi uppståndelse. Det visar att när vi har kontakt med Jesus Kristus kan han hjälpa oss att lämna mörkret och komma till ljuset. Oavsett vilka utmaningar vi har haft i det förflutna kan vi uppleva glädjen i att komma till Kristus nu.
Maria Magdalena, Johanna, Susanna och de andra kvinnorna som följde Kristus från Galileen är mäktiga exempel på lärjungar som hjälper till att bygga Guds rike. De lär oss att vara med dem som lider, att vara modiga och att inte lämna Jesus ens i svåra tider. De här kvinnorna, vittnen till den uppståndne Kristus, lär oss att vi genom honom kan lämna mörkret och komma in i ljuset.
År 1893 skrev Lu Dalton följande rader som fångar styrkan hos de kvinnor som följde Jesus Kristus:
Den första att möta sitt barn när han fötts,
den sista att lämna hans sida.
Den första att le alla gånger de mötts,
den sista som slutat att bida.
Den sista som stod vid sin döende Gud,
vid uppståndelsen var hon nära.
Den första att jubla med glädjande bud,
att Frälsaren uppstått i ära.7