2023
Samlas hem i trygghet
Maj 2023


14:48

Samlas hem i trygghet

Vi befinner oss i en unik position för att samla Israel på båda sidor om slöjan som aldrig förr i Faderns plan.

President Russell M. Nelson, vår älskade profet, har med emfas understrukit att vårt unika ansvar är att hjälpa till att samla in det skingrade Israel och förbereda världen för Jesu Kristi andra ankomst.1 Våra andars Fader vill att alla hans barn ska samlas hem i trygghet.

Vår himmelske Faders plan för att tryggt samla in sina barn till vårt himmelska hem är inte baserad på världslig framgång, ekonomisk ställning, utbildning, etnicitet eller kön. Faderns plan är grundad på rättfärdighet, på att hålla hans bud och på att ta emot heliga förrättningar samt att ära förbunden vi sluter.2

Den gudomligt inspirerade läran att vi alla är bröder och systrar och att ”alla är lika inför Gud” ligger till grund för det här stora insamlingsarbetet. Den läran klingar sant för dem som verkligen önskar att folk med olika ekonomisk ställning och etnicitet ska få leva ett bättre liv. Vi applåderar och stöder sådana insatser. Dessutom önskar vi att alla Guds barn ska komma till honom och ta emot de eviga välsignelser han erbjuder genom sitt evangelium.3 I sitt förord till Läran och förbunden förkunnar Herren: ”Hör, ni folk fjärran ifrån, och ni som bor på öarna i havet, lyssna ni alla!”4

Jag älskar att den allra första versen i Läran och förbunden innefattar människorna som befinner sig på ”öarna i havet”. Tre gånger har jag kallats att tjäna och bo på öarna i havet. Jag verkade först som ung missionär på de brittiska öarna, sedan som ny generalauktoritet i Filippinerna, och därefter som områdespresident på Stillahavsöarna, som inkluderar många polynesiska öar.

Alla tre av de här områdena har framgångsrikt samlat troende till Jesu Kristi återställda evangelium. Missionärerna anlände först till de brittiska öarna 1837. Det här var ett år efter Joseph Smiths invigning av templet i Kirtland, där Mose överlämnade ”nycklarna till Israels insamling från jordens fyra hörn och till att föra de tio stammarna från landet i norr”.5 Den tidiga framgången på de brittiska öarna är legendarisk. År 1851 var över hälften av kyrkans medlemmar nydöpta konvertiter som bodde på de brittiska öarna.6

År 1961 kom äldste Gordon B. Hinckley på besök till och startade upp arbetet med heltidsmissionärer i Filippinerna. På den tiden fanns det bara en filippinsk bärare av melkisedekska prästadömet. Otroligt nog finns det över 850 000 medlemmar i kyrkan i dag i Filippinerna. Jag beundrar det filippinska folket. De har en djup och bestående kärlek till Frälsaren.

Mindre välkänt är kanske det fortgående missionsarbetet på de polynesiska öarna. Det började 1844 när Addison Pratt kom till nuvarande Franska Polynesien.7 Många polynesier trodde redan på eviga familjer och accepterade Jesus Kristus som sin Frälsare. I dag är nästan 25 procent av polynesierna, i Polynesien, medlemmar i kyrkan.8

En gång lyssnade jag på en 17-årig flicka på en avlägsen tahitisk ö som var sjunde generationens medlem. Hon hyllade sina förfäder som hade blivit omvända 1845 på Tubuai, två år innan kyrkans första medlemmar anlände till Saltsjödalen.9

Vår lära är tydlig med att det ska komma en stund och en tid för alla människor att få ta emot och påverkas av evangeliets budskap. De här exemplen är bara en del av en mycket större bild. President Nelson har ständigt betonat att Israels insamling är ”den största utmaningen … saken och …det största arbetet på jorden i dag”.10

Fram till återställelsen av Jesu Kristi kyrka – som inkluderade Mormons boks framkomst och uppenbarelsen och prästadömsnycklarna som gavs till profeten Joseph Smith – var kunskapen om Israels insamling fragmentarisk och begränsad.11

Det utmärkande namnet ”Israel” var titeln som förlänades Jakob.12 Det kom att representera Abrahams efterkommande genom Isak och Jakob. Det ursprungliga löftet och förbundet med fader Abraham framställs i Abraham 2:9–10, som delvis lyder:

”Jag ska av dig skapa ett stort folk …

Och jag ska välsigna [alla folk] genom ditt namn, för alla som tar emot detta evangelium ska uppkallas efter ditt namn och ska räknas som dina avkomlingar och ska ställa sig upp och prisa dig som sin fader.”

Under rådet i himlen i den förjordiska tillvaron blev frälsningsplanen diskuterad och godtagen. Den innehöll vissa lagar och förrättningar inom prästadömet som instiftats före världens grundläggning och som var baserade på insamlingen.13 Den innehöll också handlingsfrihetens dominerande princip.

Efter flera århundraden som ett mäktigt folk med bland annat Sauls, Davids och Salomos regeringstider, delades Israel. Juda stam och en del av Benjamins stam blev Juda rike. Återstoden, som kallas de tio stammarna, blev Israels rike.14 Efter 200 år av separat tillvaro skedde Israels första förskingring år 721 f.Kr. när Israels tio stammar fördes bort som fångar av den assyriske kungen.15 De begav sig senare till länderna i norr.16

År 600 f.Kr. i början av Mormons bok, ledde fader Lehi en koloni av israeliter till det amerikanska fastlandet. Lehi förstod förskingringen av Israel som han var en del av. Han citeras av Nephi med orden att Israels hus ska ”liknas vid ett olivträd vars grenar skulle brytas av och skulle skingras över hela jordens yta”.17

I den så kallade Nya världen får nephiternas och lamaniternas historia som den framställs i Mormons bok sitt slut omkring 400 e.Kr. Efterkommande till fader Lehi är utspridda över hela den amerikanska kontinenten.18

Det här beskrivs tydligt av Mormon i 3 Nephi 5:20, där det står: ”Jag är Mormon, och en äkta ättling till Lehi. Jag har orsak att prisa min Gud och min Frälsare Jesus Kristus för att han förde våra fäder ut ur Jerusalems land.”19

Det är tydligt att höjdpunkten i Israels kronologiska historia är vår Herre och Frälsare Jesu Kristi födelse, budskap, verksamhet och mission.20

Efter Frälsarens död och uppståndelse som kom att forma evigheten, skedde en andra välkänd förskingring av Juda mellan 70 e.Kr. och 135 e.Kr. då judarna på grund av romerskt förtryck och förföljelse skingrades över den då kända världen.

President Nelson har sagt: ”Mormons bok kom fram som ett tecken på att Herren hade börjat samla in förbundets barn.”21 Därför är Mormons bok – som översattes av profeten Joseph Smith genom Guds gåva och kraft – riktad till Lehis efterkommande, det skingrade Israel och de icke-judar som adopterats in i Israels stammar. Kapitelingressen till 1 Nephi 22 lyder delvis: ”Israel ska skingras över hela jordens yta – Icke-judarna ska vårda och nära Israel med evangeliet i de sista dagarna.” På titelbladet till Mormons bok står det att ett av syftena med boken är att ”övertyga jude och icke-jude om att Jesus är Kristus”. I och med återställelsen och Mormons bok har principen om Israels insamling utvidgats kraftigt.22

De som tar emot Jesu Kristi evangelium blir, oavsett släktlinje, en del av det insamlade Israel.23 Med den insamlingen och de många tempel som byggts och tillkännagivits befinner vi oss i en unik position för att samla Israel på båda sidor om slöjan som aldrig förr i Faderns plan.

President Spencer W. Kimball talade om den bokstavliga insamlingen av Israel och sa: ”Israels insamling består i att gå med i den sanna kyrkan och … komma till kunskap om den sanne Guden … Därför har varje person som tagit emot det återställda evangeliet och som nu söker tillbe Herren på sitt eget språk tillsammans med de heliga i landet där han eller hon bor, följt lagen som styr insamlingen av Israel och är arvtagare till alla välsignelser som lovats de heliga i dessa sista dagar.”24

”Israels insamling inbegriper nu omvändelse.”25

Sett genom en klar lins har medlemmarna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga den stora förmånen att älska, dela, inbjuda och hjälpa till att samla in Israel för att ta emot fullheten av Herrens förbundsvälsignelser. Detta inkluderar afrikaner och européer, syd- och nordamerikaner, asiater, australiensare och invånarna på havets öar. ”För Herrens röst ljuder förvisso för alla människor.”26 ”Denna insamling ska fortsätta tills de rättfärdiga har församlats i de heligas församlingar i världens nationer.”27

Ingen har talat mer rakt på sak om insamlingen än president Russell M. Nelson: ”Varje gång du gör någonting som hjälper någon – på ena eller andra sidan om slöjan – att ta ett steg emot att ingå viktiga förbund med Gud och få sina väsentliga dop- och tempelförrättningar, hjälper du till att samla in Israel. Så enkelt är det.”28

Var är kyrkan i dag? Under de 62 år som gått sedan jag började verka som missionär 1960 har antalet heltidsmissionärer som verkar i ett kall från profeten ökat från 7 683 till 62 544. Antalet missioner har ökat från 58 till 411. Antalet medlemmar har ökat från cirka 1,7 miljoner till cirka 17 miljoner.

Covid-19-pandemin påverkade tillfälligt några av våra möjligheter att dela med oss av evangeliet. Det gav också erfarenhet av att använda ny teknik, vilket storligen förbättrar insamlingen. Vi är tacksamma för att medlemmar och missionärer nu utökar sina ansträngningar att samla in det skingrade Israel. Tillväxten fortsätter överallt, särskilt i Sydamerika och Afrika. Vi uppskattar också att så många över hela världen har svarat på president Nelsons kraftfulla inbjudan att öka antalet missionärer. Men vårt åtagande att älska, dela och inbjuda kan utökas avsevärt.

En viktig del av det här missionsarbetet är att få enskilda medlemmar att bli strålande föredömen29 var vi än bor.30 Vi kan inte kamouflera oss. Vårt kristuslika exempel på vänlighet, rättfärdighet, glädje och uppriktig kärlek till alla folkslag kan inte bara skapa en ledstjärna för dem, utan också en insikt om att det finns en trygg hamn i frälsningens och upphöjelsens förrättningar i Jesu Kristi återställda evangelium.

Ni måste förstå att det kommer förunderliga välsignelser av att sprida Jesu Kristi evangelium. Skrifterna talar om glädje och frid, syndernas förlåtelse, beskydd från frestelser och stödjande kraft från Gud.31 När vi ser bortom detta jordeliv blir vi beredda att dela med oss av evangeliet till dem som är ”i mörker och under syndens träldom i den stora värld där de dödas andar befinner sig”.32

Min uttryckliga bön i dag är att varje barn, ung man, ung kvinna, familj, kvorum, Hjälpförening och klass ska gå igenom hur vi enskilt och kollektivt tar emot kraftfulla råd, för att hjälpa till att samla in Israel, som har utfärdats av Herren och vår älskade profet.

Vi respekterar handlingsfriheten. I denna sekulariserade värld är det många som inte kommer att svara på eller delta i Israels insamling. Men många kommer att göra det, och Herren förväntar sig att de som har tagit emot hans evangelium enträget strävar efter att vara strålande föredömen som hjälper andra att komma till Gud. Detta gör det möjligt för våra bröder och systrar över hela jorden att åtnjuta de himmelska välsignelserna och förrättningarna i Jesu Kristi återställda evangelium och att samlas hem i trygghet.

Jag bär mitt fasta och vissa apostoliska vittnesbörd om gudomligheten i Jesu Kristi och vår himmelske Faders plan för oss, i Jesu Kristi namn, amen.

Slutnoter

  1. Se Russell M. Nelson, ”Välkomstbudskap”, Liahona, maj 2021, s. 7.

  2. Se Läran och förbunden 20:37.

  3. Se 2 Nephi 26:33.

  4. Läran och förbunden 1:1. I Läran och förbunden 1:4 fortsätter Herren: ”Och den varnande rösten ska ljuda för alla människor genom mina lärjungars mun, vilka jag har utvalt i dessa sista dagar.”

  5. Läran och förbunden 110:11.

  6. År 1851 fanns det totalt 52 165 medlemmar i kyrkan. Enligt kyrkans uppteckningar och ”Religious Census of 1851” [religiös folkräkning 1851] i England och Wales fanns det över 28 000 medlemmar i dessa områden (se Robert L. Lively jr, ”Some Sociological Reflections on the Nineteenth-Century British Mission”, i Mormons in Early Victorian Britain, red. Richard L. Jensen och Malcolm R. Thorp [1989], s. 19–20).

  7. Se Saints: The Story of the Church of Jesus Christ in the Latter Days, vol. 1, The Standard of Truth, 1815–1846 (2018), s. 494–495, 514–515573.

  8. Tonga: 45 procent; Samoa: 31 procent; American Samoa: 22,5 procent; Franska Polynesien: 7 procent.

  9. Se Saints, s. 573–574.

  10. Russell M. Nelson, ”Israels hopp” (världsomfattande andakt för ungdomar, 3 juni 2018), HopeofIsrael.ChurchofJesusChrist.org.

  11. Denna unika och kraftfulla lära finns i Mormons bok och i kortfattad form i tionde trosartikeln, som börjar: ”Vi tror på Israels bokstavliga insamling och på de tio stammarnas återställelse” (se James E. Talmage, Trosartiklarna, 2 uppl. [1966], s. 316–330).

  12. I 1 Moseboken 32:28 läser vi skrifterna: ”Du ska inte längre heta Jakob utan Israel, för du har kämpat med Gud och med människor och segrat.”

  13. Se Joseph Smith, i ”History, 1838–1856, volume D-1”, s. 1572, josephsmithpapers.org; se även Joseph Smith, ”Discourse, 11 June 1843–A, as Reported by Wilford Woodruff”, [s. 42–43], josephsmithpapers.org; Joseph Smith, ”Discourse, 11 June 1843–A, as Reported by Willard Richards”, [s. 241], josephsmithpapers.org.

  14. Se Bible Dictionary, ”Israel, Kingdom of”; James E. Talmage, Trosartiklarna, s. 316–330. Rehabeam och hans undersåtar kallades Juda rike och låg i södra delen av nutida Israel.

  15. Se 2 Kungaboken 17:23.

  16. Se Läran och förbunden 133:26; se även Läran och förbunden 110:11.

  17. 1 Nephi 10:12. Ammon sa senare: ”Ja, välsignat är min Guds namn, han som har kommit ihåg detta folk som är en gren av Israels träd och som har varit skilt från sin stam i ett främmande land” (Alma 26:36).

  18. President Spencer W. Kimball talade om det lamanitiska Israel och sa att Sion är hela den amerikanska kontinenten. Han sa: ”Vi är i Israel och håller på att samlas in” (The Teachings of Spencer W. Kimball, red. Edward L. Kimball [1982], s. 439).

  19. När fader Lehi fick instruktioner om att ta sin familj och ge sig ut i vildmarken var åtminstone en del av anledningen att Jerusalem skulle förstöras (se 1 Nephi 2). Förstörelsen av Salomos tempel, Jerusalems fall och Juda stams fångenskap inträffade omkring 586 f.Kr.

    ”Israel erövrades omkring 720 f.Kr. och dess tio stammar drevs i exil … [I Jerusalem] blev Salomos tempel attackerat flera gånger av utländska styrkor innan det slutligen, år 586 f.Kr. blev fullständigt förstört av den babyloniske kung Nebukadnessars här” (David B. Green, ”The History of the Jewish Temple in Jerusalem”, Haaretz, 11 aug. 2014, haaretz.com/jewish/.premium-history-of-the-temple-in-jerusalem-1.5256337). Se även 2 Kungaboken 25:8–9.

  20. Se Tad R. Callister, The Infinite Atonement (2000).

  21. Russell M. Nelson, ”Förbundets barn”, Nordstjärnan, juli 1995, s. 33; se även ”Förbund”, Liahona, nov. 2011, s. 88.

  22. Se Russell M. Nelson, i R. Scott Lloyd, ”Seminar for New Mission Presidents: ’Swift Messengers’ to Scattered Israel”, Church News, 13 juli 2013, thechurchnews.com. President Nelson har sagt att insamlingen ”inte är beroende av var vi befinner oss fysiskt; den handlar om personlig hängivenhet. Människor kan ’bringas till kunskapen om Herren’ [3 Nephi 20:13] utan att lämna sitt hemland” (se ”Insamlingen av det skingrade Israel”, Liahona, nov. 2006, s. 81). Se även 3 Nephi 21:1-7.

  23. Vår lära är tydlig: Herren skingrade Israels tolv stammar på grund av deras upproriskhet och orättfärdighet. Men Herren använde också denna förskingring av sitt utvalda folk bland nationerna i världen till att välsigna dessa nationer. (Se Handledning för skriftstudier, ”Israel – Israels förskingring”, skrifterna.JesuKristiKyrka.org.)

  24. Spencer W. Kimball, The Teachings of Spencer W. Kimball, s. 439.

  25. Överskriften i Spencer W. Kimball, The Teachings of Spencer W. Kimball, s. 438. Se även ”All Are Alike unto God”, red. E. Dale LeBaron (1990), en samling av 23 omvändelseberättelser av sista dagars heliga av svart afrikansk härkomst. Syster Julia N. Mavimbela sa att innan hon blev medlem i kyrkan och kom till ordet Israel, ”kastade hon boken åt sidan med orden: ’Det här är för de vita. Det är inte för oss. Vi är inte utvalda.’ I dag vet jag att jag tillhör en kunglig familj, om jag lever rättfärdigt. Jag är israelit och när jag utförde mina förrättningar i templet fångade jag känslan av att vi alla är på jorden som en enda familj” (i ”All Are Alike unto God”, s. 151).

  26. Läran och förbunden 1:2.

  27. Spencer W. Kimball, The Teachings of Spencer W. Kimball, s. 438.

  28. Russell M. Nelson, ”Israels hopp”.

  29. Aposteln Paulus sa åt sin unge vän Timoteus att vara ”ett föredöme för de troende” (1 Timoteus 4:12).

  30. Se 3 Nephi 18:24.

  31. Se Mosiah 18:8–13; 3 Nephi 18:25; Läran och förbunden 18:10–16; 31:5; 62:3.

  32. Läran och förbunden 138:57.