Lektion Fem

Konfliktlösning

“Den som har en stridslysten ande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter.”

3 Nephi 11:29

Lektionsmål

Hjälp deltagarna att under lektionen:

Förstå att det är normalt med olikheter i ett äktenskap och att konfliktlösningar kan stärka såväl relationen som tron, uthålligheten och karaktären.
Lära sig hur man använder sig av trefasmodellen för att lösa konflikter.
Lära sig förstå reglerna för hur man diskuterar problem så att meningsskiljaktigheter kan lösas.

Hitta lösningar på meningsskiljaktigheter

Äldste Joe J Christensen i de sjuttios kvorum har sagt: ”Alla intelligenta människor har olika åsikter. Vår uppgift är att veta hur vi ska handskas med dem. Det är en del av processen att göra ett bra äktenskap bättre.”¹

Äldste Robert E Wells i de sjuttios kvorum påpekade att eftersom män och hustrur kommer från olika bakgrund och har haft olika erfarenheter så är det oundvikligt att de har olika åsikter: ”Men olika åsikter innebär inte nödvändigtvis att en person har rätt och den andra fel – eller att ett sätt är bättre än ett annat … Även om män och hustrur har olika åsikter, vanor eller bakgrund så kan de ’med sina hjärtan [vara] förenade i enighet och i kärlek till varandra’. (Mosiah 18:21)”²

Olikheter mellan makar kan vara bra när paret älskar varandra och lär sig arbeta tillsammans. Deras intressen och förmågor kompletterar varandra och paret kan åstadkomma mycket mer än vad var och en kunde ha åstadkommit själv.

Tråkigt nog misslyckas många par med att lösa meningsskiljaktigheter på ett vänligt sätt. Deborah Tannen, pedagog och författare, beskrev västvärldens civilisation som en ”grälkultur” där invånarna uppmuntras att se andra som en motståndare.³ Resultatet av detta är cynism, rättegångar och domstolar fyllda av människor som söker lösningar på sina konflikter.

Om meningsskiljaktigheter lämnas olösta kan de upptrappas till stora konflikter, vilket bevisas av skilsmässostatistiken som visar att nästan hälften av äktenskapen i Förenta staterna slutar i skilsmässa. Om de äktenskap som är fyllda av olösta konflikter inte slutar i skilsmässa så leder de ofta till många andra problem, bland annat misströstan, missbelåtenhet, depression och separation.

Skilsmässor och konflikter får följder som ofta påverkar barnen under hela livet. Linda Waite vid University of Chicago och medförfattaren Maggie Gallagher rapporterar: ”Sannolikheten är större att barn som uppfostras i hushåll med bara en förälder blir fattigare, får fler hälsoproblem och psykologiska besvär, begår fler brott och påvisar fler andra beteendestörningar, får något sämre relation till både familjemedlemmar och kamrater, och får som vuxna kortare utbildning och mindre stabila äktenskap och sämre yrken än barn som har föräldrar som gifte sig och förblev gifta.”⁴

Lyckad konfliktlösning

För att lyckas lösa konflikter krävs det att makarna undviker själviskhet, ser till det de har gemensamt och fokuserar på likheter i stället för olikheter. Konfliktlösning kräver också bra kommunikation, samarbete och en gemensam önskan att hitta ömsesidigt acceptabla lösningar på problem. Att lösa konflikter kan ibland vara smärtsamt, men det är en sund del av livet som kan bygga upp tro, styrka, karaktär och rättfärdighet.

Äldste Loren C Dunn i de sjuttios kvorum har sagt: ”Vi behöver kanske mer än någonsin nå vårt inre och släppa fram egenskaperna ömsesidig respekt, kärlek och förlåtelse och låta dessa egenskaper påverka vårt sätt att behandla varandra, att kunna ha olika åsikter utan att bli otrevliga, att sänka våra röster och bygga på gemensam grund i insikt om att när stormen väl är förbi, måste vi fortsätta leva med varandra.”⁵

Evangeliet lär oss att undvika stridigheter. Herren befallde: ”Var ett, om ni inte är ett är ni inte mina.” (L&F 38:27) Han lärde nephiterna att djävulen är källan till stridigheter: ”Det skall inte förekomma några ordstrider ibland er … Den som har en stridslysten ande är inte av mig utan av djävulen, som är fader till stridigheter, och han hetsar människornas hjärtan till att strida i vrede.” (3 Nephi 11:28–29)

För att vara eniga måste gifta par motstå impulsen att gräla. De måste lära sig att lösa konflikter på ett vänligt sätt. Några konflikter löser sig när en person väljer att inte reagera på en provokation, eller när en person ber om förlåtelse och förbättrar sitt beteende. En sådan förändring motiverar ofta den andra personen att också vilja ändra på sig. Många konflikter skulle lösas om båda parterna koncentrerade sig mer på att försöka förstå varandra och mindre på att förändra varandra.

Riktlinjer i skrifterna

I skrifterna finns det riktlinjer för hur man förhindrar och löser konflikter. Kung Benjamin uppmanade sitt folk att undvika stridigheter: ”O, mitt folk, akta er så att det inte uppstår stridigheter bland er.” (Mosiah 2:32) Alma sade att kärlek är en dygd som kan förhindra stridigheter. Han sade att ”varje människa skulle älska sin nästa som sig själv, så att det inte skulle finnas några stridigheter bland dem”. (Mosiah 23:15) Herren befallde sina efterföljare att ”upphör att strida med varandra” (L&F 136:23) och bad dem att ”vara ett” liksom han och Fadern är ett. (Joh 17:11)

Omvändelse till evangeliet ger också frid och harmoni. Efter Frälsarens verksamhet hos nephiterna och lamaniterna blev folket ”omvänt till Herren i hela landet … och det fanns inga stridigheter eller ordstrider bland dem … tack vare Guds kärlek som bodde i folkets hjärtan. Ingen avund, ingen missämja, inga oroligheter … Det kunde förvisso inte finnas något lyckligare folk bland alla de folk, som skapats av Guds hand.” (4 Nephi 1:2, 15–16)

Män och hustrur som verkligen omvänt sig – som strävar efter att älska varandra och är måna om varandras välmående – har lättare att lösa de meningsskiljaktigheter som uppstår i livet.

Ett mönster för konfliktlösning

Följande mönster för konfliktlösning, som anpassats från psykologen Susan Heitlers arbete, kan hjälpa dig och din maka lösa konflikter på ett vänskapligt och produktivt sätt.⁶ Det hjälper er hitta lösningar som båda kan vara nöjda med.

Detta mönster består av tre faser och är uppbyggt på följande sätt:

Det är baserat på kommunikation och på att delge perspektiv, vilket är en nyckel till problemlösning.
Det grundar sig på samarbete i stället för på tävlan, förnekelse, tvång eller antagonism.
Det belyser alla frågor och leder därför till ett resultat som båda kan vara nöjda med.

Fas ett – Uttryck åsikter

I den här fasen ska man och hustru tydligt klargöra sina åsikter angående konflikten. John kan till exempel säga: ”Jag vill ta hand om vår ekonomi – budgetera pengar, betala räkningar, stämma av bankkontot.” Jenny kanske säger: ”Jag vill sköta pengarna. Jag har tiden och möjligheten.” Man och hustru lyssnar respektfullt på varandras åsikter.

Ibland när ett par tydligt klargör sina perspektiv upptäcker de att deras önskemål egentligen inte skiljer sig åt. Den uppfattade konflikten var bara en följd av ett missförstånd.

Om makarna har mycket starka åsikter som står i motsatsförhållande till varandra kan de på det här stadiet hamna i ett dödläge på grund av de till synes oförenliga ståndpunkterna. I exemplet ovan var varken John eller Jenny villiga att släppa kontrollen över pengarna. När ett dödläge inträffar går paret vidare till nästa fas i konfliktlösningsmönstret.

Fas två – Undersök oroskänslor

Paret tittar på oroskänslorna som ligger till grund för deras åsikter – deras känslor, önskemål, rädslor, minnen, det de tycker om och inte tycker om och deras värderingar. De måste inrikta sig på att förstå och acceptera den andres oroskänslor och på att tydligt förklara sina egna.

När gifta par pratar om de underliggande oroskänslorna upptäcker de ofta att de delar många av värderingarna, tankarna, känslorna och önskemålen och att de är förenliga. I exemplet med John och Jenny vill John inte vara beroende av att Jenny tar hand om ekonomin. Han är rädd för att tappa kontrollen över deras ekonomiska välmående. Jenny vill inte ge John fullständig kontroll över deras ekonomi eftersom hon anser att hon är duktig på att sköta pengar. Båda värderar oberoende och ömsesidigt beroende. Båda växte upp i hem där en förälder tog hand om ekonomin och den andre kände sig utanför.

Under den här fasen ger motstånd vika för samarbete. I stället för att se varandra som motståndare tänker paret på varandra som ett lag som försöker hitta rötterna till ett relationsproblem.

När man och hustru lyckas med den här fasen har de vidgat sitt perspektiv på problemet. I stället för ”det jag vill” och ”det du vill” blir det ”det vi vill”. De utgår från att alla oroskänslor som den ena har också är viktiga för den andre. Fastän deras ställningstaganden skiljer sig åt kan de underliggande oroskänslorna vara olika men ändå förenliga. Deras empati stärks vanligtvis när de lär sig förstå och uppskatta varandras rädslor, sårade känslor och önskningar. Ibland blir en lösning uppenbar när båda har gett ord åt sina underliggande oroskänslor.

Om parets åsikter verkar vara oförenliga och de inte kan se någon lösning behöver de kanske undersöka problemet mer grundligt. Bra kommunikation är viktig. Att kritisera, inta försvarsställning eller på annat sätt argumentera sätter stopp för den samarbetsvilliga problemlösningen. Om makarna däremot är taktfulla, lyssnar för att förstå varandra, visar ömhet, skrattar tillsammans och vill varandras väl så underlättar de vägen mot ömsesidig förståelse och en lösning som är till förmån för båda. Paren kan gå igenom lektion 2 för mer information om effektiv kommunikation.

Fas tre – Välj lösningar som båda godtar

Ibland blir en godtagbar lösning uppenbar medan paret grundligt går igenom sina underliggande oroskänslor tillsammans. Om paret inte ser någon uppenbar lösning kan de diskutera olika möjligheter och skriva ner varje tanke de får. De kan sedan hitta en lösning som bäst motsvarar de viktigaste problemen och ändra eller utvidga lösningen tills båda är nöjda med den.

Var och en inriktar sig på vad han eller hon kan göra för att ta hand om det viktigaste problemet i stället för att försöka bestämma vad den andra personen kan göra. Susan Heitler hävdar att det handlar om att ”skapa flera lösningar i stället för att bara … hitta en lösning”.⁷

När paret har nått fram till en lösning är det bra om de frågar sig själva om det fortfarande finns någon aspekt av problemet som känns ouppklarad.⁸ Om makarna inte är nöjda med lösningen eller om de inte kan hitta någon godtagbar lösning så kan de upprepa fas två och tillbringa mer tid med att undersöka de underliggande oroskänslorna. När de sedan upprepar fas tre så hittar de troligtvis en godtagbar lösning.

Det kan vara förvånansvärt lätt för paret att hitta en lösning om de grundligt och samarbetsvilligt har undersökt bådas underliggande oroskänslor. Också när alternativen är begränsade kan paret hitta en lösning som är bäst och mest rättvis för båda.

I exemplet med John och Jenny kom de överens om att budgetera inkomsten tillsammans och dela upp ansvaret för att betala räkningar. De beslutade att de skulle rådgöra med varandra innan de lade pengar på sådant som de inte budgeterat för. De kom överens om att göra en utvärdering av planen i slutet av månaden.

Konfliktlösningsprocessen följs sällan i sekvens från fas ett till fas tre. Ett par kan behöva ta diskussionen fram och tillbaka mellan de tre faserna.

Regler för hur man diskuterar problem

Regler för hur man diskuterar problem finns på sidan 53 så att gifta par kan få hjälp med att använda konfliktlösningsmönstret. Reglerna finns också i deltagarnas böcker, men du kan göra kopior så att det är lätt för deltagarna att få tillgång till reglerna medan de lär sig dessa färdigheter, eller för dem som har glömt sin bok.

Gå igenom och diskutera reglerna som klass innan du låter paren öva på konfliktlösningsmönstret. Om klassdeltagarna har frågor om någon av reglerna kan du efter behov gå igenom principerna i lektion 2.

Tillämpningsaktivitet: Tillämpa Konfliktlösningsmönstret

Be ett par göra ett rollspel där de använder sig av konfliktlösningsmönstret. Hjälp dem igenom processen och betona varje fas i mönstret medan du hjälper dem igenom den. Be paret att använda situationen nedan, hitta på en egen eller låt dem välja en mindre konflikt i sitt äktenskap. Det är lättare för paren att ta upp större problem när de har lärt sig använda mönstret för att lösa mindre konflikter.

Situation

En make äger ett företag som inte haft någon större framgång på 10 år. Hans hustru är skollärare för att bidra till inkomsten. Hon vill att han ska sälja företaget och hitta ett annat jobb. Hon skulle vilja sluta sitt jobb och stanna hemma hos deras fem barn mellan tre och tolv år. Han vill att hon ska ha tålamod och förtrösta på att det kommer att gå bättre för företaget. Han har lagt ner mycket tid och kraft på företaget och vill inte att det ska misslyckas.

Fas Ett

Låt paret identifiera och ge uttryck för sina olika ståndpunkter. Påminn dem om att tydligt klargöra sin ståndpunkt och lyssna på makans ståndpunkt utan att avbryta. Om de börjar bråka avbryter du diskussionen och lär dem hur de på ett bättre sätt kan använda kommunikationsfärdigheterna i lektion 2 och reglerna för hur man diskuterar problem. När de har klargjort sin ståndpunkt ber du dem försäkra sig om att deras åsikter har lagts fram på ett tydligt sätt. En person kan säga: ”Jag har berättat om mina viktigaste önskemål och känslor. Har du det?”

För att gå vidare till andra konfliktlösningsfasen ber du dem sammanfatta önskemålen de har framlagt. Be dem att i sammanfattningen ta med ordet och(i stället för ja, men…) för att visa att de accepterar varandras motstridiga önskemål, och vi (i stället för jag) för att visa att de vill vara eniga. Följande översikt kan vara till hjälp.

Jag vill … (sammanfatta din ståndpunkt).

Ochdu vill … (sammanfatta makans ståndpunkt).

Vibehöver … (sammanfatta konflikten som behöver lösas).

Fas Två

Låt paret berätta om underliggande oroskänslor med hjälp av riktlinjerna ovan. Ge paret tid att prata om sina oroskänslor. Se till att båda får en chans att uttrycka sina känslor utan avbrott eller kritik. Ställ vid behov frågor som hjälper dem att tydligt klargöra sina oroskänslor. Skriv deras oroskänslor på tavlan medan de samtalar. Låt dem sedan identifiera ytterligare oroskänslor.

Fas Tre

För att inleda den här fasen kan du föreslå att hustrun eller mannen frågar: ”Vad kan vi göra för att lösa det här problemet?” Svaren kan bli uppenbara om paret tydligt har klargjort sina underliggande oroskänslor. Uppmana dem att hitta lösningar som både hustru och man är nöjd med.

Låt inte någon av dem kritisera förslag som kommer upp under diskussionen. Kritik hämmar kreativitet och villighet att dela med sig av tankar och sätter således stopp på processen att hitta eventuella lösningar.

När paret har hittat några potentiella lösningar kan du be dem utvärdera dem och komma fram till en lösning som tillgodoser bådas önskemål och behov. Om någon av parterna inte är nöjd med lösningen eller om paret inte kan komma fram till en lösning så kan du hjälpa dem att diskutera de underliggande oroskänslorna (fas två) mer grundligt.

Harmoniska relationer

Äkta par kan se skönheten i sitt äktenskap när de strävar efter att följa evangeliets principer, hängivet arbetar på att lösa meningsskiljaktigheter och konflikter och strävar efter att främja varandras lycka och välbefinnande.

President Gordon B Hinckley har sagt:

”Det finns inget annat arrangemang som tillmötesgår den Allsmäktiges gudomliga avsikter. Mannen och kvinnan är hans skapelser. Deras dualism är enligt hans plan. Deras kompletterande relation och funktion är grundläggande för hans avsikter. Den ena är ofullständig utan den andra …

Botemedlet för de flesta äktenskapliga problem är inte skilsmässa. Det är omvändelse och förlåtelse, uttryck för vänlighet och omtanke. Botemedlet ligger i att tilllämpa den gyllene regeln.”⁹

President Hinckley har också förklarat:

”Äktenskapet är vackert när man söker och odlar skönhet … Jag kan visa er inom kyrkan hundratusentals familjer som får familjelivet att fungera med kärlek och frid, disciplin och ärlighet, omtanke och osjälviskhet.

Det krävs att både mannen och hustrun erkänner äktenskapets allvar och helighet och den gudagivna planen bakom det.

Man måste vara villig att överse med små fel, att förlåta och sedan glömma.

Man måste kunna hejda sin tunga. Vrede är ett ont och frätande ting som dödar tillgivenheten och fördriver kärleken …

Man måste ha Guds ande – man måste inbjuda den och arbeta för att erhålla den, vårda sig om den och stärkas av den. Man måste inse att var och en är ett Guds barn – far, mor, son och dotter, var och en med en gudomlig födslorätt – och också inse att när vi sårar någon av dessa, sårar vi vår Fader i himlen.”¹⁰

Regler För Hur Man Diskuterar Problem

Bestäm tid och plats för samtalet. Börja inte förrän båda känner sig redo.
Håll er till ämnet. Om så behövs kan ni skriva ner era åsikter (fas ett i konfliktlösningsmönstret) och ha dem framför er. Det är lätt att bli distraherad.
Försök att förstå i stället för att gräla. Båda förlorar om ni försöker vinna ett gräl.
Låt din maka prata. Ni bör båda få lika stor möjlighet att prata utan att bli avbruten.
Prata lugnt. Du och din maka kan lättare delge tankar och känslor i en stabil, harmonisk och lugn miljö. När ni talar lugnt har ni lättare att höra och känna den Helige Andens maningar.
Ta en paus vid behov. Om diskussionen blir hetsig tar ni en paus och kommer överens om en tidpunkt när ni kan ta upp diskussionen igen då känslorna har svalnat.
Var vänlig. Angrip inte din makas svagheter eller ”ömma tår”.
Använd ett lämpligt språk. Svordomar och skällsord är förolämpande och nervärderande. De hämmar konfliktlösningsprocessen.
Diskutera aktuella problem. Älta inte det som varit. Tidigare problem ska bara tas upp om de är en del av det nuvarande olösta problemet.
Var inte våldsam. Ett våldsamt beteende är destruktivt och helt emot evangeliets principer.
Hota inte med skilsmässa eller separation. Sådana hot har provocerat äkta par att göra sådant som de senare fått ångra.
Sök andlig vägledning. Om ni uppriktigt ber Herren om hjälp så vägleder han era ansträngningar, han uppmjukar ert hjärta och hjälper er hitta lösningar.
Vila och försök igen. Om ni inte kan lösa problemet med hjälp av det här mönstret kommer ni överens om att tillfälligt sätta problemet åt sidan. Bestäm en tidpunkt då ni med ny energi kan återuppta arbetet med det.
Hitta mätbara lösningar. En lösning som ”jag tar initiativet till familjebön och du tar initiativet till skriftstudier” är både mätbar och lätt att observera.
Planera genomförandet av lösningen. Bestäm vem som ska göra vad, när det ska göras och hur ofta.
Kom överens om påminnelser. Bestäm om några påminnelser är nödvändiga, vem som ska komma med dem och hur de ska ges.
Planera för undantag. Planera i förväg hur ni ska hantera omständigheter som kan hindra genomförandet av lösningen.
Utvärdera och revidera. Bestäm en dag och tid då ni kan utvärdera lösningen och ändra på något om så behövs.