Kapitel 16

Ett gemensamt arbete för att rädda själar

Hur hjälper principerna för kyrkans samordnande verksamhet kyrkan och familjen att gemensamt arbeta för själars frälsning?

Inledning

TJnder sin tid som medlem i de tolv apostlarnas kvorum blev Harold B Lee uppmanad av första presidentskapet att leda arbetet med att fokusera samtliga program i kyrkan på Jesu Kristi evangeliums främsta syfte - “att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan” (Moses 1:39). Denna verksamhet kallades för samordning. I denna samordning ingår att framhålla familjens och hemmets betydelse genom att se till att kyrkans biorganisationer, program och aktiviteter ger styrka och stöd åt familjen. Det innebär också att samtliga organisationer och verksamheter i kyrkan underställs prästadömets vägledning. På 1960-talet vidtogs många åtgärder för att genomföra dessa avsikter, däribland en förnyad betoning på familjens hemafton och en genomgång av kyrkans studiematerial för att säkerställa att det gav styrka och stöd åt hem och familj. Kyrkans samordning fortsätter idag under ledning av första presidentskapet, allt enligt de principer som framlagts av Herren.

President Lee lärde: “Allt vi gör ska göras ‘med blicken fäst på Guds ära’. (L&F 82:19.) Och vad är Guds härlighet? Som Herren förklarade för Mose är det att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan … I allt vårt arbete med … samordningsprogrammet har vi ständigt haft detta i åtanke. Kort sagt var våra två huvudsakliga målsättningar med samordningsprogrammet att låta prästadömet verka enligt Herrens tydliga instruktioner, med lämplig hjälp från biorganisationerna, och för det andra att föräldrarna och familjen förhärligar sina kallelser enligt Herrens befallning. Sålunda ser vi att allt som görs bör göras med denna enda fråga i tankarna: främjar denna aktivitet rikets intressen? Är vår blick fäst på det främsta syftet med Herrens organisation - att rädda själar och åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan?”¹

Harold B Lees lärdomar

Hur hjälper kyrkan till att “åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan”?

För att förbereda oss så att vi kan inträda i Herrens närhet har vi fått en kyrka. Vad var det aposteln Paulus sade - att de gjorde några till apostlar, profeter, herdar, lärare och evangelister - de organiserade, med andra ord kyrkan - av vilken orsak? “Ty han ville göra de heliga skickliga till att utföra sitt tjänarevärv, att uppbygga Kristi kropp, till dess att vi allesammans komma fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad, och så bliva fullvuxna, intill Kristi fullhet” (se Ef 4:11-13). Herren visste att vi inte var fullkomliga och därför gav han oss en kyrka för att hjälpa oss att bli det.²

Kyrkan har inte som målsättning att enbart inrätta en social organisation. Dess främsta syfte är att frälsa själar.³

Syftet [med kyrkan är] att fullkomliggöra medlemmarna i kyrkan … Det [är] att utbilda kyrkans medlemmar i dess lärosatser, så att kyrkans medlemmar ska nå fram till enighet i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad. Denna kunskap består enligt Mästaren själv av det som han förkunnade i följande [oförglömliga] bön i Nya testamentet: “Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus” (Johannes 17:3)⁴.

Varför bry sig om organisationen? … Vi organiserar oss för att bättre och lättare kunna utföra Herrens verk genom att dela på arbetsbördan och genom att delegera ansvar. Vi organiserar och utför Herrens verk lättare och bättre genom att acceptera och uppfylla våra ansvar, vilket gör medlemmarna till ledare. Som Mästaren sade när han gav en befallning till sina lärjungar: “Kom och följ mig. Jag skall göra er till människofiskare ”, vilket har samma innebörd som detta uttalande i vår tid: “Om ni håller mina bud ska jag göra er till ledare för människorna och ledare bland mitt folk/’⁵

Guds kyrka och rike är en universell kyrka som inte är begränsad till en viss nation eller till ett särskilt folk. Vår ständiga strävan är att ge alla den Högs tes heliga, varhelst de bor, alla möjligheter att tillväxa och utvecklas, så mycket som möjligt, att öka i styrka och förmåga att främja det goda på jorden och att få trofasthetens belöning.⁶

Varför är det viktigt att allt som görs i kyrkan syftar till att stärka familjen?

Vilket är den främsta försvarslinjen i denna kyrka? Är det Primär? Är det Söndagsskolan? Inte enligt vår himmelske Faders uppenbarelser. Läs återigen kapitel 68 i Läran och förbunden. Där finner ni att Herren sätter hemmet, slagfältets främsta stridslinje mot de krafter som försöker bryta igenom detta försvar (se L&F 68:25-32)⁷

Prästadömets program är till för att stödja hemmet. Biorganisationernas program ger värdefull hjälp. Klokt ledarskap inom prästadömet kan hjälpa oss att göra vår del i förverkligandet av Guds övergripande syfte, “att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan” (Moses 1:39). Både Guds uppenbarelser och människors visdom lär oss hur betydelsefullt hemmet är när det gäller utformningen av den enskildes hela liv … Mycket av det vi gör på ett organisatoriskt plan kan därför liknas vid en byggnadsställning. Därför får vi inte göra misstaget att förväxla byggnadsställningen med själen medan vi strävar efter att bygga upp den enskilde.⁸

Hemmet är den mest grundläggande och mest betydelsefulla av samtliga Guds institutioner. Nykeln till hela vårt samordningsprogram gavs till oss när första presidentskapet redogjorde för en av de mest grundläggande principerna som vi ska bygga på: “Hemmet är grunden till ett rättfärdigt liv, och inget annat kan ta dess plats eller fylla dess viktiga funktion. Det främsta biorganisationerna kan göra är att hjälpa hemmet med dess problem och ge särskild hjälp och stöd när detta är nödvändigt.”

Med detta i åtanke bör därför varje aktivitet i kyrkan vara så planerad att den stärker - och inte minskar - verksamheten i ett välordnat hem. Om föräldrarnas ledarskap är svagt måste prästadömets hemlärare och biorganisationerna ge nödvändig vägledning. Det innebär i praktiken att varje aktivitet som kyrkan stöder måste planeras med detta i åtanke, med särskild betoning på vikten av att vädja till varje familj att trofast hålla hemafton varje vecka, och att uppmana och hjälpa de fäder som bär det heliga prästadömet att inta sin rättmätiga roll som sina familjers överhuvuden.⁹

Gud kommer aldrig att be någon att offra sin familj för att kunna genomföra sina andra plikter i riket. Hur många gånger har vi försökt betona att det viktigaste av alla Herrens verk som vi kommer att utföra som fäder äger rum inom vårt eget hems väggar? En fars kallelse är den enda kallelse varifrån en man inte kan bli avlöst.¹⁰

När jag funderade över det som vi håller på med nu och vilket inflytande det kommer att ha, kom profeten Mikas ord till mitt sinne: “Men det skall ske i kommande dagar, att det berg där Herrens hus är, skall stå där fast grundat, förnämst bland bergen, och vara upphöjt över andra höjder. Och folk skall strömma dit upp,

ja, många hednafolk skall gå ut och skall säga: ^rUpp, låt oss dra bort till Herrens berg, upp till Jakobs Guds hus, för att han må undervisa oss om sina vägar, så att vi kan vandra på hans stigar. Ty från Sion skall lag utgå, och Herrens ord från Jerusalem’ ” (Mika 4:1-2).

Jag säger till er sista dagars heliga mödrar och fäder, om ni uppfyller ert ansvar att undervisa era barn i hemmet och låter prästa- dömskvorumen förbereda fäderna och Hjälpföreningen mödrarna, så kommer snart den dag att gry när hela världen kommer till våra dörrar och säger: “Visa oss er väg så att vi kan vandra på era vägar.”¹¹

Hur kan biorganisationerna samarbeta under prästadömets ledning för att stärka familjen?

Generellt sett innebär samordning … att placera Guds prästadöme där Herren sade att det hör hemma - som det centrala och stommen i kyrkan och Guds rike - och att se till att de sista dagars heligas hem också har sin plats i den gudomliga planen att frälsa själar.¹²

Utöver prästadömets organisationer har det nu grundats biorganisationer i kyrkan, vilka, som det står i Nya testamentet, “hjälper och styr” som tillägg till prästadömet (se 1 Kor 12:28). President Joseph F Smith uttalade sig på följande sätt om dessa organisationer: “Jag tänker på våra biorganisationer. Vad är de? De är hjälpmedel till kyrkans ordinarie organisationer. De är inte oberoende. Jag vill säga till Unga mäns och Unga kvinnors organisationer, Hjälpföreningen och Primärföreningen, Söndagsskolan och klasserna för religionsundervisning, samt alla övriga organisationer i kyrkan, att inte en enda av dem är oberoende av Guds Sons prästadöme. Ingen av dem kan för ett ögonblick godtas av Herren, när de drar sig undan deras röst och råd som bär prästadömet och presiderar över dem. De är underkastade kyrkans makt och myndighet och är inte oberoende av den. Inte heller kan de utöva några befogenheter i sina organisationer oberoende av prästadömet och kyrkan” (se Evangeliets lära, s 320).¹³

I den storslagna, nutida uppenbarelsen om kyrkans styrelse, avslutar Herren med följande uttalande:

“Se, så uppbyggde mina apostlar i forna dagar min kyrka åt mig.

Var och en skall sköta sitt eget ämbete och arbeta i sin egen kallelse. Huvudet skall icke säga till fötterna: Jag behöver eder icke, ty hur kan kroppen stå utan fötter?

Likaså behöver kroppen varje lem, så att alla må uppbyggas tillsammans och kroppen bevaras fullkomlig” (L&F 84:108-110).

När ni funderar över dessa skriftställen bör det framgå att de gavs för att inpränta behovet av ständiga och fortlöpande konsultationer och samordning mellan de olika underavdelningarna, prästadömskvorumen och biorganisationerna och alla andra enheter inom Guds rike. Det var minst fyra anledningar till att de gavs:

För det första så att varje organisation skulle få sin egen specifika verksamhet, och att denna inte skulle inkräkta på någon annans område, vilket vore detsamma som om ögat sade till handen: “Jag behöver dig inte.”

För det andra så att varje underavdelning är lika betydelsefull i frälsningsverket, på samma sätt som varje del av den fysiska kroppen är nödvändig för en fullkomlig människa.

För det tredje så att alla kan bli uppbyggda eller undervisade tillsammans.

För det fjärde så att systemet kan bevaras i fullkomligt skick, eller med andra ord, att kyrkan, inom ramen för Herrens plan för hur hans barns frälsning ska organiseras, fungerar som en fullkomligt organiserad människokropp där varje medlem fungerar på avsett sätt.¹⁴

Ibland har vi, i det förflutna, hemfallit åt tillvägagångssätt som tycks betona vår ansvarsskyldighet för programmen istället för hjorden. Vi vädjar till alla inblandade … att följa denna grundläggande uppmaning beträffande syftet med alltsammans: “Att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan” (Moses 1:39). Om vi vill ha en måttstock varmed vi vill mäta om det ena eller det andra programmet är värdigt, kan vi alltid fråga: Bidrar detta till den enskildes framåtskridande på vägen mot evigt liv i Faderns närhet? Om det inte gör det, och det inte har som syfte att hjälpa den enskilde uppnå detta mål, finns det ingen orsak att främja det i kyrkan.¹⁵

Förslag till studier och diskussion

Varför är det viktigt att allt vi gör i kyrkan görs med kyrkans främsta avsikt i åtanke - “att åvägabringa odödlighet och evigt liv för människan ”? (Moses 1:39.)
Hur hjälper kyrkan oss att fullkomliggöra våra liv? Hur hjälper den oss att “tillväxa och utvecklas, i största möjliga utsträckning”?
Varför är hemmet den mest grundläggande och betydelsefulla av alla Guds institutioner? Vad kan vi göra i våra ansvar i kyrkan för att stärka familjen?
Vad tror du att president Lee menade när han sade att prästadömet är “själva kärnan i kyrkan”? Hur hjälper rådet i L&F 84:108-10 oss att förstå hur prästadömet och biorganisationerna i kyrkan bör samarbeta?
På vad sätt samverkar prästadömet och biorganisationerna för att stödja hemmet? Hur har dessa program varit till stöd i ditt hem?
Varför måste vi i vårt tjänande i kyrkan vara försiktiga, så att inte programmen blir viktigare än människorna? Hur kan vi genomföra detta?