Kapitel 2

Vem är jag?

På vad sätt är det lättare för oss att få evigt liv om vi vet vilka vi är?

Inledning

“En dag ställde en ung söndagsskollärare en ganska intressant fråga som hon hade fått i sin klass föregående söndag”, berättade president Harold B Lee för en samling medlemmar. “Hon förklarade att de hade samtalat om livet före detta, det här livet och nästa liv, och att en ung elev i Söndagsskolan hade sagt: ‘Livet före detta fick sitt slut när vi föddes till jorden. Detta liv upphör när vi genomgår den fysiska döden. Hur ska nästa liv sluta?’ Den unga läraren i Söndagsskolan sade: ‘Jag har inget svar på det.’

När jag funderade över detta slog det mig att vi använder ganska vaga begrepp när vi talar om ‘livet före detta, detta liv och nästa liv’, som om vi vore katter med nio liv, när det i själva verket är så att vi bara har ett liv. Detta liv som vi talar om inleddes inte med den jordiska födelsen. Det slutar inte med den fysiska döden. Det finns något som inte är skapat eller format. Skrifterna kallar detta för ‘intelligens’ som vid en särskild tidpunkt i föruttillvaron organiserades till ‘ande’. När denna ande hade nått ett visst utvecklingsstadium fick den möjligheten av en allvetande Fader att komma till ännu ett stadium i sin utveckling. Den fick mera härlighet och när den har levt sitt jordiska liv, när den har uppfyllt sin målsättning med jordelivet, äger en annan förändring rum. Det finns någonting som inte är skapat eller format, något som inte dör, och detta något ska leva för alltid.”¹

Detta kapitel tar upp vår eviga identitet och hur vår kunskap om denna identitet påverkar vårt liv.

Harold B Lees lärdomar

På vad sätt är det till välsignelse för oss att veta att vi är andliga söner och döttrar till vår himmelske Fader?

Vilka är vi? … Aposteln Paulus skrev: “Våra jordiska fäder tuktade oss, och vi fogade oss efter dem. Skall vi då inte så mycket mer böja oss för andarnas fader, så att vi får leva?” (Heb 12:9.) Detta visar att liksom alla de som lever på jorden har jordiska fäder så har de också en andlig fader … Till Mose och Aron … sade Herren: “Skilj er från denna menighet, så skall jag i ett ögonblick förgöra dem.” Hans vrede var upptänd över de orättfärdiga människorna, men Mose och Aron föll ner på sina ansikten och sade: “O Gud, du Gud som råder över allt kötts anda [“Gud över allt kötts andar” i King James Bible, ö a], skall du förtörnas på hela menigheten?” (4 Mos 16:21-22). Lade ni märke till hur de tilltalade honom? Gud över allt kötts andar …

En av de äldsta skrifter som vi har tillgång till har vi fått på ett mirakulöst sätt - vi kallar den för Den kostbara pärlan. En av de storslagna böckerna i denna dyrbara skrift kallas för Abrahams bok. I denna bok … finner vi följande:

“Och Herren hade visat mig, Abraham, intelligenserna, som voro organiserade, innan världen var; och bland alla dessa fanns det många av de stora och ädla.

Och Gud såg dessa själar, att de voro goda och han stod mitt ibland dem och sade: Dessa skall jag göra till mina regenter; ty han stod ibland dem som voro andar, och han såg att de voro goda, och han sade till mig: Abraham, du är en av dem; du utvaldes innan du föddes.

Och en som var Gud lik stod ibland dem, och han sade till dem som voro med honom: Vi vilja gå ned, ty det finnes plats där, och vi skola taga av dessa beståndsdelar och dana en jord, på vilken dessa kunna bo.

Vi vilja pröva dem med detta för att se, om de vilja göra allt vad Herren, deras Gud, befaller dem.

De som bestå i sitt första tillstånd skola erhålla mera, men de som icke hålla sitt första tillstånd skola icke få härlighet i samma rike som de, som hålla sitt första tillstånd; och de som hålla sitt andra tillstånd skola krönas med mera härlighet på sina huvuden i all evighet” (Abraham 3:22-26).

Det finns ett flertal värdefulla sanningar i detta skriftställe. Först och främst får vi en liten antydan om vad en ande är. En ande, hörde vi Abraham säga, var en organiserad intelligens. Detta är början till vår förståelse för vad en ande är. Det är en organiserad intelligens som levde som ande innan denna värld fanns till. Hur ser då en ande ut? Vad vet vi egentligen om denna ande? Herren har genom profeten Joseph Smith gett ett inspirerat svar, som bland annat säger: “Det andliga är avbildat i det timliga, och det timliga är avbildat i det andliga.” Lägg nu märke till följande: “Människans ande är avbildad i hennes persons skepnad, liksom förhållandet är med varje djurs ande och allt som Gud har skapat” (L&F 77:2).

Nu kan ni se mig som en fullvuxen man. Det finns en del av mig som ni inte kan se med era fysiska ögon - den andliga delen av mig som ser ut genom mina ögon och ger mig kraft att röra mig och ger mig ett visst mått av intelligens …

Detta är den första sanning som vi lär oss - att det fanns en organiserad intelligens som kallades för … en ande. Det var här som Herren [Jehova], som var den store och höge ande som liksom Gud [Fadern], kom bland de organiserade intelligenser som kallades för andar, och sade till dem: Vi ska göra en jord där ni som andar kan bo, och ni som har levt värdigt här i andevärlden kan komma ner till denna jord och få större härlighet. Följaktligen är det så att de andar som bevarade sin tro, eller var värdiga, tilläts komma till jorden och förutom sin andliga kropp fick en fysisk kropp här på denna jord … Det faktum att ni och jag finns här på denna jord med en fysisk kropp är ett bevis på att vi höll vårt första tillstånd och att vi klarade provet och tilläts att komma hit. Om vi inte hade klarat provet skulle vi inte vara här. Vi skulle kastats ned tillsammans med Satan och strävat efter att fresta de som har en kropp …

Varför måste vi vara trofasta för att kunna fullgöra våra förutordinerade missioner på jorden?

När vi nu har fastställt vår förjordiska identitet, vilka vi är - söner och döttrar till en Gud innan denna värld fanns till, som är Fader till alla människors andar som lever i köttet på jorden - är vi beredda att gå vidare till nästa svar på frågan. Ni hörde när jag läste i den 23:e versen i Abrahams bok att Abraham blev ordinerad eller utvald innan han föddes. Jag undrar om ni har funderat över detta. Mose fick veta detsamma …

“Och när han åkallade Guds namn, skådade [Moses] åter hans härlighet, ty den vilade på honom, och han hörde en röst, som sade: Välsignad är du, Moses, ty jag, den Allsmäktige, har utvalt dig och du skall göras starkare än många vatten, ty de skola lyda dina befallningar, som om du vore Gud själv.” (Moses 1:25.) Detta skulle vara Mose mission: att vara en stor och mäktig ledare. På samma sätt sade Herren till Jeremia: “Förrän jag danade dig i moderlivet, utvalde jag dig, och förrän du lämnade modersskötet, helgade jag dig. Jag satte dig till en profet för folken.” (Jeremia 1:5.) Joseph Smith sade det ännu tydligare: “Varje man, som har en kallelse att predika till världens invånare, blev ordinerad till denna kallelse i det Stora rådet i himmelen innan världen var till.” Därefter sade han: “Jag antager, att jag ordinerades till detta ämbete i det rådet” (Profeten Joseph Smiths lärdomar, s 316).

Här kommer en olycksbådande förmaning. Trots denna kallelse gav Herren profeten Joseph Smith följande tankar som han skrev ner: “Se, många är o kallade men få är o utvalda.” Med andra ord: … eftersom vi har vår handlingsfrihet fanns det många som var förutordinerade till ett större verk än de förbereder sig själva för att utföra här. Sedan sade han: “Och varför äro de icke utvalda?” Därefter gav han två anledningar till varför människor går miste om sina utnämningar. För det första: “Emedan deras hjärtan äro hängivna till de ting, som höra denna världen till”, och för det andra: “De eftersträva ära av människor, varför de icke kunna lära denna enda läxa: Prästadömets rättigheter stå i oupplöslig förbindelse med himmelens krafter.” (L&F 121:34-36).²

Gör inte misstaget att tro att en sådan kallelse och en sådan för- utordination förutbestämmer vad vi måste göra. En profet på det västra halvklotet har uttalat sig om detta: “Detta är sättet, varpå de blevo ordinerade, eftersom de blivit kallade och beredda från världens grundläggning - enligt Guds kunskap om det kommande - på grund av sin mycket stora tro och sina goda gärningar. Först blevo de lämnade att välja mellan gott och ont.” (Alma 13:3.) … Gud må ha kallat och utvalt män i andevärlden, eller i det första tillståndet, till att uträtta ett visst verk, men att acceptera denna kallelse här, och att ära den genom trofast tjänande och goda gärningar under jordelivet, handlar om rätten och förmånen att få utöva sin handlingsfrihet till att välja mellan gott och ont.³

Hur kan kunskap om vilka vi är påverka hur vi använder vår handlingsfrihet?

Vad får vi mer veta om vilka vi är? Vi är oberoende fria varelser och en del tycker att vi har rätt att göra som vi vill, men det är inte helt riktigt. Vi har vår handlingsfrihet, men låt mig nu läsa någonting som har med detta att göra. Vill ni markera det andra kapitlet i 2 Nephi, verserna 15-16. Jag skulle vilja påstå att det var en stor risk som vår Fader tog, när han sände oss hit ner med förmånen att få välja. För att vi skulle kunna välja och sålunda få våra eviga belöningar, måste något hända med oss. Lägg nu märke till att det är en far som förklarar detta för sin son: “För att Guds eviga avsikter med människans tillvaro skulle utföras, måste det, sedan han skapat våra första föräldrar, djuren på marken och fåglarna i luften, ja, kort sagt, allt som är skapat, finnas en motsats, ja, den förbjudna frukten som en motsats till livets träd, det ena sött och det andra bittert.” (2 Nephi 2:15.)

Och det är ofta så det verkar, att det som är förbjudet är det som är mest önskvärt, och att det som är rätt för oss ibland känns som ganska beska piller för oss att svälja. För att ge människan möjlighet att välja gav “Herren Gud … därför människan frihet att handla av sig själv, men hon kunde icke handla av sig själv, med mindre hon blev lockad av det ena eller det andra.” (2 Nephi 2:16.) För att bli en oberoende tänkande varelse var det nödvändigt att inte bara ha tillgång till det goda utan också till det onda, för att vi ska kunna välja mellan de två. Fundera över detta ett ögonblick. Om allting var gott i världen och det inte fanns något ont, skulle vi då kunna välja någonting annat än det som är gott? Om allting var ont i världen, om det inte fanns något gott att välja, skulle man kunna välja något annat än det som är ont? Om du funderar över det ett ögonblick kommer du fram till att enda sättet varpå det kan finnas handlingsfrihet för de människor som lever på den här jorden är att ha både det goda och det onda och att vi alla får möjlighet att själva välja … Som ni förstår medför handlingsfrihet viss risktagning. Herren var villig att ta denna risk för att vi skulle kunna vandra i tro och som fria, oberoende varelser, välja det rätta.⁴

Vad har vi för eviga möjligheter som barn till Gud?

Syftet med livet var att åstadkomma odödlighet och evigt liv. Odödlighet innebär att slutligen få en kropp som inte längre är underkastad jordelivets smärta, som inte längre är underkastad en ny jordisk död, som inte längre blir besviken, för allt detta som varit har upphört. Evigt liv innebär rätten att leva i den Eviges närhet, ja hos Gud, vår himmelske Fader och hans Son, Jesus Kristus. Dessa är de två orsakerna till att vi alla har kommit till jorden.⁵

Vi är här idag som förberedelse för odödligheten, “den ändlösa utsträckningen av tid som utgör människans sanna liv”. Vi är alla stora själar, eftersom vi har en ädel härkomst. Vi har rätt att bli kungar och regenter på grund av den roll vi spelade i andevärlden innan vi kom hit. Vi utvaldes att komma fram i denna dag och i denna tid och vi är ämnade för odödlighet. Vi kommer också att “finna att allting som inte är evigt är för kort och att allt som inte är oändligt är för litet” för att vi ska nedlåta oss till det.⁶

Låt mig nu få läsa från det 132:a kapitlet i Läran och förbunden: “Åter, sannerligen säger jag dig: Om en man äktar en hustru genom mitt ord, vilket är min lag, och igenom det nya och eviga förbundet och det beseglas på dem genom löftets helige Ande”. Jag hoppar över några ord för att komma fram till slutsatsen: “Så skall det ske dem i allt som min tjänare har stadfäst för dem i tid och i all evighet, och det skall hava gällande kraft, när de hava lämnat denna värld. De skola passera änglarna och gudarna, som där äro satta till deras upphöjelse och härlighet.” Var nu uppmärksam på detta: De ska ha “en fortsättning på släkten från evighet till evighet.” (L&F 132:19.)

Profeten Joseph Smith sade att detta innebär att de som vigs i det nya och eviga förbundet, och är sanna mot sina förbund skulle, när de har gått igenom uppståndelsen, kunna leva igen tillsammans som man och hustru och få, det som vi här kallar för, “en fortsättning på släkten”. Vad innebär nu detta? Låt mig läsa från ett annat skriftställe:

“Det finnes tre himlar eller grader i den celestiala härligheten,

och för att erhålla den högsta måste man inträda i denna prästadömets orden [det nya och eviga äktenskapsförbundet].

Den som icke gör detta kan icke erhålla den.

Han kan erhålla de andra, men det är slutet på hans rike”. Lägg nu märke till följande: “Han kan icke få avkomlingar” (L&F 131:1-4).

Med andra ord har vi människor, genom lydnad till denna gudomliga befallning, fått förmågan att samarbeta med Gud i skapandet av mänskliga själar här, och sedan bortom graven, efter att den här jorden avslutat sitt verk, ha evig avkomma i en familjerelation.

Nu talar jag om de uppståndna varelser som hållit det heliga äktenskapsförbundet och därefter blivit beseglade med löftets Helige Ande: “Då skola de vara gudar, emedan de är o oändliga; därför skola de vara från evighet till evighet emedan de förbliva. Då skola de vara över alla, emedan allting är dem underlagt. Då skola de vara gudar, emedan de hava all makt, och änglarna äro dem underdåniga” (L&F 132:20).

Må vi leva på ett sådant sätt att alla de som är tillsammans med oss inte ska se till det yttre, utan till det som är gudomligt och som kommer från Gud, och att vi i denna vision av vad vi är och vad vi kan bli kan få styrka att klättra högre, uppåt och framåt mot det eviga livets storslagna mål. Detta är min innerliga bön i Herren Jesu Kristi namn, amen.⁷

Förslag till studier och diskussion

Vad har stärkt ditt vittnesbörd om att Gud är din Fader?
Varför misslyckas ibland människor med att utföra det verk som de blivit förutordinerade till att utföra här på jorden?
Vad menas med handlingsfrihet? Varför är motsatser nödvändiga för att vi ska kunna utöva vår handlingsfrihet?
Hur påverkar kunskapen om våra eviga möjligheter vårt dagliga uppförande?
Vad har gett dig styrka i dina försök “att klättra högre, uppåt och framåt mot det eviga livets storslagna mål”?