Kapitel 5

Vandra i vittnesbördets ljus

Hur kan vårt vittnesbörds ljus öka och bli till “visshetens klara sken”?

Inledning

I mer än 32 år var Harold B Lee ett särskilt vittne om Frälsaren, Jesus Kristus. Han vittnade: “Med högtidligt allvar och av hela min själ bär jag vittne för er om att jag vet att Jesus lever, att han är världens Frälsare.”¹

Om tillvägagångssättet att få ett vittnesbörd sade han:

“En gång fick jag ett besök av en ung katolsk präst som kom tillsammans med en stavsmissionär från Colorado. Jag frågade varför han hade kommit och han svarade: ‘Jag kom för att träffa dig/

‘Varför?’ frågade jag.

‘Det är på det viset’, sade han, ‘att jag har sökt efter vissa lärdomar som jag inte har kunnat finna. Men jag tror att jag finner dem nu bland mormonerna.’

Detta ledde till en halv timmes långt samtal. Jag sade till honom: ‘Fader, när ditt hjärta börjar berätta för dig om sådant som du inte vet med dina sinnen, då talar Herrens Ande till dig.’

Han log och sade: ‘Jag tror att han redan gör det.’

‘Vänta då inte för länge’, sade jag till honom.

Några veckor senare fick jag ett telefonsamtal från honom. Han sade: ‘Nästa lördag kommer jag att döpas som medlem i kyrkan, eftersom mitt hjärta har talat om sådant för mig som min hjärna inte kände till.’

Han var omvänd. Han såg det han borde se. Han hörde det han borde höra. Han förstod det han borde förstå och han gjorde någonting åt det. Han hade ett vittnesbörd/’²

Harold B Lees lärdomar

Vad är ett vittnesbörd?

Ett vittnesbörd kan enkelt definieras som en gudomlig uppenbarelse till den människa som tror. Psalmisten ger uttryck för samma tanke: “… Herrens vittnesbörd är fast…” (Ps 19:8). Aposteln Paulus förkunnade: “Ingen kan säga [eller veta]: ‘Jesus är herre’, om han inte är fylld av den heliga anden’ (1 Kor 12:3). Profeterna har vidare lärt att för den som ber “med ett uppriktigt hjärta och ett verkligt uppsåt samt med tro på Kristus skall han uppenbara sanningen … genom den Helige Andens kraft. Och genom den Helige Andens kraft kunnen I lära känna all sanning” (Moroni 10:4-5) …

Gud lever! Jesus är världens Frälsare! Jesu Kristi evangeliums fullhet, såsom det återfinns i forntida och nutida skrifter, är sant! Detta vet jag genom att Anden vittnar till min ande.³

Låt mig få återge en erfarenhet som jag hade med en av våra af färschefer. Hans hustru och barn är medlemmar, men han är det inte … Han sade till mig: “Jag kan inte bli medlem i kyrkan förrän jag får ett vittnesbörd.” Jag sade till honom: “Kom in och besök mig nästa gång du är i Salt Lake City.” När vi efter ett af färsmöte några veckor senare talades vid, sade jag till honom: “Jag vet inte om du förstår om du har ett vittnesbörd eller ej, inte heller om du vet vad ett vittnesbörd är.” Följaktligen ville han veta vad ett vittnesbörd är. Jag svarade honom med följande ord: “När tiden kommer då ditt hjärta berättar sådant för dig som din hjärna inte känner till då är det Herrens Ande som talar till dig.” Därefter sade jag: “Jag upplever det som att du i ditt hjärta vet att vissa saker är sanna. Ingen ängel kommer att klappa dig på axeln och berätta för dig att detta är sant.” Mästaren beskrev Herrens Ande på följande sätt: “Vinden blåser vart den vill, och du hör den blåsa, men du vet inte varifrån den kommer eller vart den far. Så är det med var och en som har fötts av anden” (Johannes 3:8). Jag sade till min vän, affärschefen: “Kom nu ihåg att ditt vittnesbörd inte kommer på ett dramatiskt sätt, men när det kommer, så kommer glädjetårar att väta din kudde om natten. Du kommer att veta, min käre vän, när detta vittnesbörd kommer.”⁴

Jag bär vittnesbörd för er att jag vet att Frälsaren lever, att det mest kraftfulla vittnesbörd ni kan ha om att han lever, kommer när den Helige Anden bär vittne för er själ om att han verkligen lever. Mer kraftfullt än något vi ser, mer kraftfullt än att vandra och samtala med honom, är detta Andens vittnesbörd som kommer att döma er om ni vänder er mot honom. Men det är ert och mitt ansvar att bygga upp ett sådant vittnesbörd. Vi får ständigt frågan: ‘Hur får man en uppenbarelse?’ Herren sade i en uppenbarelse till de första ledarna: “Ja se, jag vill förkunna det för ditt förstånd och hjärta genom den Helige Anden, vilken skall komma över dig och som skall bo i ditt hjärta. Se detta är uppenbarelsens ande. Se, detta är den ande genom vilken Moses fördes Israels barn genom Röda havet på torr mark” (L&F 8:2-3). När denna ande har vittnat för vår ande är det en uppenbarelse från den Allsmäktige Guden.⁵

[När Lasaros dog förkunnade Frälsaren för Marta]: “Jag är uppståndelsen och livet. Den som tror på mig skall leva om han än dör, och den som lever och tror på mig skall aldrig någonsin dö.” Sedan såg han på Marta och sade: “Tror du detta?” Och djupt inifrån denna ödmjuka kvinna kom en ny insikt som gjorde att hon med samma övertygelse som Petrus sade: “Ja, herre, jag tror att du är Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen” (Johannes 11:25-27).

Var fick hon detta ifrån? Det kom inte som en följd av att läsa böcker. Det kom inte som en följd av studier i teologi, vetenskap eller filosofi. Hon hade ett vittnesbörd i sitt hjärta, på samma sätt som Petrus hade det. Om Mästaren hade svarat skulle han ha sagt: “Välsignad är du, Marta, för kött och blod har inte uppenbarat detta för dig, utan min Fader som är i himlen.” … Det mest ovärderliga av allt är att ni kan ha ett vittnesbördet i ert hjärta om att dessa ting är sanna.⁶

Det är inte många som har sett Frälsaren ansikte mot ansikte här i jordelivet, men det finns inte någon av oss, som blivit välsignad med den Helige Andens gåva efter dopet som inte kan ha en lika fullkomlig förvissning om hans existens som om vi hade sett honom med våra egna ögon. Faktum är att om vi har tro på han lever, trots att vi inte har sett honom, blir vi, som Mästaren sade till Tomas, ännu mer välsignade: “Saliga de som inte har sett men ändå tror” (Johannes 20:29), för “vi lever i tro, utan att se” (2 Kor 5:7). Fastän vi inte ser, men dock tror, kommer vi att glädja oss med outsäglig glädje när vi får ta emot målet för vår tro, ja, våra själars frälsning (se 1 Pet 1:8-9) ⁷

Kan vi då sammanfatta det som så, att den som har fått ett sant vittnesbörd har fått det från den levande Guden, för annars skulle han inte ha ett vittnesbörd? Alla som har ett vittnesbörd har sålunda åtnjutit profetians gåva, han har fått uppenbarelsens ande. Han har haft den gåva varigenom profeterna har kunnat uttala sig om sådant som rört deras ansvar …

Herren hjälper oss alla att sträva efter att få detta vittnesbörd som är så viktigt i våra förberedelser för att få kunskap. När vi slutligen får denna gudomliga tanke, att Joseph Smith var och är en profet och att evangeliet är sant, smälter alla skenbara svårigheter bort som rimfrost inför den uppåtgående solens strålar.⁸

Hur förbereder vi oss för att få ett vittnesbörd?

Enligt skriften har [Frälsaren] sagt: “… Guds rike är inom er” (Lukas 17:21). En mera korrekt översättning skulle troligen lyda: “Guds rike är ibland er, eller mitt ibland er”, men när jag funderade över detta andra uttalande, “Guds rike är inom er”, erinrade jag mig en erfarenhet som vi hade med en grupp elever från Brigham Young-universitetet … i Lion House. Där blev sexton personer ombedda att, som representanter för sexton nationer stå upp och berätta hur det gick till när de kom i kontakt med evangeliet och tog emot det … och att bära sitt vittnesbörd. Det var en mycket intressant kväll. Vi fick lyssna på unga män och kvinnor från Mexico, Argentina, Brasilien, de skandinaviska länderna, Frankrike och England. Berättelsen var densamma. När de berättade hur de fann evangeliet lät det på följande sätt: De längtade efter sanningen. De sökte efter ljuset. De var inte tillfredsställda och mitt i deras sökande kom någon till dem med evangeliets sanningar. De bad att få veta om det var sant och sökte Herren intensivt, uppriktigt, av hela sitt hjärta, och fick ett gudomligt vittnesbörd som gjorde att de visste att detta är Jesu Kristi evangelium … Så inom vars och ens hjärta, inom varje ärlig sökare efter sanningen, kan, om han har en önskan att få veta och studerar med verklig uppsåt och med tro på Jesus Kristus, Guds rike vara inom honom, eller med andra ord, förmågan att ta emot det är hans.⁹

Ett personligt vittnesbörd måste vara rotat i ett rättfärdigt, rent liv, för annars kan inte Anden vittna om gudomligheten i Herrens mission, eller om detta verk i vår tid.¹⁰

Det som först och främst är nödvändigt… vid förvärvandet av ett vittnesbörd är att förvissa sig om att ens eget andliga tillstånd är i god ordning. Sinne och kropp måste vara rena för att vi ska kunna åtnjuta den Helige Andens närvaro, varigenom visshet om andliga ting ges.¹¹

Omvändelse måste innebära mer än att bli medlem “på kortet” i kyrkan med ett tiondekvitto, ett medlemskort, en tempelrekommendation och så vidare, Det betyder att övervinna tendenserna att kritisera och att sträva efter att ständigt förbättra sina inre svagheter och inte bara det yttre skenet.¹²

När våra missionärer går ut säger vi till dem som de arbetar ibland: “Vi ber er inte att bli medlemmar i kyrkan bara för att få föra in era namn i våra uppteckningar. Det är inte det vi bryr oss om. Vi erbjuder er den största gåva som världen kan ge, Guds rikes gåva. Den är här om ni bara vill ta emot och tro på den! Detta är vår uppmaning till hela världen: “Vi kan undervisa er om lärdomarna i Jesu Kristi kyrka och bära vittne om verkets gudomlighet, men vittnesbördet om den sanning vi undervisar om måste komma som en följd av era egna efterforskningar.”

Vi säger till dem som vi undervisar: “Fråga Herren. Studera, arbeta och be.” Det är genom den processen som människor förs in i kyrkan, och det är på samma sätt de ärliga i hjärtat överallt har förts in i kyrkan, ända från tidernas begynnelse.¹³

När Jesus lyfte blicken i bön, då “stunden hade kommit” (se Johannes 17:1), gav han uttryck för en djup sanning som bör vara betydelsefull för varje själ: “Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus” (Johannes 17:3). Även om det ligger en djupare innebörd i detta än vad jag ska tala om här, skulle jag vilja hämta en tanke från detta uttalande. Hur kan vi känna Fadern och Sonen? … Vi börjar förvärva denna kunskap när vi studerar. Frälsaren gav oss rådet att “forska i skrifterna, därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig” (se Johannes 5:39). I skrifterna finns en inspirerad berättelse om Guds handlingssätt mot människosläktet i varje tidsutdelning och där finns profeternas och Frälsarens egna gärningar och ord, så som de enligt Paulus gavs “inspirerade av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar” (se 2 Tim 3:16-17). Ungdomar bör inte låta det gå en dag utan att läsa i dessa heliga böcker.

Men det räcker inte med att enbart få kunskap om hans liv och verk genom studier. Det var Mästaren som besvarade frågan hur vi kan lära känna honom och hans lära: “Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå” (Johannes 7:17). Kan ni tänka er en ansedd vetenskapsman som inte experimenterat i ett laboratorium? Skulle ni fästa stor tilltro till en musikrecensent som inte hade kunskap om musik eller till en konstkritiker som inte kunde måla? På samma sätt är det med den som vill “känna Gud”. Det måste vara någon som utför hans vilja, håller hans bud och praktiserar de dygder som Jesus levde efter.¹⁴

Att förvärva kunskap genom tro är inte någon enkel väg. Det kräver ihärdiga ansträngningar och att ständigt sträva framåt i tro …

Med andra ord är inte inhämtande av kunskap genom tro något för den late. Någon har sagt att en sådan process kräver att hela själen spänns, att ens djupaste känslor och tankar tas fram och förenas med Gud. Den rätta förbindelsen måste upprättas. Bara då “är kunskap genom tro” ett faktum.¹⁵

Vad kan vi göra för att stärka vårt vittnesbörd?

[Mästaren sade till Petrus]: “Satan har utverkat åt sig att få sålla er som vete. Men jag har bett för dig att din tro inte skall ta slut. Och när du en gång har vänt tillbaka, så styrk dina bröder” (Lukas 22:31-32). Lägg märke till att han sade detta till den främste av de tolv. Jag ber för dig. Gå ut och bli omvänd, och när du har blivit omvänd stärker du din broder. Det innebär [att vi kan bli] oomvända likaväl som vi kan bli omvända. Ert vittnesbörd är något ni har idag, men det är inte säkert att ni alltid har det.¹⁶

Ett vittnesbörd är lika flyktigt som en månstråle. Det är lika skört som en orkidé. Ni måste återerövra det varje morgon. Ni håller fast vid det genom studier, genom tro och genom bön. Om ni tillåter er att bli arga, om ni tillåter er att hamna i fel slags sällskap, om ni lyssnar till fel slags berättelser, om ni studerar fel slags ämnen, om ni ägnar er åt syndfulla vanor, så kommer detta att släcka ut Herrens ande i er till den grad att det blir som om ni hade gått ut från ett upplyst rum när ni går ut från denna byggnad, som om ni hade gått ut i mörkret.¹⁷

Det vittnesbörd som ni äger idag kommer inte att vara ert i morgon, om ni inte gör någonting med det. Ert vittnesbörd kommer antingen att växa eller avta, beroende på er. Vill ni då komma ihåg era ansvar? Herren sade: “Om någon vill göra hans vilja, skall han förstå om min lära är från Gud eller om jag talar av mig själv” (Johannes 7:17).¹⁸

Ingen sant omvänd sista dagars helig kan vara omoralisk. Ingen sant omvänd sista dagars helig kan vara oärlig, ej heller ljuga eller stjäla. Detta innebär att en person kan ha ett vittnesbörd idag, men om han degraderar sig till att göra det som strider mot Guds lagar, gör han det på grund av att han förlorat sitt vittnesbörd och han måste kämpa för att återfå det. Ett vittnesbörd är inte någonting som man har en dag och alltid får behålla. Ett vittnesbörd kommer antingen att växa och bli till visshetens klara sken, eller också kommer det att minska till “ingenting”, beroende på vad vi gör med det. Jag skulle vilja säga att det vittnesbörd som vi återerövrar dag efter dag är det som frälser oss från motståndarens snaror.¹⁹

På vilket sätt är ett vittnesbörd ett ankare för själen?

Vid ett tillfälle under [Kristi] jordiska verksamhet hade Petrus, hans främste apostel, ivrigt framställt sin tro och sitt vittnesbörd om Mästarens gudomliga mission: “Du är Messias, den levande Gudens son.” Herren svarade Petrus genom att förkunna: “… Ingen av kött och blod har uppenbarat detta för dig, utan min fader i himlen” och “på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den” (Matteus 16:16-18).²⁰

Tiden kommer och ni står inför den just nu … då ni utan ett säkert vittnesbörd om att dessa ting [evangeliet, kyrkan med mera] är sanna inte kommer att kunna uthärda de stormar som kommer att piska mot er och försöka slita loss er från er förtöjning. Men om ni av hela er själ vet att detta är sant… då vet ni vem Jesus er Frälsare är och vem Gud vår Fader är. Ni vet då hur den Helige Anden verkar. Om ni har kunskap om dessa ting kommer ni att vara stadigt förankrade när stormarna slår mot ert hus, som det beskrivs i Frälsarens liknelse. Den som hör hans ord och håller hans bud liknar det hus som byggdes på berggrunden, och när stormarna kom och floden och vindarna blåste så föll det inte, eftersom det var byggt på berggrunden. “Och den som hör mina ord men inte handlar efter dem är som en dåre som byggde sitt hus på sand. Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och störtade sig mot hans hus, och det rasade, och raset blev stort” (Matteus 7:26-27).

Mästaren sade, och jag säger det till er idag, att olyckornas regn, svårigheternas regn, de svåra prövningarnas floder och vindar, kommer att störta sig mot vars och ens hus. Det kommer att finnas frestelser att synda, ni kommer att utstå umbäranden, ni kommer att ställas inför svårigheter i ert liv. De enda som inte kommer att falla när dessa prövningar kommer är de vars hus är byggda på vittnesbördets berggrund. Ni kommer att veta. Ni kommer inte att kunna uthärda på lånat ljus. Ni kan bara klara er på det ljus som Andens vittnesbörd ger och som ni alla har rätt att ta emot.²¹

Det är inte tillräckligt för oss som sista dagars heliga att följa våra ledare och att acceptera deras råd. Vi har det större ansvaret att själva skaffa oss ett orubbligt vittnesbörd om dessa mäns gudomliga utnämningar, om att det som de har sagt till oss är vår himmelske Faders vilja.²²

Jag kommer till er idag som ett särskilt vittne som framför allt fått i uppgift att bära detta vittnesbörd. Det finns stunder då jag har haft fullkomlig visshet. När jag sökte efter Andens hjälp för att hålla ett tal om påsken, om Herrens uppståndelse, stängde jag in mig ensam på ett rum, läste de fyra evangelierna, särskilt om korsfästelsen och uppståndelsen, och någonting hände med mig. När jag läste var det som om jag var med om själva händelsen, inte bara läste en berättelse. Och sedan gav jag mitt budskap och bar mitt vittnesbörd om att nu, som en av de minsta bland mina bröder, hade jag också fått ett personligt vittnesbörd om vår Herres och Mästares död och uppståndelse. Varför? Därför att någonting brann i min själ som gjorde att jag kunde tala med en visshet som ligger utanför allt tvivel. Detsamma kan ni göra. Och det mest tillfredsställande i hela världen, det främsta ankaret för er själ, under svåra tider, under tider av frestelser, under tider av sjukdomar, under tider av obeslutsamhet, under tider av påfrestningar och arbete [är att] ni med en visshet som trotsar alla tvivel kan veta att Gud lever.²³

Förslag till studier och diskussion

Varför är ett vittnesbörd från den Helige Anden “det mest kraftfulla vittnesbörd ni kan ha” om att Frälsaren lever?
Vilka råd gav president Lee om hur vi kan få ett vittnesbörd om evangeliet? Vad har hjälpt dig att få ett vittnesbörd?
Hur kan vi lära känna vår himmelske Fader och Jesus Kristus?
Vad tror ni att president Lee menade när han sade: “Ett vittnesbörd är lika flyktigt som en månstråle … man måste återerövra det varje morgon”?
Vad kan få era vittnesbörd att minska eller dö ut? Vad måste vi göra för att ljuset i vårt vittnesbörd ska “växa till visshetens klara sken”?
Hur kan vi, när vi har fått ett vittnesbörd, hjälpa andra att stärka sitt vittnesbörd?
På vilka sätt är kunskapen om att Gud lever ett ankare för vår själ när vi har det svårt? När har ditt vittnesbörd om Frälsaren varit en källa till styrka för dig?