Mönstergillt och på Bristol-sättet: Var tempelvärdig – i goda tider och dåliga tider
Äldste Quentin L. Cook
i de tolv apostlarnas kvorum
Att hålla oss till heliga evangelieprinciper gör oss tempelvärdiga, och det gör det möjligt för oss att finna lycka här i livet och leder oss tillbaka till vårt himmelska hem.
Profeten Lehi förkunnade: ”Om det inte finns någon rättfärdighet finns det ingen lycka.”1
Motståndaren har lyckats plantera en myt i sinnet hos många människor. Han och hans utsända förkunnar att det verkliga valet står mellan lycka och nöje nu, i det här livet och lycka i ett kommande liv (som motståndaren hävdar kanske inte finns). Den myten är ett falskt val, men är mycket förförisk.2
Guds lycksalighetsplans yttersta avsikt är att rättfärdiga lärjungar och förbundsfamiljer ska vara förenade i kärlek, harmoni och frid i det här livet3 och uppnå celestial härlighet i evigheterna med Gud Fadern, vår Skapare och hans älskade Son Jesus Kristus, vår Frälsare.4
När jag var en ung missionär i den brittiska missionen, var mitt första arbetsområde det som då var Bristols distrikt. En av de lokala ledarna i kyrkan betonade att missionärerna i det området skulle uppföra sig ”mönstergillt och på Bristol-sättet”.
Först förstod jag inte poängen han ville få fram. Snart lärde jag mig ursprunget av och innebörden i sjömanstermen ”mönstergillt och på Bristol-sättet”. En tid var Bristol den näst mest använda hamnen i Storbritannien. Den hade mycket hög tidvattensskillnad, 13 meter, den näst högsta i världen. Vid ebb, när vattnet drog sig tillbaka, hamnade de gamla fartygen på botten och lade sig på sidan, och om fartygen inte var välbyggda, blev de skadade. Dessutom ramlade allt som inte var noggrant stuvat eller fastsurrat omkring helt kaotiskt och förstördes eller skadades.5 När jag förstått vad frasen innebar, var det tydligt att den här ledaren sa åt oss att vi som missionärer måste vara rättfärdiga, följa reglerna och vara beredda på svåra situationer.
Samma utmaning gäller oss alla. Jag vill påstå att ”mönstergillt och på Bristol-sättet” är detsamma som ”tempelvärdiga” – i både goda och dåliga tider.
Tidvattnets skiftningar i Bristol-kanalen är ju ganska förutsägbara och man kan förbereda sig inför dem, men livets stormar och frestelser är ofta oförutsägbara. Men ett vet vi: De kommer! För att klara av de utmaningar och svårigheter som vi alla oundvikligen ställs inför, krävs det rättfärdig förberedelse och användning av gudomligt givet beskydd. Vi måste bestämma oss för att vara tempelvärdiga oavsett vad som händer oss. Om vi är beredda ska vi inte frukta.6
Glädjen i det här livet och lyckan i det kommande livet är förenade av rättfärdighet. Även under perioden mellan döden och uppståndelsen, ska ”deras andar som är rättfärdiga tas emot i ett lyckotillstånd som kallas paradis, ett vilotillstånd, ett fridstillstånd”.7
I början av sin jordiska verksamhet i Israel och senare bland nephiterna, talade Frälsaren om ämnet lycka både i det här livet och i evigheten. Han betonade förrättningarna, men han lade också stor vikt vid moraliskt beteende. Lärjungarna skulle till exempel välsignas om de hungrade och törstade efter rättfärdighet, var barmhärtiga, var rena i hjärtat, skapade frid och följde andra grundläggande moraliska principer. Det är tydligt att vår Herre Jesus Kristus betonade, som en grundläggande lärosats, både en rättfärdig inställning och rättfärdiga handlingar i det dagliga livet. Hans lärdomar inte bara ersatte och stod över delarna i moselagen,8 utan förkastade också människors falska filosofier.
I många århundraden har Jesu Kristi evangelium inspirerat trosriktningar och upprättat normer för vad som är rätt, önskvärt och moraliskt och som åstadkommer lycka, sällhet och glädje. Men de principer och den grundläggande moral som Frälsaren lärde utsätts för allvarliga angrepp i dagens värld. Kristendomen är under attack. Många tror att vad som är moraliskt har i grunden förändrats.9
Vi lever i svåra tider. Det finns en ökad benägenhet att ”kalla det onda gott och det goda ont”10. En värld som betonar självförhärligande och sekularism ger orsak till stor oro. En framstående skribent, inte av vår tro, har uttryckt det så här: ”Tyvärr ser vi föga bevis på att människor faktiskt är lyckligare i vår tid eller att deras barn har det bättre eller att det är väl beställt med den sociala rättvisan eller att sjunkande äktenskapstrender och uttunnade släktträd … lovar något annat än större ensamhet för majoriteten och stagnation på det hela taget.”11
Som lärjungar till Frälsaren förväntas vi planera och förbereda oss. I planen för lycka är den moraliska handlingsfriheten en central organiserande princip och våra val är betydelsefulla.12 Frälsaren betonade det här under sin verksamhet, till exempel genom sina liknelser med de oförståndiga jungfrurna och talenterna.13 I båda dessa berömde Frälsaren förberedelse och handling och fördömde uppskjutande och lättja.
Jag inser att trots den överväldigande glädje som finns i Guds plan, kan den ibland kännas avlägsen och avskuren från våra nuvarande omständigheter. Den kan kännas utom räckhåll för oss kämpande lärjungar. Från vårt begränsade perspektiv kan dagens frestelser och förströelser verka lockande. Lönen för att motstå frestelserna kan å andra sidan verka avlägsen och ouppnåelig. Men sann kunskap om Faderns plan uppenbarar att rättfärdighetens belöningar kan fås redan nu. Ogudaktighet, såsom omoraliska handlingar, är aldrig svaret. Alma sa det tydligt till sin son Corianton: ”Se, jag säger dig: Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka.”14
Vår lära framläggs tydligt av Amulek i Alma 34:32: ”Ty se, detta liv är tiden för människorna att bereda sig att möta Gud, ja se, detta livets dag är dagen för människorna att utföra sina verk.”
Hur förbereder vi oss då i sådana svåra tider? Förutom att vara tempelvärdig, finns det många andra principer som bidrar till rättfärdighet. Jag ska betona tre.
För det första: Rättfärdig självkontroll och rättfärdigt handlande
Jag tror att vår kärleksfulle Fader i himlen måste se på oss lika roat som vi ser på våra små barn när de lär sig och växer. Alla snubblar vi och faller medan vi får erfarenhet.
Jag uppskattade konferenstalet som president Dieter F. Uchtdorf höll 201015 om det berömda marshmallow-experiment som genomfördes vid Stanford University på 1960-talet. Ni minns att fyraåringar fick en enda marshmallow, Om de kunde vänta i 15 till 20 minuter utan att äta upp den, skulle de få en marshmallow till. Videor har framställts som visar de avledningar som många barn använde för att undvika att äta sin marshmallow. En del lyckades inte.16
Förra året skrev den som ursprungligen utförde experimentet, dr. Walter Mischel, en bok där han sa att studien delvis växte fram ur hans problem med självkontroll och hans eget rökberoende. Han blev särskilt orolig efter att medicinalstyrelsens rapport 1964 drog slutsatsen att rökning orsakade lungcancer.17 Efter åratals studier rapporterade en av hans kolleger att ”självkontroll är som en muskel: Ju mer man använder den, desto starkare blir den. Att undvika något frestande en gång hjälper dig utveckla förmågan att motstå andra frestelser i framtiden.”18
En princip för evig utveckling är att när vi utövar självkontroll och lever rättfärdigt så stärker vi vår förmåga att motstå frestelser. Det gäller både det andliga och det timliga.
Våra missionärer är utmärkta exempel. De utvecklar kristuslika egenskaper och betonar lydnad och andlighet. De förväntas följa ett rigoröst schema och använda sina dagar till att tjäna andra. De har ett anspråkslöst, konservativt yttre i stället för den slarviga och osedliga klädsel som är så vanlig i dag. Deras beteende och yttre förmedlar ett moraliskt, allvarligt budskap.19
Vi har ungefär 230 000 unga människor som nu verkar som missionärer eller som återvänt från missionärstjänst under de senaste fem åren. De har utvecklat utomordentlig andlig styrka och självdisciplin som behöver ständigt utövas för att de här egenskaperna inte ska förtvina liksom muskler som inte används. Vi behöver alla utveckla och uppvisa ett uppträdande och ett yttre som förkunnar att vi är Kristi sanna efterföljare. De som överger antingen ett rättfärdigt sätt att leva eller ett sunt, anspråkslöst yttre utsätter sig för livsstilar som medför varken glädje eller lycka.
Det återställda evangeliet ger oss en guide till planen för lycka och motiverar oss att försöka förstå och utöva självkontroll och undvika frestelser. Det lär oss också hur vi ska omvända oss när överträdelse skett.
För det andra: Att helga sabbaten ökar rättfärdigheten och skyddar familjen
Den tidiga kristna kyrkan ändrade firandet av sabbaten från lördag till söndag till minne av Herrens uppståndelse. Andra grundläggande heliga avsikter med sabbaten förblev oförändrade. För judar och kristna symboliserar sabbaten Guds mäktiga verk.20
Min fru och jag och två av mina kolleger med fruar, deltog nyligen i en judisk sabbat på inbjudan av en kär vän, Robert Abrams och hans fru Diane i deras hem i New York.21 Det började med inledningen av den judiska sabbaten på fredag kväll. Fokus var på att ära Gud som Skaparen. Det började med en välsignelse över familjen och en sabbatspsalm.22 Vi deltog i ceremoniell handtvagning, när brödet välsignades, bönerna, en koshermåltid, uppläsning ur skriften och sjungandet av sabbatssånger i högtidlig sinnesstämning. Vi lyssnade till de hebreiska orden och följde med i den engelska översättningen. De viktigaste skriftställena lästes ur Gamla testamentet, som också vi håller kärt, ur Jesaja som förkunnar att sabbaten är en lust23 och ur Hesekiel om att sabbaten ska vara ”ett tecken mellan mig och er, för att ni skall inse att jag är Herren, er Gud”.24
Det största intrycket från den underbara kvällen var familjekärlek, hängivenhet och ansvarighet inför Gud. När jag tänkte på den här händelsen, tänkte jag på den extrema förföljelse som judarna upplevt under århundraden. Att helga sabbaten hade varit ”ett evigt förbund” som bevarat och välsignat det judiska folket som uppfyllelse av skriftens ord.25 Det har också bidragit till det enastående familjelivet och lyckan som ses i många judars liv.26
För medlemmar i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga är helgandet av sabbaten en form av rättfärdighet som välsignar och stärker familjer, förenar oss med Skaparen och förökar glädjen. Sabbaten kan hjälpa till att skilja oss från det som är lättsinnigt, olämpligt och omoraliskt. Den låter oss vara i världen men inte av världen.
Under de senaste sex månaderna har en anmärkningsvärd förändring skett i kyrkan. Det har varit medlemmarnas gensvar på första presidentskapets och de tolv apostlarnas kvorums förnyade betoning på sabbaten samt president Russell M. Nelsons uppmaning att göra sabbaten till en lust och en glädje.27 Många medlemmar förstår att verkligt helgande av sabbaten är en tillflykt undan livets stormar. Det är också ett tecken på vår hängivenhet mot vår Fader i himlen och ökad insikt om sakramentsmötets helighet. Vi har långt kvar, men vi har en underbar början. Jag uppfordrar oss alla att fortsätta ta till oss detta råd och förbättra vår gudsdyrkan på sabbaten.
För det tredje: Gudomligt beskydd ges när vi är rättfärdiga
Enligt Guds plan välsignas vi med den Helige Andens gåva. Den gåvan är ”rättigheten att när man är värdig ha den Helige Andens sällskap”28. Den medlemmen av Gudomen verkar renande om evangeliet sätts främst i livet. Han är också en röst som varnar för ondska och en röst till skydd mot fara. När vi seglar på livets hav är det viktigt att vi följer den Helige Andens maningar. Anden hjälper oss undgå frestelser och faror, samt tröstar och leder oss genom svårigheter. ”Andens frukt … är kärlek, glädje, frid, tålamod, vänlighet, godhet, trohet.”29
Att hålla oss till heliga evangelieprinciper gör oss tempelvärdiga, och det gör det möjligt för oss att finna lycka här i livet och leder oss tillbaka till vårt himmelska hem.
Mina kära bröder och systrar, livet är inte lätt och är inte avsett att vara det. Det är en tid för prövning. Liksom de gamla skeppen i Bristols hamn finns det tider när tidvattnet går ut och det verkar som om allt som håller oss uppe här i världen försvinner. Vi kan slå i botten och till och med välta över på sidan. I sådana prövningar lovar jag er att efterlevnad och bibehållande av tempelvärdiga liv håller samman allt som betyder något. De ljuva välsignelserna frid, lycka och glädje, tillsammans med välsignelserna evigt liv och celestial härlighet med vår himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus, blir då verklighet. Det vittnar jag om i Jesu Kristi namn, amen.