Värdiga våra utlovade välsignelser
Linda S. Reeves
andra rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap
En vision av vår Faders otroliga utlovade välsignelser är det vi måste ha för ögonen varje dag.
Visst är det en härlig syster som videon handlade om! Vi vet att många av er som inte har haft möjlighet att få egna barn har älskat, undervisat och välsignat andra barn hela livet. Å, vad vår himmelske Fader och vi, era systrar, älskar er för det!
Har vi alla, även ni kära unga systrar i Primär och Unga kvinnor, haft möjlighet att hålla ett nyfött barn i famnen, som tittat upp och sett oss i ögonen? Har vi upplevt den heliga känsla som omger den här celestiala anden, nyligen sänd av vår Fader i himlen till dess nyss skapade, rena lilla kropp? Det är sällan man upplever känslor som är så ljuvliga, ömma och andliga.
Våra kroppar är heliga gåvor från vår himmelske Fader. De är våra egna tempel. När vi håller dem rena och kyska kan vi vara värdiga att hjälpa vår himmelske Fader skapa kroppar till hans älskade andebarn.
I sitt sista generalkonferenstal, som ni kanske minns som ”en kaka och en kyss”, vittnade president Boyd K. Packer om att ”budet att vi ska föröka oss och uppfylla jorden … är viktigt … och är källan till mänsklig glädje. När vi använder den här förmågan på ett rättfärdigt sätt kan vi komma närmare vår Fader i himlen och uppleva glädjens fullhet, ja, gudaskap. Förmågan att skapa liv är ingen oväsentlig del av planen, den är … planen.”
Han fortsatte:
”Sann kärlek kräver att vi väntar till efter vigseln med att dela den tillgivenhet som släpper loss de här heliga krafterna … [genom] att man undviker situationer där den fysiska åtrån kan ta över. …
Vår lycka i jordelivet, vår glädje och upphöjelse, är beroende av hur vi hanterar den här ihållande, starka fysiska driften.”1
Mina kära systrar, både unga och inte så unga, jag kände stor ängslan medan jag förberedde det här talet. Som Alma den yngre sa: ”Jag [önskar] i djupet av mitt hjärta … att ni … åkallar hans heliga namn och ständigt vakar och ber så att ni inte blir frestade mer än ni kan uthärda, … så att ni kan upphöjas på den yttersta dagen.”2
Senare vittnade också Mormon om att antikristen Korihor på Almas tid ”predikade … [och] vilseledde många kvinnor”3.
Systrar, Satan höjer med allt större framgång ett baner som liknar Korihors i våra dagar. Vilka är några av hans verktyg? Förföriska kärleksromaner, såpoperor på TV, gifta kvinnor som tar kontakt med gamla pojkvänner på sociala medier, och pornografi. Vi måste vara försiktiga, kära systrar! Vi kan inte leka med Satans brinnande pilar utan att bli brända. Jag vet inget som kvalificerar oss för den Helige Andens ständiga sällskap lika mycket som dygd.
Många i dagens värld söker omedelbar tillfredsställelse, och omedelbar kunskap på internet. Men vi blir storligen välsignade om vi utövar tro och tålamod och går till vår himmelske Fader, all sannings källa, med våra frågor. Så många svar och bekräftelser kommer genom dagligt sökande och studier i skrifterna och uppriktigt vädjande böner, men internet ger inga sådana löften. Profeten Jakob vittnar: ”Anden säger sanningen och ljuger inte. Därför talar den om tingen som de verkligen är och om tingen som de verkligen kommer att vara.”4
När vi ägnar oss åt att se, läsa eller ta del av något som är under vår himmelske Faders normer så försvagar det oss. Vare sig vi är unga eller gamla, om det vi ser, läser, lyssnar på eller väljer att göra inte uppfyller Herrens normer i Vägledning för de unga, stäng av, riv sönder, släng ut det och slå igen dörren.
Ingen av oss är fullkomlig, men när vi har syndat, påminner oss president Packer:
”Löftet är: ’Se, den som har omvänt sig från sina synder, han är förlåten och jag, Herren, kommer inte längre ihåg dem’ (L&F 58:42). …
Försoningen, som kan befria var och en av oss, efterlämnar inga ärr. Det innebär att vad vi än har gjort, var vi än har varit eller hur någonting än har hänt, har han lovat att återlösa oss om vi verkligen omvänder oss. Och när han utförde återlösningen fastställdes detta. Det är så många av oss som så att säga kastas omkring av skuldkänslor, utan att riktigt veta hur vi ska komma undan. Du gör dig fri genom att ta emot Kristi försoning, och all hjärtats sorg kan vändas till skönhet, kärlek och evighet.”5
Förutom omvändelse, vilka hjälpmedel eller verktyg har vi fått som hjälper oss att hålla oss rena och dygdiga? Våra primärbarn och unga kvinnor känner och sjunger alla sången ”Kraft från skriften”6. Kan vi inte utöka det till ”kraft från bönen”, ”kraft från templet”, ”kraft från förbunden”, ”kraft från sabbatsdagen”, ”kraft från profeten” och ”kraft från dygden”?
Det finns också stora välsignelser och löften om beskydd som är förbundna med att vi bär tempelklädnaden på rätt sätt. Jag har kommit att känna att jag symboliskt sett tar på mig en kunglig dräkt som jag fått av min himmelske Fader. Systrar, jag vittnar om att när vi strävar efter att bära tempelklädnaden på rätt sätt ser vår Fader det som ett stort tecken på vår kärlek till och hängivenhet mot honom. Det är ett tecken på de förbund som vi har ingått med honom, och han har lovat: ”Jag, Herren, är bunden när ni gör vad jag säger, men när ni inte gör vad jag säger har ni inget löfte.”7
Jag pratade nyligen med en gammal vän som har gått igenom två skilsmässor på grund av hennes mäns missbruk och otrohet. Hon och hennes tre barn har lidit mycket. Hon sa vädjande: ”Jag har verkligen försökt att leva rättfärdigt. Varför har jag så många prövningar? Vad har jag gjort för fel? Vad vill min himmelske Fader att jag ska göra? Jag ber och läser skrifterna, hjälper mina barn och besöker templet ofta.”
När jag lyssnade på den systern ville jag utbrista: ”Du gör det! Du gör allt som vår himmelske Fader vill och hoppas att du ska göra!”
Förståeligt nog har många sagt att vår Faders utlovade välsignelser bara är ”för långt borta”, särskilt när livet är fullt av prövningar. Men Alma sa till sin son att ”detta liv är tiden … att bereda sig att möta Gud”.8 Det är inte tiden att ta emot alla våra välsignelser. President Packer förklarade: ”’Och de levde lyckliga i alla sina dagar’ skrivs aldrig in i den andra akten. Den repliken tillhör tredje akten när man har löst mysterierna och allt har ställts till rätta.”9 Men vi måste ha en vision av vår Faders otroliga utlovade välsignelser för ögonen varje dag, liksom en medvetenhet om ”hans överflödande och ömma barmhärtighet”10 som vi upplever på daglig basis.
Systrar, jag vet inte varför vi har alla de prövningar vi har, men personligen känner jag att belöningen är så stor, så evig och oupphörlig, så glädjefylld och bortom vårt förstånd, att vi på belöningsdagen kan vilja säga till vår barmhärtige, kärleksfulle Fader: ”Var det allt som krävdes?” Jag tror att om vi varje dag kan minnas och erkänna djupet av den kärlek till oss som vår himmelske Fader och vår Frälsare har, vore vi villiga att göra vad de än begär för att komma tillbaka till deras närhet, omsluten av deras kärlek i all evighet. Vad har det för betydelse, kära systrar, vilka lidanden vi har här, om de till slut är just de prövningar som berättigar oss till evigt liv och upphöjelse i Guds rike tillsammans med vår Fader och vår Frälsare?
Jag vittnar om att våra kroppar är heliga gåvor från vår himmelske Fader och att när vi håller oss rena genom vår Frälsares försoningsoffer och håller kvar visionen av vår Faders utlovade belöningar framför ögonen dagligen, får vi en dag ”allt vad [vår] Fader har”11. I Jesu Kristi heliga namn, amen.