Generalkonferenser
Värdighet är inte felfrihet
Generalkonferensen i oktober 2021


10:52

Värdighet är inte felfrihet

När det känns som att du har misslyckats för många gånger för att fortsätta försöka, kom då ihåg att Kristi försoning och den nåd den möjliggör är verkliga.

En gång skickade jag ett meddelande till min dotter och svärson med tal till text-funktionen på min telefon. Jag sa: ”Hej på er. Vad jag älskar er.” De fick: ”Hatar er. Borde älska er.” Är det inte märkligt hur lätt ett positivt och välmenat budskap kan missförstås? Det är det som ibland händer med Guds budskap om omvändelse och värdighet.

Vissa får av misstag budskapet att omvändelse och förändring är onödiga. Guds budskap är att de är nödvändiga.1 Men älskar inte Gud oss trots våra brister? Naturligtvis! Han älskar oss fullkomligt. Jag älskar mina barnbarn med alla deras brister, men det betyder inte att jag inte vill att de ska förbättra sig och bli allt de kan bli. Gud älskar oss som vi är, men han älskar oss också för mycket för att lämna oss i det skicket.2 Att växa upp åt Herren är vad jordelivet handlar om.3 Förändring är vad Kristi försoning handlar om. Kristus kan uppväcka oss från de döda, rena oss, trösta oss och hela oss, men han kan också därigenom förvandla oss så att vi blir mer som han.4

Vissa får av misstag budskapet att omvändelse är en engångsföreteelse. Guds budskap, som president Russell M. Nelson har sagt, är att ”omvändelse … är en process”.5 Omvändelse kan kräva tid och upprepade ansträngningar,6 så att överge synd7 och ”inte längre ha någon benägenhet att göra ont, utan att ständigt göra gott”8 är en livslång strävan.9

Livet är som en bilresa tvärs över landet. Vi kommer inte fram till målet på en enda tank bensin. Vi måste fylla på om och om igen. Att ta sakramentet är som att köra in på bensinstationen. När vi omvänder oss och förnyar våra förbund lovar vi att vi är villiga att hålla buden, och Gud och Kristus välsignar oss med den Helige Anden.10 I korthet lovar vi att sträva framåt på vår resa, och Gud och Kristus lovar att fylla på tanken.

Vissa får av misstag budskapet att de inte är värdiga att helt och hållet delta i evangeliet eftersom de inte är helt fria från dåliga vanor. Guds budskap är att värdighet inte är felfrihet.11 Värdighet är att vara ärlig och att försöka. Vi måste vara ärliga mot Gud, våra prästadömsledare och andra som älskar oss12, och vi måste sträva efter att hålla Guds bud och aldrig ge upp bara för att vi misslyckas13. Äldste Bruce C. Hafen har sagt att utvecklandet av en kristuslik karaktär ”kräver tålamod och ihärdighet mer än den kräver felfrihet”14. Herren har sagt att Andens gåvor ”är givna till nytta för dem som älskar mig och håller alla mina bud och för den som strävar efter att så göra”.15

En ung man jag kallar Damon skrev: ”När jag växte upp hade jag problem med pornografi. Jag skämdes alltid så mycket för att jag inte kunde göra rätt.” Varje gång Damon misslyckades blev ångerns smärta så intensiv att han i hårdhet bedömde att han inte var värdig någon sorts nåd, förlåtelse eller ytterligare chanser från Gud. Han säger: ”Jag bestämde att jag bara förtjänade att känna mig hemsk hela tiden. Jag antog att Gud nog hatade mig eftersom jag inte var villig att arbeta flitigare och komma över det här en gång för alla. Det kunde gå en vecka och ibland till och med en månad, men sedan fick jag ett återfall och tänkte: ’Jag blir aldrig tillräckligt bra, så vad är meningen med att ens försöka?’”

Vid ett sådant lågvattenstillfälle sa Damon till sin prästadömsledare: ”Jag kanske bara borde sluta komma till kyrkan. Jag är trött på att vara hycklare.”

Hans ledare svarade: ”Du är inte en hycklare för att du har en dålig vana du försöker sluta med. Du är en hycklare om du gömmer den, ljuger om den eller försöker intala dig att problemet ligger hos kyrkan för att den har så höga normer. Att vara ärlig angående dina handlingar och att vidta steg för att gå framåt är inte att vara en hycklare. Det är att vara en lärjunge.”16 Den här ledaren citerade äldste Richard G. Scott, som lärde: ”Herren ser annorlunda på svagheter än han gör på uppror … Herren [talar] alltid om svagheter med barmhärtighet.”17

Det perspektivet gav Damon hopp. Han insåg att Gud inte sitter där uppe och säger: ”Damon klantade sig igen.” I stället säger han troligen: ”Titta hur långt Damon har kommit.” Den här unge mannen slutade äntligen att titta neråt i skam eller åt sidorna efter ursäkter och rationaliseringar. Han tittade uppåt efter gudomlig hjälp, och han fann den.18

Damon sa: ”Den enda gången jag hade vänt mig till Gud tidigare var för att be om förlåtelse, men nu bad jag också om nåd – hans ’möjliggörande kraft’ [se Handledning för skriftstudier, ”Nåden”]. Jag hade aldrig gjort det tidigare. Nu för tiden ägnar jag mycket mindre tid åt att hata mig själv för det jag har gjort och mycket mer tid åt att älska Jesus för det han har gjort.”

Med tanke på hur länge Damon hade kämpat hade det varken varit hjälpsamt eller realistiskt om hans föräldrar och ledarna som hjälpte honom hade sagt ”aldrig mer” för snabbt eller om de godtyckligt hade satt en avhållsamhetsnorm för att han skulle anses ”värdig”. I stället började de med små mål han kunde uppnå. De gjorde sig av med förväntningar om allt eller inget och fokuserade på stegvis tillväxt, och det lät Damon bygga på en serie framgångar i stället för misslyckanden.19 Han insåg, likt Limhis förslavade folk, att han kunde få framgång ett steg i taget.20

Äldste D. Todd Christofferson har sagt: ”För att handskas med något [väldigt] stort behöver vi kanske bryta upp det i små, dagliga portioner. … Att få in nya och sunda vanor i vår karaktär eller övervinna dåliga vanor eller beroenden kräver oftast en ansträngning i dag, följd av ännu en i morgon och så en till, kanske i många dagar, månader eller år. … Men vi kan klara av det eftersom vi kan be Gud om … den hjälp vi behöver varje dag.”21

Bröder och systrar, covid-19-pandemin har ju inte varit lätt för någon, men den isolering som hör ihop med karantänrestriktioner har gjort livet extra svårt för dem som kämpar med dåliga vanor. Kom ihåg att förändring är möjlig, omvändelse är en process och att vara värdig är inte att vara felfri. Och framför allt, kom ihåg att Gud och Kristus vill hjälpa oss just här, just nu.22

Vissa får av misstag budskapet att Gud väntar med att hjälpa oss tills efter att vi har omvänt oss. Guds budskap är att han hjälper oss medan vi omvänder oss. Hans nåd är tillgänglig för oss ”oavsett var vi befinner oss på lydnadens stig”23. Äldste Dieter F. Uchtdorf har sagt: ”Gud behöver inte människor som är felfria. Han söker efter dem som erbjuder sitt ’hjärta och ett villigt sinne’ [Läran och förbunden 64:34], och han ska göra dem ’fullkomliga i Kristus’ [Moroni 10:32–33].”24

Så många har sårats av trasiga och ansträngda relationer att det är svårt för dem att tro på Guds barmhärtighet och långmodighet. De har svårt att se Gud som han är – en kärleksfull Fader som möter oss i vår nöd25 och vet hur han ska ”ge det som är gott åt dem som ber honom”26. Hans nåd är inte bara en belöning åt de värdiga. Den är den ”gudomliga hjälp” han ger som hjälper oss att bli värdiga. Den är inte bara en belöning till de rättfärdiga. Den är ”styrkans gåva” som han ger, som hjälper oss att bli rättfärdiga.27 Vi går inte bara mot Gud och Kristus. Vi går med dem.28

Ungdomar överallt i kyrkan reciterar Unga kvinnors tema och temat för aronska prästadömets kvorum. Från Nya Zeeland till Spanien till Etiopien till Japan säger unga kvinnor: ”[Jag] värdesätter … omvändelsens gåva.” Från Chile till Guatemala till Moroni i Utah säger unga män: ”När jag strävar att tjäna, utöva tro, omvända mig och bli bättre dag för dag är jag värdig att ta emot templets välsignelser och evangeliets bestående glädje.”

Jag lovar att dessa välsignelser och denna glädje är verkliga och inom räckhåll för dem som håller alla buden och för ”den som strävar efter att så göra”.29 När det känns som att du har misslyckats för många gånger för att fortsätta försöka, kom då ihåg att Kristi försoning och den nåd den möjliggör är verkliga.30 Hans ”barmhärtighets arm är utsträckt mot er”.31 Du är älskad – i dag, om 20 år, och i evighet. I Jesu Kristi namn, amen.