Förbundsstigen: vägen till evigt liv
Vägen till fullkomlighet är förbundsstigen, och Jesus Kristus är kärnan i alla förrättningar och förbund.
En mäktig kung önskade att hans son skulle regera över ett av hans riken. Prinsen behövde lära och växa i visdom för att kunna sitta på tronen. En dag hade kungen ett möte med prinsen och berättade om sin plan. De kom överens om att prinsen skulle bege sig till en annan stad för att få erfarenhet. Han skulle möta utmaningar och likaså uppleva många goda ting där. Kungen skickade honom så till staden, där prinsen förväntades bevisa sin trofasthet mot kungen och visa att han var värdig att ta emot de privilegier och ansvar som kungen hade åt honom. Prinsen fick frihet att välja om han ville ta emot dessa privilegier och ansvar eller ej, beroende på hans önskemål och hans trofasthet. Jag är säker på att ni vill veta hur det gick för prinsen. Återvände han och fick ärva riket?
Kära bröder och systrar, var och en av oss är en prins eller prinsessa. Vi har sänts ner till jordelivet av en kärleksfull himmelsk Fader för att åtnjuta välsignelsen av att ha en kropp som ska bli odödlig genom Jesu Kristi försoning och uppståndelse. Vi förväntas förbereda oss för att återvända till Guds närhet genom att bevisa att vi kommer att ”göra allt vad Herren [vår] Gud befaller [oss]” (Abraham 3:25).
Till vår hjälp kom Frälsaren för att återlösa oss och visa oss vägen tillbaka till Gud. Guds barn har inbjudits att komma till Frälsaren och bli fullkomnade i honom. I skrifterna ser vi inbjudan att komma till Herren upprepas över 90 gånger, och över hälften av dessa är personliga uppmaningar från Herren själv. Att acceptera Herrens inbjudan innebär att ta del av hans förrättningar och hålla våra förbund med honom. Jesus Kristus är ”vägen, sanningen och livet” (Johannes 14:6), och han inbjuder oss ”alla att komma till honom och ta del av hans godhet. Och han avvisar ingen som kommer till honom” (2 Nephi 26:33).
Våra studier i och vår undervisning om evangeliet fördjupar vår omvändelse till vår himmelske Fader och Jesus Kristus och hjälper oss att bli mer som dem. Även om inte allt har uppenbarats om ”den exakta tidpunkten för när och sättet varpå upphöjelsens välsignelser [ska] förlänas”, är vi ändå förvissade om dem (M. Russell Ballard, ”Hopp i Kristus”, Liahona, maj 2021, s. 55)
När högprästen Alma undervisade i Zarahemlas land, upprepade han en innerlig inbjudan från Jesus Kristus:
”Se, han sänder en inbjudan till alla människor, för barmhärtighetens armar är utsträckta mot dem, och han säger: ’Omvänd er, och jag ska ta emot er.’
Ja, han säger: ’Kom till mig, och ni ska få äta av frukten från livets träd’” (Alma 5:33–34).
Frälsaren själv uppmanar oss att komma till honom och ta på oss hans ok, så att vi kan finna ro i den här tumultartade världen (se Matteus 11:28–29). Vi kommer till Kristus genom att utöva tro på honom, omvända oss dagligen, ingå förbund med Gud när vi tar emot frälsningens och upphöjelsens förrättningar, och hålla ut intill änden genom att hålla dessa förbund (se Allmän handbok: Tjäna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga, 1.2.1, JesuKristiKyrka.org). Vägen till fullkomlighet är förbundsstigen, och Jesus Kristus är kärnan i alla förrättningar och förbund.
Kung Benjamin lärde att tack vare de förbund vi sluter blir vi söner och döttrar till Kristus som andligen har fött oss, och under hans namn har vi gjorts fria, för ”det finns inget annat namn givet varigenom frälsning kommer” (se Mosiah 5:7–8). Vi blir frälsta när vi håller ut intill änden genom att ”följa den levande Gudens Sons exempel” (2 Nephi 31:16). Nephi gav råd om att allt inte är gjort bara för att vi kommit in på den trånga och smala stigen; vi måste ”sträva framåt med ståndaktighet i Kristus, med fullkomligt klart hopp och kärlek till Gud och till alla människor” (se 2 Nephi 31:19–20).
Kristi lära hjälper oss att finna och stanna kvar på förbundsstigen, och evangeliet är ordnat så att Herrens utlovade välsignelser tas emot genom heliga förrättningar och förbund. Guds profet president Russell M. Nelson förmanade oss i en utsändning den 16 januari 2018 att ”stanna kvar på förbundsstigen. Din beslutsamhet att följa Frälsaren genom att ingå förbund med honom och sedan hålla dessa förbund öppnar dörren för varje andlig välsignelse och förmån som är tillgänglig för män, kvinnor och barn överallt. … Målet som var och en av oss eftersträvar är att begåvas med kraft i ett Herrens hus, beseglade som familjer, trofasta mot förbunden som ingicks i ett tempel och som gör oss behöriga att ta emot Guds största gåva: evigt liv” (”När vi går framåt tillsammans”, Liahona, april 2018, s. 7).
Gud kommer inte att överge sin relation till, eller hålla tillbaka sina utlovade välsignelser om evigt liv från någon som trofast håller sina förbund. När vi hedrar våra heliga förbund dras vi närmare Frälsaren. Äldste David A. Bednar undervisade oss i går om att evangeliets förbund och förrättningar fungerar i våra liv som en kompass som ger oss kardinalriktningen för att komma till Kristus och bli mer som han.
Förbund märker ut vägen tillbaka till Gud. Förrättningarna dop och att ta emot den Helige Andens gåva, ordination till prästadömet, samt sakramentet leder oss till Herrens tempel för att ta del av upphöjelsens förrättningar.
Jag skulle vilja nämna två saker som vår Frälsare betonade för att hjälpa oss att trofast hålla förbunden:
-
Den Helige Anden kan undervisa oss, påminna oss om Frälsarens undervisning och vara hos oss för alltid (se Johannes 14:16, 26). Han kan vara vår ständige ledsagare till att vägleda oss på förbundsstigen. President Russell M. Nelson har lärt oss att ”i kommande dagar blir det inte möjligt att överleva andligt utan den Helige Andens ledande, tröstande och ständiga inflytande” (”Uppenbarelse för kyrkan, uppenbarelse för våra liv”, Liahona, maj 2018, s. 96).
-
Frälsaren instiftade sakramentets förrättning så att vi alltid kan minnas honom och ha hans Ande hos oss. Dopet öppnar porten till evigt liv och sakramentet hjälper oss att ståndaktigt sträva framåt längs förbundsstigen. När vi tar sakramentet ska det vara ett vittnesbörd för Fadern att vi alltid minns hans Son. Och när vi alltid minns honom och håller hans bud ska vi ha hans Ande hos oss. I tillägg till detta löfte förnyar Herren löftet om syndernas förlåtelse när vi ödmjukt omvänder oss från våra synder.
I det att vi är trogna våra förbund ska vi sträva efter att alltid låta Anden förbereda oss för att värdigt ta del av sakramentet, och likaså tar vi del av sakramentet för att alltid ha Anden hos oss.
När vår dotter var fem år gammal hade hon en batteridriven leksaksbil och älskade att köra runt med den i huset. En kväll kom hon till mig och sa: ”Pappa, min bil kör inte längre. Kan vi ta lite bensin från din bil och fylla på så att den kan köra igen? Den kanske behöver bensin som din bil för att kunna köra.”
Jag såg senare att batterinivån var låg, så jag sa att vi skulle få den att köra om ungefär en timme. Med stor iver sa hon: ”Ja! Vi tar den till bensinstationen.” Jag kopplade bara batteriet till en elektrisk källa för laddning, och efter en timme kunde hon köra bilen, som drevs av det laddade batteriet. Efter det lärde hon sig att det är viktigt att alltid ladda batteriet igen genom att koppla det till en elektrisk källa.
Liksom vår dotter lärde sig om förhållandet mellan batteriet och kraften att köra hennes leksaksbil, så lär vi oss om Jesus Kristus, sakramentet och Anden. Vi behöver Anden till att hjälpa oss navigera genom jordelivet när vi trofast håller våra förbund, och vi behöver sakramentet till att ingjuta kraft i vår andliga varelse. Genom att förnya våra dopförbund och ta del av sakramentet drivs vår trofasthet mot alla andra förbund. Ett lyckligt slut är säkert när vi i en anda av bön studerar och hedrar Frälsarens inbjudan och åtnjuter hans utlovade välsignelser. Han sa: ”Och för att du mera fullständigt ska kunna hålla dig obefläckad av världen ska du gå till bönehuset och offra dina sakrament på min heliga dag” (Läran och förbunden 59:9).
Jag vittnar om att de som håller sina förbund lovas ”frid i den här världen och evigt liv i den kommande världen” (Läran och förbunden 59:23). Jag vittnar om att när du regelbundet tar del av Frälsarens emblem genom sakramentet, ska hans Ande vägleda dig på förbundsstigen och du ska förbli trogen dina förbund. I Jesu Kristi namn, amen.