Lindsays prästadömsvälsignelse
”Alla de som tar emot detta prästadöme tar emot mig, säger Herren.” (L&F 84:35)
Lindsay kände sig nervös när hon tittade sig omkring i sjukhussalen. Hon visste att någon snart skulle komma och ta henne till operationsrummet för en operation. Mamma och pappa stod nära sängen.
Några dagar tidigare hade Lindsays familj haft en speciell hemafton. Mamma hade hållit en lektion om prästadömsvälsignelser. Sedan hade alla i familjen berättat om ett tillfälle när han eller hon hade välsignats av prästadömets kraft. Lindsay kände sig fridfull och glad när hon lyssnade på deras vittnesbörd. Mamma förklarade att den fridfulla känslan var den Helige Anden som talade om för Lindsay att det hon hörde var sant.
I slutet av lektionen hällde Lindsays storebror, som hade melkisedekska prästadömet, en droppe invigd olja på hennes huvud och bad en bön. Sedan gav pappa henne en underbar välsignelse. Han sade att hennes himmelske Fader kände henne och älskade henne. Han sade att läkarna skulle välsignas i sitt arbete och att operationen skulle gå bra. Han lovade också att Lindsay skulle få en känsla av tröst och frid som skulle ta bort rädslan.
Medan Lindsay väntade på sjukhuset försökte hon vara modig, men tårar kom ändå från ögonvrårna. Två män i sjukhuskläder kom in i rummet och sade att det var dags för operationen. De var snälla och försökte muntra upp henne, men Lindsays rädsla försvann inte.
Lindsay kramade mamma och pappa från sängen. Sedan drog en av männen upp sänggrinden på sängen så att hon skulle känna sig trygg medan de körde henne nerför korridoren. När Lindsay vände sig om för att se vad han gjorde så såg hon en bekant silverring på hans finger. En varm, fridfull känsla fyllde hennes hjärta när hon såg bokstäverna VDR på ringen. Lindsay log när hennes rädsla försvann. Hon visste att allting skulle gå bra.
Illustrationer Adam Koford