Jag lyssnade den andra gången
Matthew D. Flitton, kyrkans tidningar
Jag höll på att somna kvällen före en resa när jag fick en känsla av att jag skulle köpa en fälg och ett däck till vår 15 år gamla minibuss, som inte har något reservdäck. Dagen därpå hade jag mycket att göra och glömde bort intrycket. Vi föste in våra tre barn och all packning i bilen och begav oss hem till min pappa som bodde fyra timmars bilväg bort.
På vägen dit exploderade ett av däcken. Minibussen fick bogseras till närmaste samhälle för att få ett nytt däck. Det kostade tre gånger så mycket som om jag skulle ha köpt en fälg och ett däck hemma, och vi blev 90 minuter försenade. Jag fick större uppskattning för Andens maningar och bestämde mig för att följa dem bättre i framtiden.
Fyra år och ytterligare två barn senare planerade vi återigen att besöka pappa, som nu bodde 13 timmars bilväg bort. Vid det laget hade vi en annan minibuss, en som var 14 år gammal. Omkring en vecka innan vi skulle åka kände jag att jag behövde byta ut minibussens reservdäck. Jag kom ihåg den tidigare upplevelsen och följde maningen. Några dagar senare kände jag mig manad att köpa några spännband till en del utrustning som vi tidigare hade bundit fast med rep. Jag behövde två men köpte ett paket med fyra. Jag lade de båda extrabanden i vår nödutrustningslåda.
På vägen tillbaka efter att ha varit hos pappa stannade vi för att äta middag. När jag hämtade några saker från en låda på biltaket rörde min treåriga dotter vid skjutdörren. Den föll till marken! Vi var glada att dörren inte föll på henne. Vi hade nästan 80 mil hem och det var på en fredagskväll, så jag lyckades placera dörren så att vi kunde åka vidare, men den satt inte riktigt där den skulle och vi kunde höra motorvägens oväsen medan vi körde. Jag körde åt sidan igen och använde de extra spännbanden till att hålla dörren på plats.
Flera timmar senare började minibussen skaka våldsamt. Dörren dunkade emot bilen men spännbandet höll det på plats. Jag körde åt sidan och upptäckte att slitytan hade lossnat på ett av däcken. Jag satte dit reservdäcket jag hade köpt några veckor tidigare och vi kunde återigen åka vidare.
Jag är tacksam för den Helige Andens maningar som har hjälpt till att hålla oss i säkerhet på våra resor. Jag vet att vår himmelske Fader vakar över oss om vi lyssnar på den milda och stilla rösten (se 1 Nephi 17:45; se också L&F 85:6; 1 Kung. 19:12), följer hans maningar och ber om hjälp när vi behöver det.