Stå på högre mark
Temat för veckoträffarna 2012 är taget från Läran och förbunden 87:8: ”Stå därför på heliga platser och låt er inte rubbas förrän Herrens dag kommer.” Frågan som jag hoppas varje ung man begrundar under det kommande året är: Står jag på heliga platser?
När jag har träffat ståndaktiga unga män över hela världen har jag personligen sett hur tusentals av er redan gör detta på så många sätt. Du står på den heligaste av platser varje gång du besöker templet och utför dop för de döda. Jag uppmuntrar dig att ta varje tillfälle i akt att besöka templet och att alltid vara värdig att kunna göra det. Varje dag när du fullföljer din plikt mot Gud så står du på heliga platser och befinner dig i en position att lyfta andra. Du står på heliga platser när du förbereder, välsignar och delar ut sakramentet varje söndag. Du står på heliga platser när du berättar om evangeliet och när du verkar i kyrkan — när du alltid är tillgänglig, villig och värdig att tjäna och stärka andra.
Som bärare av aronska prästadömet har du fått uppmaningen att varna, förklara, förmana och undervisa samt inbjuda alla att komma till Kristus (se L&F 20:59). President Harold B. Lee (1899–1973) sade: ”Du kan inte lyfta upp en annan människa förrän du befinner dig högre upp än hon gör … Du kan inte tända en eld i en annan själ om den inte brinner i din egen.”1 Unga män, detta innebär att ni ständigt bör arbeta på att stärka ert vittnesbörd och alltid vara villiga att bära det.
Du har ett heligt ansvar att vara ett redskap i Herrens händer. När du ber och studerar skrifterna, strävar efter att hålla buden, och lyssnar på Andens maningar så kommer du alltid att befinna dig på högre mark. Som en följd av detta kan alla platser du befinner dig på vara heliga platser. När sedan situationer uppstår har du styrkan, modet och förmågan att hjälpa till att lyfta andra. Du har den kraft och det skydd Herren utlovar till dem som står på heliga platser.
Jag tycker om det som president Thomas S. Monson sade om dessa löften när han försäkrade oss om att när vi närmar oss Herren så ”får vi känna hans Ande i vårt liv och det ger oss önskan och modet att stå fasta i rättfärdighet — att ’stå … på heliga platser och … inte rubbas’ (L&F 87:8).
När förändringens vindar blåser omkring oss och samhällets moraliska fibrer fortsätter att upplösas inför våra ögon, må vi då minnas Herrens dyrbara löften till dem som litar på honom: ”Frukta inte, ty jag är med dig, se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud. Jag styrker dig, jag hjälper dig’ (Jes. 41:10).”2