En låda med bilder
Cindy Heggie, Alberta, Kanada
För ett antal år sedan körde min make och jag ett lass till den lokala sopstationen. Jag lade märke till att en av kvinnorna som jobbade där lyfte upp en låda som hon skulle sätta i förbränningsugnen. Plötsligt gick lådan upp och några fotografier ramlade ut.
När jag såg det fick jag en stark känsla av att jag skulle hämta den lådan. Jag klev ur bilden och hjälpte henne att plocka upp fotografierna. Kvinnan och jag kände båda att fotografierna hade kastats bort av misstag, och jag övertalade henne att låta mig ta fotografierna och försöka hitta någon som ville ha dem.
När jag gick igenom de hundratals fotografierna i lådan hittade jag ett kuvert som var adresserat till någon i Warburg i Alberta, Kanada. Under några år skrev jag flera brev till personer med samma efternamn, men jag fick aldrig något svar.
När min familj hade fått tillgång till internet upptäckte jag att det fanns en historieförening i Warburg. Jag frågade om någon som arbetade där kände igen namnen jag hade hittat på baksidan av fotografierna.
En månad senare fick vi ett samtal från en man som hade blivit kontaktad av historieföreningen. Han sade att hans syster bodde i närheten av oss och frågade om hon kunde få se fotografierna. Naturligtvis sade vi ja.
Dagen därpå kom Floyd och Beth Hawthorn, som båda var sista dagars heliga, för att titta på fotografierna. När jag öppnade lådan sade broder Hawthorn: ”Där är han”, och pekade på det översta fotografiet. Det var en bild av syster Hawthorns farfar.
Medan vi tittade på bild efter bild berättade broder och syster Hawthorn om personerna på varje fotografi. Paret Hawthorn tvivlade på att de var släkt med personen som hade gjort sig av med bilderna, och de visste inte varför fotografierna hade hamnat på sopstationen.
Jag känner starkt att min himmelske Fader hjälpte mig att lämna tillbaka fotografierna till släkten Hawthorn. Jag vittnar om att släktforskning är något av det viktigaste vi kan göra. Om vi är villiga att göra det så hjälper Herren oss.