Jesus Kristus: Vår källa till frid

Äldste M. Russell Ballard

i de tolv apostlarnas kvorum

Från ett tal under generalkonferensen i april 2002.

Frid till våra oroliga hjärtan kommer bara till oss när vi följer Kristi ljus.

Efter en hel dags undervisning föreslog Herren till sina lärjungar att de skulle fara över till andra sidan av Galileiska sjön.

Medan de seglade iväg denna kväll ”kom det en häftig stormby och vågorna slog in i båten, så att den höll på att fyllas.

Själv låg han i aktern och sov på en dyna. De väckte honom och ropade: ’Mästare, bryr du dig inte om att vi går under?’

Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: ’Tig! Var tyst!’ Och vinden lade sig, och det blev alldeles lugnt” (Mark. 4:37–39).

Kan du föreställa dig vad apostlarna måste ha tänkt när de såg att själva elementen – vinden, regnet och sjön – lydde deras Mästares lugna befallning? Fastän de ganska nyligen kallats till det heliga apostlaskapet kände de honom och älskade honom och trodde på honom. De hade lämnat arbete och familj för att följa honom. På relativt kort tid hade de hört honom tala om oerhörda ting, och de hade sett honom utföra mäktiga underverk. Men detta övergick deras fattningsförmåga, och det måste ha synts i deras ansikten.

”Han sade till dem: ’Varför är ni rädda? Har ni ännu ingen tro?’

Då greps de av stor fruktan och sade till varandra: ’Vem är han, eftersom både vinden och sjön lyder honom?’” (Mark. 4:40–41).

I oroliga och ibland skrämmande tider blir vi i ännu större grad berörda av Frälsarens löfte om oändlig och evig frid, liksom hans förmåga att lugna de våldsamma vågorna måste ha haft en djup inverkan på dem som var tillsammans med honom på Galileiska sjön den där stormiga kvällen för så länge sedan.

Att finna inre frid

Liksom de som levde vid tiden för hans jordiska verksamhet, finns det några av oss som ser yttre ordning och välstånd som ett tecken på Frälsarens förunderliga makt. Ibland förstår vi inte att den eviga frid som Jesus lovar oss är en inre frid, född ur tro, förankrad av vittnesbörd, vårdad med kärlek, och uttryckt genom ständig lydnad och omvändelse. Det är en andlig frid som ger gensvar i hjärta och själ. Om man verkligen får känna och uppleva denna inre frid, finns det ingen rädsla för världslig disharmoni eller oenighet. Man vet innerst inne att allt är väl när det gäller sådant som verkligen betyder något.

Det finns ingen frid i synd. Det kanske finns sorglöshet, popularitet, anseende och till och med välstånd, men det finns ingen frid. ”Ogudaktighet har aldrig inneburit lycka” (Alma 41:10). Man kan inte känna frid om man lever ett liv som inte är i harmoni med uppenbarad sanning. Det finns ingen frid i att vara elak eller stridslysten. Det finns ingen frid i råhet, promiskuitet eller lössläppthet. Det finns ingen frid i missbruk av droger, alkohol eller pornografi. Det finns ingen frid i att förgripa sig på andra på något sätt – vare sig känslomässigt, fysiskt eller sexuellt – för de som begår övergrepp förblir i mentalt och andligt kaos om de inte kommer till Kristus i all ödmjukhet och söker förlåtelse genom fullständig omvändelse.

Jag tror att alla någon gång längtar efter ”Guds frid, som övergår allt förstånd” (Fil. 4:7). Denna frid till våra oroliga hjärtan kommer bara till oss när vi följer Kristi ljus, som ”ges åt varje människa för att hon skall kunna skilja gott från ont” (Moro. 7:16), eftersom det får oss att omvända oss från våra synder och söka förlåtelse.

”Frid lämnar jag efter mig åt er”

Bara några timmar innan Herren Jesus Kristus skulle påbörja försoningens underbara men ohyggliga process, gav han sina apostlar detta betydelsefulla löfte: ”Frid lämnar jag efter mig åt er. Min frid ger jag er” (Joh. 14:27).

Lovade han sina älskade bröder det slags frid som världen känner: trygghet, säkerhet, och frånvaro av ordstrider och svårigheter? Den historiska uppteckningen visar något helt annat. Dessa tidiga apostlar fick uppleva många prövningar och förföljelser under återstoden av sina liv. Och det är troligen därför Herren lade till denna insikt till sitt löfte: ”Inte ger jag er en sådan frid som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa” (Joh. 14:27).

”Detta har jag talat till er, för att ni skall ha frid i mig”, fortsatte han. ”I världen får ni lida, men var vid gott mod. Jag har övervunnit världen” (Joh. 16:33; kursivering tillagd).

Frid – verklig frid, som känns ända in i själen – kommer endast i och genom tro på Herren Jesus Kristus. När vår himmelske Faders barn upptäcker denna dyrbara sanning och förstår och tillämpar evangeliets principer, kan stor frid sjunka in i deras hjärta och själ. Frälsaren sa genom Joseph Smith: ”Lär av mig och lyssna till mina ord. Vandra i min Andes ödmjukhet, och du skall ha frid i mig” (L&F 19:23).

Jag är tacksam över att jag kan vittna för er att Jesus är Kristus, Guds Son. Genom att följa honom i tro och tillit kan alla finna den ljuva inre frid som evangeliet erbjuder.