Inte ens en orkan kunde stoppa oss
Koraima Santiago de Jesus
San Juan, Puerto Rico
Illustration Suzanne Simmons
Kort efter att jag kommit hem från min mission fick jag en inbjudan till en dans. På dansen lade jag ifrån mig mobilen någonstans och en ung man erbjöd sig att hjälpa mig hitta den. Medan vi pratade upptäckte vi att vi båda var återvända missionärer och hade många tankar och mål gemensamt.
Vår relation fortsatte att utvecklas och vi förlovade oss. Det var vår dröm att gifta oss i Washington D.C. tempel innan det stängdes för renovering i mars 2018. Men när vi hade fattat det beslutet blev vi prövade. Först förlorade jag mitt jobb och kunde inte spara pengar till vår resa till templet. Sedan var det en orkan som var på väg mot Puerto Rico precis före vårt vigseldatum.
När orkanen Maria slog till ödelade den vår vackra ö. Affärerna stängde. Vi hade ingen el, inget vatten och ingen mat, och andra förnödenheter blev svåra att få tag på. Vi förlorade allt vi hade planerat att använda till vår mottagning. Vi tvingades ställa in mottagningen och det såg ut som om vi också var tvungna att ställa in vår vigsel. Det var svårt att ta sig in och ut ur Puerto Rico, och ingen visste hur länge det skulle pågå. Jag började känna mig missmodig och fylldes av tvivel och förvirring.
En kväll pratade min fästman och jag om vår situation. Det var inte säkert att vi kunde åka, och vi skulle inte ha någon mottagning eller några bröllopskläder, men Anden bekräftade att vi behövde lita på Herren. Det viktigaste var att vi blev beseglade i templet. Vi bad till vår himmelske Fader om hjälp.
När flygningar ut från Puerto Rico började fungera igen behövde vi boka nya resor och boka om vårt beseglingsdatum. Vi var utan kommunikationer i flera veckor efter orkanen, men en väns mobil fungerade. Hon lät oss använda den till att kontakta templet. Vi fick ändra om allting så att vi fortfarande kunde beseglas! Några veckor före resan donerade släktingar och vänner skor och kläder och hjälpte oss få tag på många saker till vårt bröllop.
När vi till slut kom till templet lämnade vi alla våra bekymmer bakom oss. Vi höll varandra i handen och fortsatte in i vår framtid tillsammans. Jag kan uppriktigt säga att jag kände Herrens hand vägleda och försäkra oss om att så länge vi litade på honom så skulle allt ordna sig. I dag är vi välsignade med en underbar son och vi är en familj som är beseglade för all evighet.