2020
Att motivera det uppväxande släktet
Januari 2020

Att motivera det uppväxande släktet

Wendy Ulrich, fil.dr

Författaren bor i Utah, USA.

Här är fyra förslag på hur du kan hjälpa dina barn sätta och uppnå meningsfulla mål för att växa så som Frälsaren gjorde.

hands helping women

Illustrationer David Green

Som föräldrar och ledare vill vi hjälpa barn och ungdomar att bli lärjungar till Jesus Kristus för livet som motiveras inifrån att tjäna Herren och fullfölja sina personliga livsuppdrag.

Barn och ungdomar är en enkel men kraftfull uppsättning resurser som hjälper barn och ungdomar att växa andligt, socialt, fysiskt och intellektuellt, så som Frälsaren gjorde (se Luk. 2:52). Det här kan hända allteftersom de lär sig och lever efter Jesu Kristi evangelium, deltar i meningsfulla och spännande tjänandetillfällen och aktiviteter samt sätter och uppnår sina mål. Men liksom föräldrarna i berättelsen nedan kanske vi redan känner oss överväldigade utan att behöva lägga till någon annans mål på vår lista. Eller så kanske vi är rädda att våra barn inte växer om vi inte tjatar på dem.

Målsättningssamtal, exempel 1:

Alana, 15 år, satt tillsammans med sin mamma Rachel och gick igenom en lista de hade gjort över mål som Alana kunde arbeta på. Alanas pappa Jeff gick förbi. ”Vilka av de här ska jag göra, pappa?” frågade Alana.

Jeff tittade på klockan, grimaserade lite och tog en titt på listan. ”Eh, den här ser lätt ut. Vad sägs om ’Lära mig en psalm utantill’? Den kan du bocka av ganska snabbt. Vad mer ser lätt ut?”

Rachel inflikade en synpunkt med tanke på hur motvillig Alana hade varit att delta i uttagningen för skolans friidrottslag. ”Egentligen kanske du behöver pröva på något svårt! Kanske något som har med träning att göra”, föreslog hon.

”Å nej!” mumlade Alana och sträckte sig efter mobilen. ”Jag tror vi är färdiga här.”

Hur kan föräldrar och ledare vara till hjälp?

Föräldrar och ledare kan göra mycket för att hjälpa barn och ungdomar att motiveras inifrån för att anta goda värderingar, göra bra val och glädjas både åt sina framsteg och det de åstadkommer.

Tänk på en period när du var starkt motiverad att arbeta mot ett mål. Vad motiverade dig? Det är troligt att du såg en möjlighet eller förmåga som du verkligen ville ha eller ett problem som du behövde lösa. Andra personers exempel och stöd inspirerade dig att försöka.

Likaså blir barn och ungdomar motiverade inifrån när de 1) med hjälp av bön bestämmer sig för vad de vill göra (inte bara vad andra vill att de ska göra), 2) gör upp en plan för hur de ska åstadkomma det, 3) inte påverkas överdrivet av belöningar eller straff, och 4) känner att föräldrar och ledare är på deras sida.

1. Hjälp ungdomarna komma fram till vad de helst vill göra

Alla vill något: komma med i ett idrottslag, få mer sömn, känna sig mindre ensam, komma närmare Gud. Herren och hans budbärare frågar ofta: ”Vad är det du vill ha?” (se Mark. 11:24; 1 Ne. 11:1–2; Alma 18:15; 3 Ne. 27:1–2; Eth. 2:23–25). Men att veta vad vi vill ha allra mest, inte bara vad vi vill ha just nu, kräver erfarenhet och självrannsakan.

När du tänker på ett barn eller en tonåring som du vill hjälpa, fråga dig själv:

  • Hur kan jag sätta nya upplevelser, värderingar och idéer i ett sammanhang där de upplever positiva relationer och har roligt?

  • Låter jag dem uppleva konsekvenserna av dåliga val så att de vill göra bättre val?

  • När kan jag fråga dem om vad de tror på och värderar? (Se listan ”Bra upptäckarfrågor” i slutet av artikeln.)

  • Hur kan jag påpeka deras starka sidor? (Pröva med: ”Jag ser att du är riktigt bra på att __________________. Hur kan du använda det här för att tjäna Herren?”)

2. Hjälp ungdomarna att göra upp en plan

När ungdomar väl har satt ett mål är de ofta ganska bra på att göra upp en plan. Yngre barn kan behöva fler idéer. Bidra bara med egna förslag när de har fastnat. Men var uppmuntrande och inta inte försvarsställning om de gillar sina idéer bättre än dina.

För att hjälpa andra göra upp en plan kan du fråga:

  • Vilket mål har du? (Abstrakta mål som ”Vara vänligare” är svåra att definiera om de inte innefattar specifika handlingar som ”Ge någon en komplimang varje dag” eller ”Be om ursäkt när jag blir arg”.)

  • Varför är det här målet viktigt för dig? (Hur hjälper det honom eller henne att leva efter sina värderingar eller bli mer som Frälsaren?)

  • Fungerar det att arbeta på det här målet just nu? (Varför eller varför inte?)

  • Vad är ett litet enkelt steg du kan ta för att komma igång? (Påminn dem om att handling ger motivation. Hjälp dem att komma igång, eller börja om, med något litet och enkelt.)

  • Vad kan du ta till hjälp för att få din plan att fungera? (Man kan skapa påminnelser, lägga ut uppmuntrande ord, göra en uppställning eller ett tidsschema för att följa framsteg, undanröja frestelser, skaffa de rätta verktygen eller be om hjälp.)

  • Vad kan sätta hinder i vägen för dig? Hur kan du hantera dem? (Hjälp honom eller henne att komma ihåg sin plan, bli nyfiken på vad som gick fel, öva mer på det som är svårt, pröva en ny strategi eller justera målet.)

För att hjälpa andra igenom bakslag kan du berätta om upplevelser från ditt eget liv eller din familj om personer som ställdes inför prövningar och var motståndskraftiga. Du kan också fråga:

  • Vad har du prövat? Vad mer kan du pröva?

  • Vem kan hjälpa till? Hur kan jag hjälpa till?

  • Vilka idéer får du när du ber om det här?

3. Var försiktig med belöningar och bestraffningar

Små belöningar kan motivera någon att pröva något nytt, göra en svår uppgift roligare eller användas för att fira framgångar. Men om belöningar används överdrivet mycket kan de faktiskt försvaga motivationen. De som redan tycker om en uppgift gör den vanligtvis mer sällan, inte oftare, om de får betalt för att göra den eftersom de inser att det inte är värt att göra den bara för att få en belöning. Och även om barn behöver uppleva konsekvenserna av dåliga val lär de sig att vara rädda för och undvika personer som straffar dem, i stället för att internalisera bra värderingar.

Naturligtvis förväntar man sig att få betalt på sitt jobb, där en bonus eller ett erkännande också kan ge feedback som är till hjälp. Men när det gäller att följa evangeliet och uppnå personliga mål är det inre belöningar som motiverar mest i det långa loppet. Inre belöningar är bland annat att

  • känna Anden

  • känna ett band till föräldrar, ledare och vänner

  • leva efter sina värderingar

  • lära, pröva nya saker och lösa problem

  • ha roligt

  • göra skillnad på ett positivt sätt.

Hjälp ungdomar att se och sätta värde på sådana inre belöningar. Och ge ibland en liten relaterad belöning för att fira ett väl utfört arbete!

4. Hjälp ungdomarna att känna din kärlek

Kärleksfulla relationer är något av det som har störst inverkan på andras värderingar, mål och motivation. Hur har andra kommunicerat att de verkligen älskar och värdesätter dig? Hur avgör du vem du tryggt kan vara ärlig mot vad gäller dina misstag eller svårigheter? Om du egentligen inte kände dig älskad hemma, vad tror du då att du behövde som du inte fick?

Dina svar kan hjälpa dig förstå hur du ska få ungdomar att känna att du värdesätter dem och att de kan känna sig trygga med dig.

Med övning och himlens hjälp kan vi motivera och ha ett inflytande på det uppväxande släktet.

Målsättningssamtal, exempel 2:

Alana, 15 år, satt tillsammans med sin mamma Rachel och gick igenom en lista över mål som Alana kunde arbeta på när hennes pappa Jeff gick förbi. ”Vilka av de här ska jag göra, pappa?” frågade Alana.

Jeff tittade på klockan, grimaserade lite och tog en titt på listan. ”Eh, den här ser lätt ut. Vad sägs om ’Lära mig en psalm utantill’? Den kan du bocka av ganska snabbt. Vad mer ser lätt ut?”

Jeff hejdade sig. Något kändes inte rätt, så han tog sig tid att tänka på vad det var.

Jag är sen, tänkte han. Jag vill bara få det här överstökat. Jag är inte så bra på att vara förälder. Hmmm. Han tittade på sin dotter och insåg att han också hade andra känslor. Hopp. Glädje. Det här handlade inte bara om att bocka av en lista. Det handlade om hennes tillväxt. Och det var en chans att stärka bandet till henne. Ett leende spred sig över hans ansikte.

”Låt oss tänka lite på det här”, sa han. ”Vi kan väl skriva ner det som var och en har känt sig manad att arbeta på den senaste tiden?”

”Eh, okej”, sa Alana. Rachel tog fram penna och papper, och så satt de i några minuter och tänkte och skrev.

”Okej”, sa Rachel. ”Vad gör vi nu?”

Alana kom ihåg något. ”Jag tror att vi ska be om det och sedan välja ett mål och göra upp en plan. Men pappa, tror du verkligen att vår himmelske Fader bryr sig om vilket mål jag väljer?”

Jeff tänkte för ett ögonblick. ”Du har många bra idéer, så vår himmelske Fader kanske bara vill att du ska välja en att börja med. Men jag är fullkomligt säker på en sak. Vår himmelske Fader bryr sig om dig.”

”Jag vet att du vill använda dina gåvor för att åstadkomma en förändring”, tillade Rachel, ”så om något av det här är viktigare, är jag säker på att vår himmelske Fader hjälper dig att känna det.”

Alana log, och kom sedan ihåg: ”President Nelson har bett ungdomarna att göra en grundlig utvärdering av våra liv. Kan jag hämta det jag skrev?”

”Javisst!” sa Jeff och log. Han tittade på klockan igen. ”Oj, jag måste rusa. Ta fram det du skrev så pratar vi under middagen, okej? Jag har några frågor som kan vara till hjälp.”

”Jättebra!” sa Alana och log. ”Och pappa? Mamma? Tack!”