Endast digitalt: Unga vuxna
Mitt enda par byxor: Ett evangelieperspektiv på att leva enkelt
Jag har fått så mycket glädje av en livsstil som stöder omsorg om jorden.
Jag äger bara ett par byxor – ett par prydliga svarta jeans. Det kanske låter ovanligt, men detta fåniga faktum har gett mig stor glädje. Efter universitet var jag tvungen att flytta från min lägenhet i Finland, och eftersom jag hade planerat att resa till USA i två månader var jag tvungen att lista ut vad jag skulle göra med alla mina ägodelar. Så jag inventerade allt jag ägde och insåg att jag faktiskt behövde mycket mindre än det jag hade. Efter en uppriktig funderare beslöt jag mig för att sälja mina överflödiga ägodelar innan jag flyttade. Jag tyckte verkligen om hur det kändes, och även om några år har gått sedan dess är känslan av att inte ha så mycket saker fortfarande otroligt befriande.
Även om jag inte kan påstå att jag är en total minimalist har jag definitivt ändrat min livsstil åt det hållet. Genom att vara mer medveten om vad och hur mycket jag konsumerar har jag också börjat tänka på mitt personliga ansvar för miljön, särskilt ur ett evangelieperspektiv.
Mer än nog eller omåttligt
I skrifterna lär vi oss att jorden skapades för att vi skulle bo på den (se 1 Ne. 17:36) och att allting på jorden gjordes till nytta för oss (se L&F 59:16–19). Vi har tillsagts att vara goda förvaltare av jorden, och det leder till frågan om hur vi kan uppfylla detta viktiga ansvar. Ett sätt att göra det är att utvärdera vilka resurser vi använder.
Herren gav oss dessa resurser så att vi skulle kunna ha ”mer än nog” (L&F 49:19). Men han känner också den mänskliga naturen, så han varnade oss för att använda dessa resurser omåttligt (se L&F 59:20). Omåttlighet i något område kan få oss att ta saker för givna, vilket kan resultera inte bara i ett förhärdat hjärta eller att man inte inser vem våra välsignelser kommer ifrån utan också, i det här fallet, i miljöproblem. Det har ofta fått mig att fråga mig var gränsen går mellan att ha ”mer än nog” och att ha för mycket.
Läran och förbunden 59:18–19 lägger fram tanken att ”allt som kommer ur jorden … är skapat för människans nytta och användning, både för att behaga ögat och glädja hjärtat, … för att stärka kroppen och uppliva själen”. Vi kan inse att resurserna inte bara har getts till oss för vår överlevnad – det är meningen att de ska bidra till vår glädje.
Finna glädje i att äga mindre
När jag bestämde mig för vilka kläder jag skulle göra mig av med och vilka jag skulle ha kvar behöll jag bara så mycket som jag kände att jag faktiskt behövde, och även de plagg jag tyckte bäst om. Jag insåg att när jag hade mycket av något, som till exempel kläder, var det svårare för mig att uppskatta det. När jag hade bestämt mig för de byxor jag verkligen gillade och faktiskt använde kände jag större glädje i att ha dem på mig. Det gällde mycket annat jag hade också.
Ibland kan det vara bra att utvärdera våra liv och anpassa vår relation till de här gudagivna resurserna. I mitt eget fall kunde jag finna glädje i att ha mindre, och det resulterade i en livsstilsförändring som hjälpte mig ta hand om jorden.
Även om våra enskilda ansträngningar för att ta hand om jorden kanske inte verkar göra så stor skillnad kan vi vara villiga att lära oss och att agera. Vi kan söka Andens vägledning när vi utvärderar våra liv och fattar beslut om våra materiella ägodelar och våra handlingar. Eftersom Herren är medveten om alla sina skapelser – till och med varje grässtrå – må vi också vara tillräckligt medvetna om jorden genom att göra nödvändiga förändringar, upptäcka vad vi njuter av, och vända våra hjärtan till att bevara den.