Mina okända välsignelser
Det krävdes svårigheter för att jag skulle förstå hur min himmelske Fader välsignar mig.
Fotografi från Getty Images
När jag kom till mitt tredje område i Filippinernamissionen Bacolod City hade regnperioden precis börjat. Mitt område var en liten, fin stad omgiven av bondgårdar i nordvästra Negros, en ö söderut.
I december 2014 drabbades området av tyfonen Ruby. Förödelsen var inte så stor i vårt område, men grusvägarna blev leriga och hala. Trots det ogynnsamma vädret fortsatte vi att arbeta.
Ett av våra mest lovande områden var ett litet samhälle i utkanten av staden. Alla de vi undervisade och våra nyomvända där var bönder. Eftersom de arbetade på sockerrörsfälten dagtid så undervisade vi dem på eftermiddagarna och kvällarna.
För att komma till samhället måste vi gå över leriga fält och akta oss för hundar, grodor, ormar och myggor. Vi tog alltid med oss ficklampor och paraplyer. Kyrkans medlemmar följde med oss hem när det hade blivit mörkt.
Ibland kände jag att jag ville ge upp. Jag var inte säker på att jag orkade gå genom leriga sockerrörsfält varje dag, så jag bad om hjälp. Svaret kom: ”Köp stövlar!”
Min kamrat och jag köpte varsitt par. Jag var så glad över att ha stövlar, men min upprymdhet försvann snart eftersom de var så tunga och obekväma. De gjorde att jag svettades om fötterna och hindrade mig från att gå snabbt.
En kväll efter våra lektioner gick vi hem och bytte om till vanliga promenadskor. Sedan gav vi oss iväg till ett annat möte i staden. Medan jag gick kände jag mig viktlös. Jag var glad över att kunna ha mina plastskor igen. Jag undrade varför jag plötsligt kände mig tacksam för skor som jag hade burit under hela min mission.
Svaret kom samtidigt som jag tänkte: Stövlarna gjorde skillnad. Fram till dess hade jag inte förstått hur sköna mina plastskor hade varit.
Plötsligt kom jag att tänka på alla svårigheter och prövningar jag hade haft under min mission. Mina plastskor hade varit en vardaglig, ouppskattad vän. Medan jag försökte förstå mina blandade känslor hörde jag en röst säga: ”Du går igenom prövningar och svårigheter i livet så att du kan lära dig känna igen välsignelser och vara tacksam för dem.”
Jag insåg att jag behövde uppleva svårigheter så att jag kunde uppskatta min himmelske Faders välsignelser. Under mina prövningar förstod jag mina välsignelser och blev tacksam för dem.