Unga vuxna

Var fanns mitt omedelbara mirakel?

Erika Lamb

Författaren bor i Utah, USA.

När jag läste om hur Frälsaren helade andra omedelbart blev jag missmodig, för jag hade inte sett sådana välsignelser i mitt liv.

Jag har bett om ett underverk i flera månader.

I september 2019 skulle jag opereras för bihålorna och det uppstod oväntade komplikationer som gjorde att jag inte längre kunde använda ett öga. Jag akutopererades för att försöka fixa det skadade ögat och min kirurg kände sig säker på att det skulle läka helt inom tre månader. Jag fick också flera prästadömsvälsignelser där jag varje gång lovades full återställelse.

Men de tre månaderna kom och gick och ingenting förändrades.

Jag har blivit lovad läkedom. Många gånger. Men flera operationsdatum har skjutits upp och andra motgångar och besvikelser har uppstått och mitt öga är långt ifrån läkt.

Den här erfarenheten har lett till månader av psykiska, känslomässiga, andliga och fysiska prövningar. Men varje gång jag får en ny välsignelse får jag alltid löftet att jag ska bli helad.

Det fick mig att tänka till. Vad gör vi när vi väntar på underverk som inte tycks komma och när himlen verkar ha tystnat? Hur kan vi gå framåt när vi har fastnat i de där väntrummen som vi stöter på ibland?

Jag har funderat på den här frågan ett tag nu och försökt skapa någon reda i min situation. Jag har också tänkt på de underverk som jag har läst om i skrifterna.

Jag läste om alla de gånger som Jesus utförde ett underverk eller helade någon under sin jordiska verksamhet. Och för att vara helt ärlig var jag upprörd först, för varje gång som någon fördes till Kristus så helade han dem på en gång.

• Kvinnan med blödningar rörde vid hans mantel och hon blev genast botad. (Se Mark. 5.)

• Mannen som föddes blind ber om att få bli botad, så Kristus säger till honom att tvätta sig i dammen Siloam. Och i samma stund som han gör det blir han botad. (Se Joh. 9.)

• Den spetälske ber om att bli helad, och han blir fullständigt ren – på en gång. (Se Matt. 8.)

• Jairus dotter som har dött blir tillsagd att stå upp från de döda av Frälsaren, och det gör hon. På en gång! (Se Mark. 5.)

• Mannen med en oren ande blir omedelbart befriad när Kristus talar till honom. (Se Luk. 4.)

Det här kändes inte logiskt för mig. Alla de här underverken skedde omedelbart, så hur kom det sig att jag fortfarande väntade på mitt? Det kändes så orättvist.

Men efter lite begrundan så slogs jag av sanningen: Trots att alla dessa underverk skedde omedelbart så hade de som botades gått igenom svårigheter och lidande under lång tid dessförinnan.

• Kvinnan med blödningar hade lidit i 12 år och hade uttömt både sina känslomässiga och ekonomiska resurser innan hennes underverk skedde.

• Den blinde mannen hade varit blind i hela sitt liv innan han välsignades med att kunna se.

• Den spetälske angreps av den fruktansvärda spetälskan och plågorna som följde med sjukdomen, och vem vet hur länge han levde som utstött i innan han blev botad?

• Jairus dotter hade plågats ända till döds innan hennes underverk kom.

• Mannen med en oren ande hade bundits av orena andar under en lång tid innan han kunde befrias.

Det här fick mig att förstå att ibland kommer inte underverken precis när lidandet börjar. Varje person genomgick en resa med sitt lidande och sina plågor innan de botades. Och medan vissa resor var längre än andras kom underverkens mirakel alltid.

Jag önskar att jag visste hur lång min resa med den här prövningen kommer att vara, men att inte veta är kanske just poängen. Utmaningar medför möjligheter. Vi kan välja att låta våra svårigheter forma oss till vårt bästa jag. Vi kan använda den här väntetiden till att komma närmare Gud som skapade oss. Vi kan få kontakt med och visa empati för andra i deras lidande.

Vi har alltid möjligheten att göra gott, växa och utvecklas medan vi väntar på ett underverk.

Jag fortsätter hoppas och tro på att mitt helande underverk kommer och att de löften jag har fått en dag ska infrias. Men under tiden kan jag vara närvarande under min resa med den här plågan. Jag kan använda den här väntetiden till att bli bättre, klokare, starkare, snällare, tålmodigare och ödmjukare. Jag kan fördjupa min relation till min himmelske Fader och min Frälsare Jesus Kristus.

Vilket underverk eller löfte du än väntar på nu, oavsett hur länge du har väntat – förlora inte hoppet. Vad din himmelske Fader än har lovat dig kommer. Men underverk sker i hans tid och inte i vår. Sluta inte hoppas på honom. Tro inte att himlen har tystnat. Han bereder vägen för dig. Fokusera på nuet och gör det du kan för att gå framåt i dag på din resa. Ett steg i taget. Fortsätt hålla fast vid hoppet medan du väntar på ditt underverk.

Det kommer.