”Vad mer kunde jag göra för mina döttrar?” Liahona, april 2024.
Sista dagars heliga berättar
Vad mer kunde jag göra för mina döttrar?
Jag ville stärka mina döttrar andligen, så jag vände mig till min himmelske Fader i bön.
Foto med tillstånd av författaren
Jag undervisar i samma skola som mina döttrar går i. Varje dag måste vi skynda oss iväg tillsammans klockan sex på morgonen. När vi kommer dit går jag till mitt klassrum och de går till sina klassrum.
Efter skolan skyndar vi oss hem, äter och rusar iväg till andra aktiviteter, som Unga kvinnor och musiklektioner. Min man är äldstekvorumets president, så han är också mycket upptagen.
Jag började känna att vår familj var för upptagen. Vi hade inte tid för personliga, djupa samtal om evangeliet utom på söndagar.
Jag vill att mina döttrar ska utveckla starka vittnesbörd om Frälsaren Jesus Kristus och hans evangelium – redan nu, medan de är små. Som deras föräldrar vet min man och jag att det är vårt ansvar (se Läran och förbunden 68:25). Jag bestämde mig för att be om det.
”Förutom att ha hemaftnar och ta våra döttrar till kyrkan”, frågade jag vår himmelske Fader, ”vad mer kan vi göra?”
Svaret jag fick var att läsa skrifterna på morgonen och använda musik. Så på väg till skolan varje morgon i bilen började jag spela psalmer och annan lämplig musik. Sedan, några minuter efter att vi kommit till skolan, började vi läsa skrifterna tillsammans, samtala om evangeliet och be innan vi gick till lektionerna. Till och med min femåring ville delta.
Det är härligt att se mina barn läsa och vittna om Jesus Kristus och att se mina äldre döttrar, 9 och 12 år, villigt hjälpa den yngsta, 5 år, att läsa skrifterna.
När vi hade lagt vår korta andakt till vår galna morgonrutin frågade jag mina döttrar: ”Vad tycker ni?” Deras svar berörde mitt hjärta.
”Jag hade ett prov i dag och kände mig väldigt nervös”, sa en av dem. ”Men jag kom ihåg från i morse att vi kunde be Gud om hjälp. Jag bad en bön till honom i hjärtat om att hjälpa mig att vara lugn, och det gjorde han.”
En annan sa: ”Mamá, jag känner en flicka som ingen pratar med. Jag mindes från vår andakt att Gud älskar alla, så jag bestämde mig för att prata med henne och vara hennes vän.”
Jag är mycket tacksam mot min himmelske Fader för att han hjälpte mig att bättre fullgöra min roll som mamma. Jag vet att han besvarar böner och har gett oss evangeliet för att göra oss lyckliga.