Församlings- eller grensämbeten
Psykisk ohälsa


”Psykisk ohälsa”, Resurser för rådgivning (2020).

”Psykisk ohälsa”, Resurser för rådgivning.

Psykisk ohälsa

11:26

Psykisk ohälsa påverkar våra tankar, känslor, beteenden och relationer. De som utvecklar psykisk ohälsa eller sjukdom kan bli begränsade i sin förmåga att hantera vardagslivets rutiner och krav. Sådana tillstånd är ofta känslomässigt utmattande och förvirrande för personen i fråga såväl som för närstående och ledare som försöker hjälpa den drabbade.

De som inte arbetar professionellt med psykisk ohälsa förväntas eller uppmuntras inte att diagnostisera eller ge behandling till personer som lider av psykiska problem. När personer inte verkar svara på normala försök av ledare att vara till hjälp bör ingen ta illa upp av deras bristande gensvar. I stället bör ledarna allvarligt överväga att uppmuntra personen i fråga att vända sig till vården för en psykisk hälsoundersökning (se Allmän handbok: Tjäna i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga [2020], 31.2.6). Kyrkans familjeservice (där sådan finns) kan ge rådgivning och erbjuda information till ledare om vilka möjligheter till psykisk hälsoundersökning som finns i närområdet. Ledare kan vända sig till ”Mental Illness” i delen Disabilities ResourcesChurchofJesusChrist.org för mer information om psykisk ohälsa.

Försök att förstå

När du pratar om psykisk ohälsa, se då till att visa sådan kärlek och empati som Frälsaren skulle visa. Om personen har bett om hjälp, tacka honom eller henne då för att ha bett om hjälp. Eftersom olika situationer skiljer sig åt och olika personers omständigheter varierar, bör du i en anda av bön överväga att ställa sådana frågor som följande till personen och sedan lyssna till Anden för att få hjälp att bättre förstå hans eller hennes bekymmer och urskilja hans eller hennes behov.

  • Har du någon gång diagnostiserats med psykisk ohälsa? Om så är fallet, hur länge har du lidit av det? Hur påverkar det din anställning och dina familjerelationer?

  • Vad bekymrar och oroar dig mest just nu?

  • Vilken (om någon) behandling får du av vården? Följer du anvisningarna från din vårdgivare och känner du dig bekväm med den vård du får?

  • Känner du att din psykiska hälsa håller på att förbättras eller är den densamma eller håller den på att försämras?

  • Hur hanterar du ditt mående?

  • Hur hanterar dina familjemedlemmar ditt mående? Har de föreslagit något du för närvarande inte gör som du tror skulle vara till hjälp?

  • Vilka källor till stöd har du?

  • Har du fått insikter från din himmelske Fader om ditt mående? Om du har det, vad var det för insikter?

Med tillstånd från personen i fråga och med respekt för hans eller hennes känslor bör du överväga att kontakta familjemedlemmar för att få mer insikt i problemet.

Hjälp personen

När du hjälper personen att förstå hur hans eller hennes svårigheter påverkar livet kan du kanske använda några av följande råd.

Försäkra personen om att vår himmelske Fader älskar honom eller henne och att Frälsaren förstår hans eller hennes svårigheter.

  • Hjälp personen förstå att psykisk sjukdom inte är ett straff från Gud.

  • Hjälp personen inse att psykisk sjukdom inte kan övervinnas endast genom viljestyrka. Psykisk sjukdom är inte ett tecken på att en person saknar tro, karaktär eller värdighet.

Inkludera personen i kyrkans aktiviteter och lämpliga tjänandetillfällen.

  • Rådgör med personen, familjemedlemmar och andra som känner personen väl för att få kännedom om personens styrkor och begränsningar.

Överväg att rådgöra med kyrkans familjeservice (där sådan finns) eller lokala psykiatriska mottagningar för att se vilka möjligheter som finns för stöd och behandling. Var medveten om att vissa tillstånd kan bestå livet ut trots god vård.

  • De som medicineras bör inte ändra eller sluta med behandlingen utan att först konsultera sin psykiatriska vårdgivare.

Självmord är ofta en riskfaktor för dem som lider av psykisk ohälsa. Bekanta dig med varningssignalerna för självmord och ta dem på största allvar om du ser dem.

  • Om medlemmen verkar ”ta avsked”, pratar om självmord eller uppvisar starka känslor av förtvivlan ska du genast söka hjälp åt honom eller henne. Rådgör med biskopen, en psykiatrisk vårdgivare, personens familj eller akutmottagningen. Det finns också en hjälplinje för ledare. Överväg att ringa en psykiatrisk akutmottagning för att genast få hjälp. Se artikeln Självmord under Hjälp i livet på JesuKristiKyrka.org för mer information om självmord och om att förhindra självmord.

  • Uppmana personen i fråga att överväga supportgrupper i närområdet om sådana finns tillgängliga.

Stötta familjen

Personens svårigheter med psykisk ohälsa kan också påverka livet för hans eller hennes familjemedlemmar. Gör en bedömning av hur personens familj påverkas och fundera över hur du bäst kan tillgodose deras behov. Visa kärlek och empati när du arbetar med familjemedlemmar.

Uppmuntra familjemedlemmar, släktingar och andra inblandade att rådgöra tillsammans om medlemmens behov och de resurser som finns tillgängliga för att hjälpa (se Allmän handbok, 22.3–22.11).

  • Uppmuntra familjemedlemmarna att förbereda sig för tider då personen i fråga kan behöva hjälp med vardagens normala krav.

  • Prata vid behov om hur familjemedlemmar kan hjälpa till med räkningar, konton, transporter och den sjukvård som behövs (t.ex. samtalsterapi, medicinering och sjukhusvistelser).

Ge råd till familjemedlemmar om att inte förvänta sig för mycket eller för litet. Tillfrisknandet beror ofta på diagnosen och på vilken behandling personen får. I vissa situationer är en viss förbättring det bästa de kan hoppas på snarare än fullkomligt tillfrisknande.

Överväg källor till stöd för familjemedlemmar och vänner till personer som lider av psykisk ohälsa.

  • Psykiatriska vårdgivare kan ofta hjälpa till med att hitta stödgrupper för just de svårigheter som personen har.

Använd resurser i församlingen och staven

När så är lämpligt kan du be församlingsledare eller andra betrodda personer att ge fortlöpande stöd. Be personen om tillstånd innan du diskuterar situationen med andra.

Hitta en person du har förtroende för som kan vara mentor för medlemmen och hans eller hennes familj, och uppmuntra dem att träffas regelbundet.

  • Mentorn bör vara någon som personen i fråga känner sig bekväm med och skulle kunna vara en stödbroder eller stödsyster.

  • Var noga med att inte försätta mentorer till enskilda medlemmar i situationer där de kan utsättas för potentiell fara.

Om det är lämpligt bör du uppmuntra familjen att använda kyrkans ledare för att hjälpa deras familjemedlem.

  • Uppmuntra dem som hjälper medlemmen att göra saker tillsammans med personen snarare än åt personen (t.ex. att ta honom eller henne till en aktivitet eller arbeta sida vid sida med honom eller henne på ett välfärdsuppdrag).

Om medlemmen behöver hjälp från en vårdgivare på grund av sin psykiska ohälsa, se resursen Stöd till vårdgivare.

Hjälp personen att hitta professionell hjälp vid behov.

  • Använd lokala resurser som ger hjälp i samklang med evangeliets principer.

  • Kontakta kyrkans familjeservice lokalt eller på områdeskontoret för fler resurser eller möjligheter till rådgivning.