KAPITEL 1
Evangeliets återställelse – En ljusare dags gryning
”Detta härliga evangeliums återställelse inleddes när Fadern och Sonen visade sig för den unge Joseph.”
Ur Gordon B. Hinckleys liv
I hela sitt liv hyste president Gordon B. Hinckley en djup vördnad för de människor och platser som var förbundna med evangeliets återställelse. Han kände en särskild tacksamhet för Joseph Smith och hans roll i återställelsen, och han talade om ”en allt starkare maning att bära vittnesbörd om Herrens gudomlighet och profeten Joseph Smiths mission”.1
När Gordon år 1935 reste hem från sin mission i England, besökte han och andra återvändande missionärer den heliga lunden och kullen Cumorah. De besökte också Carthage-fängelset, där profeten Joseph och Hyrum Smith led martyrdöden. De gick på de dammiga gatorna i Nauvoo där de fördrivna heliga hade förvandlat träskmark till en vacker stad. Begrundan av de heligas prövningar och framgångar gjorde otvivelaktigt ett starkt intryck på Gordon när han befann sig på dessa platser och när han fortsatte västerut längs pionjärleden till Salt Lake City.
Gordon B. Hinckley återvände till återställelsens heliga platser många gånger under de följande årtiondena. Under första presidentskapets julandakt den 3 december 2000 berättade han om en personlig upplevelse han haft då han besökte den heliga lunden:
”För ett antal år sedan fick jag i uppgift att närvara på stavskonferensen för Rochester stav i New York. På lördagen sa jag till bröderna som var med mig: ’Låt oss stiga upp tidigt i morgon på söndagsmorgonen, och bege oss till den heliga lunden före konferensen.’ Alla samtyckte. Alltså begav vi oss, missionspresidenten, stavspresidenten, regionrepresentanten och jag, mycket tidigt denna vårsöndag till Palmyra och gick in i lunden. Ingen annan var där. Det var fridfullt och vackert. Det hade regnat under natten. Små nya löv hade spruckit fram på träden.
Vi talade lågmält med varandra. Vi knäböjde på den fuktiga marken och bad en bön. Vi hörde ingen röst. Vi såg ingen syn. Men på ett odefinierbart sätt visste vi i våra sinnen, var och en av oss, att ja, det hade hänt här precis som Joseph sa att det hände. Det var här som Gud den evige Fadern och hans älskade Son, den uppståndne Herren Jesus Kristus visade sig för den fjortonårige pojken och talade med honom. Deras oförlikneliga ljus vilade över honom och han fick veta vad han skulle göra.
Genom denna sublima händelse, den första synen, öppnades himlarna och återställelsen av Kristi kyrka kom till jorden. Den steg fram ur mörkrets ödemark, ur gångna tiders dysterhet till den härliga gryningen av en ny dag. Mormons bok kom därefter fram som ännu ett vittne om Herren Jesus Kristus. Hans heliga gudomliga prästadöme återställdes av män som innehade det i forna dagar. Nycklar och krafter förlänades profeten och hans medarbetare. Den forntida kyrkan fanns återigen på jorden med alla välsignelser, krafter, lärdomar, nycklar och principer från tidigare tidshushållningar. Den är [Kristi] kyrka. Den bär hans namn. Den styrs av hans prästadöme. Det finns inget annat namn under himlen genom vilket människor kan bli frälsta. Joseph Smith … blev hans store testator.”2
Den första synen inledde ”det sista kapitlet i den långa krönikan om Guds handlande mot män och kvinnor på jorden”.
Gordon B. Hinckleys lärdomar
1
Efter Frälsarens död avföll gradvis den kyrka han upprättat.
[Jesus Kristus] var och är den stora centralgestalten i mänsklighetens historia, höjdpunkten i mänsklighetens alla tidsåldrar.
Före sin död hade han kallat och ordinerat apostlar. De förde verket vidare en tid. Hans kyrka fanns på plats.3
Efter Frälsarens död avföll gradvis den kyrka han upprättat. Uppfyllda blev Jesajas ord: ”Jorden har blivit orenad under sina invånare, ty de har överträtt Guds undervisning, kränkt lagarna och brutit det eviga förbundet” (Jes. 24:5).4
Paulus brev kallade Kristi efterföljare till att vara starka så att de inte skulle falla i den ondes händer. Men avfallets anda kom att segra till slut.5
Århundraden gick. Ett moln av dunkel sänkte sig över jorden. Jesaja beskrev detta: ”Se, mörker skall övertäcka jorden och töcken folken” (Jes. 60:2).
Det var en tid av plundring och lidande, kännetecknad av långvariga och blodiga krig. … Den var en hopplöshetens tidsålder, en tid med herrar och livegna.
De första tusen åren gick och det andra millenniet dagade. De första seklerna var en fortsättning på de föregående. Det var en tid präglad av fruktan och lidande.6
2
Renässansen och reformationen hjälpte till att bana vägen för evangeliets återställelse.
På något sätt, under denna långa period av mörker, tändes ett ljus. Renässansen förde med sig en blomstring av bildning, konst och vetenskap. Orädda och modiga män och kvinnor steg fram och riktade blicken mot himlen i erkännande av Gud och hans gudomlige Son. Vi kallar detta reformationen.7
Reformatorer verkade för att förändra [den kristna] kyrkan. Däribland märks män som Luther, Melankton, Hus, Zwingli och Tyndale. Detta var män med stort mod, av vilka några led en plågsam död för sin tros skull. Protestantismen var född med sitt rop på reformation. När denna reformation inte infriades, organiserade reformatorerna egna kyrkor. De gjorde detta utan prästadömets myndighet. Deras enda önskan var att finna en fristad där de kunde dyrka Gud så som de ansåg att han skulle dyrkas.
Medan detta uppror jäste över den kristna världen, var politiska krafter också i rörelse. Sedan kom det amerikanska revolutionskriget som resulterade i födelsen av en nation vars grundlag förkunnade att de styrande inte skulle kunna påverka sådant som rör religionen. En ny dag hade grytt, en härlig dag. Här fanns inte längre någon statskyrka. Ingen sekt gynnades framför den andra.
Efter århundraden av mörker och smärta och kamp var tiden mogen för evangeliets återställelse. Forntida profeter hade talat om denna länge väntade dag.
Hela det förgångnas historia hade pekat fram emot denna dag. Århundradena med allt sitt lidande och allt sitt hopp hade kommit och gått. Nationernas allsmäktige Domare, den levande Guden, fastställde att den tid som profeterna talat om hade kommit. Daniel hade förutsett en sten som blev lösriven, men inte genom människohänder, och som blev ett stort berg som uppfyllde hela jorden [se Dan. 2:35, 44].8
3
Återställelsen inleddes när Fadern och Sonen visade sig för Joseph Smith.
Efter att så många släkten hade vandrat på jorden – och så många av dem levde i stridigheter, hat, mörker och ondska – kom återställelsens storslagna nya tid. Detta härliga evangelium inleddes när Fadern och Sonen visade sig för den unge Joseph.9
Hur verkligt anmärkningsvärd var då inte den syn år 1820 då Joseph bad i skogen och både Fadern och Sonen visade sig för honom. En av dem talade till honom, nämnde honom vid namn och pekade på den andre och sa: ”Denne är min älskade Son. Hör honom!” (JS–H 1:17).
Ingenting liknande hade någonsin hänt tidigare. Man undrar osökt varför det var så viktigt att både Fadern och Sonen visade sig. Jag tror att det var för att de inledde tidernas fullhets utdelning, evangeliets sista och slutliga tidsutdelning, då allting från alla tidigare utdelningar skulle samlas till ett. Detta skulle utgöra det sista kapitlet i den långa krönikan om Guds handlande mot män och kvinnor på jorden.10
Varje anspråk vi gör på gudomlig myndighet, varje sanning vi erbjuder angående verkets giltighet har sina rötter i den unge profetens första syn. Utan den skulle vi inte ha så mycket att säga. Detta var den mäktiga inledningen till tidernas fullhets utdelning, när Gud lovade att han skulle återställa alla de tidigare tidsutdelningarnas alla krafter, gåvor och välsignelser.11
4
Prästadömets myndighet och nycklar återställdes.
Melkisedekska prästadömets myndighet och nycklar återställdes till jorden som en del av återställelsen.
Under återställelsen av aronska prästadömet lade den uppståndne Johannes Döparen sina händer på Josephs och Olivers huvud och sa: ”I Messias namn förlänar jag er, mina medtjänare, Arons prästadöme, som innehar nycklarna till änglars betjäning och till omvändelsens evangelium och till dop genom nedsänkning till syndernas förlåtelse” (L&F 13:1).12
Därefter följde ett besök av Petrus, Jakob och Johannes, Herren Jesu Kristi apostlar, vilka förlänade Joseph och Oliver melkisedekska prästadömet som mottagits av dessa under Herrens egna händer.13
Tre av [Frälsarens] apostlar – Petrus, Jakob och Johannes – visade sig för Joseph och Oliver någonstans i vildmarken längs Susquehannafloden (se L&F 128:20). De lade händerna på deras huvuden och förlänade dem denna heliga myndighet. …
Jag kan spåra mitt prästadöme i en direkt linje till den här händelsen. Det lyder: Jag ordinerades av David O. McKay, som ordinerades av Joseph F. Smith, som ordinerades av Brigham Young, som ordinerades av de tre vittnena, som ordinerades av Joseph Smith och Oliver Cowdery, som ordinerades av Petrus, Jakob och Johannes, som ordinerades av Herren Jesus Kristus.
På liknande sätt har det kommit till [var och en som bär melkisedekska prästadömet]. Var och en av er bröder som innehar detta prästadöme har också fått det i en direkt linje från Petrus, Jakob och Johannes.14
5
Genom Joseph Smith uppenbarade Herren sanningar som skiljer oss från andra kyrkor.
Tillåt mig nämna några av många lärdomar och seder som skiljer oss från alla andra kyrkor, vilka alla kommit till den unge profeten genom uppenbarelse. De är välbekanta för er, men de är värda att upprepas och begrundas.
Gudomen
Den första är … att Gud själv och hans älskade Son, den uppståndne Herren Jesus Kristus, uppenbarade sig. Denna stora vision är, enligt min åsikt, den största händelsen av det slaget sedan vår Herres födelse, liv, död och uppståndelse i tidens mitt.
Vi har ingen uppteckning om någon händelse av lika stor betydelse.
I århundraden samlades män och diskuterade gudomens natur. Konstantin samlade lärda av olika fraktioner i Nicaea år 325. Efter två månaders hetsig debatt kompromissade man om definition som i generationer varit det doktrinära uttalandet bland kristna beträffande Gudomen.
Jag inbjuder er att läsa den definitionen och jämföra den med uttalandet från den unge Joseph. Han säger helt enkelt att Gud stod framför honom och talade till honom. Joseph kunde se och höra honom. Han var till formen lik en människa, en varelse med substans. Bredvid honom stod den uppståndne Herren, en åtskild person, som han presenterade som sin älskade Son och med vilken Joseph också talade.
Jag hävdar att under den korta tid som denna märkliga syn varade, lärde sig Joseph mer om gudomen än alla lärda och präster i det förgångna.
I denna gudomliga uppenbarelse bekräftades bortom allt tvivel verkligheten i Herrens Jesu Kristi bokstavliga uppståndelse.
Denna kunskap om Gudomen, dold för världen i århundraden, var det första och stora som Gud uppenbarade för sin utvalde tjänare.15
Mormons bok som vittne, hand i hand med Bibeln
”Mormons bok … talar som en röst ur stoftet och vittnar om Guds Son.”
Så vill jag tala om något annat mycket viktigt som Gud uppenbarade.
Den kristna världen accepterar Bibeln som Guds ord. De flesta har ingen aning om hur den kom till oss.
Jag har just läst en nyligen utgiven bok av en erkänd forskare. Det framgår av den information han ger att Bibelns olika böcker ställts samman på ett, som det verkar, osystematiskt sätt. I vissa fall skrevs saker inte ner förrän långt efter de händelser de beskriver. Man ställer sig frågan: ”Är Bibeln sann? Är den verkligen Guds ord?”
Vi svarar att den är det, i den mån den är rätt översatt. Herrens hand var med vid dess tillkomst. Men den står nu inte ensam. Det finns ännu ett vittne om de betydelsefulla och viktiga sanningarna däri.
Skriften förkunnar: ”Efter två eller tre vittnens samstämmiga vittnesmål skall varje sak avgöras” (2 Kor. 13:1).
Mormons bok har framkommit genom Guds gåva och kraft. Den talar som en röst ur stoftet och vittnar om Guds Son. Den talar om hans födelse, om hans verksamhet, om hans korsfästelse och uppståndelse samt om hans besök bland de rättfärdiga i landet Ymnighet på det amerikanska fastlandet.
Den är något påtagligt som kan handhas, som kan läsas, som kan prövas. Den har inom sina pärmar ett löfte om sitt gudomliga ursprung. Miljoner har nu satt den på prov och funnit den vara en sann och helig urkund. …
Liksom Bibeln är Gamla världens testamente, är Mormons bok Nya världens testamente. De går hand i hand och förkunnar att Jesus är Faderns Son. …
Denna heliga bok, som kom fram som en uppenbarelse från den Allsmäktige, är i sanning ännu ett vittne om Herrens gudomlighet.16
Prästadömets myndighet och kyrkans organisation
Prästadömet är myndigheten att handla i Guds namn. … Jag har läst en …bok nyligen [som] handlar om den ursprungliga kyrkans avfall. Om den kyrkans myndighet gick förlorad, hur skulle den återställas?
Prästadömets myndighet kom från den enda plats den kunde komma från, och det är från himlen. Den förlänades under deras händer vilka innehade den när Frälsaren gick på jorden. …
Hur vacker är inte återställelsens mönster som ledde till att kyrkan organiserades året 1830. … Själva kyrkans namn kom genom uppenbarelse. Vems kyrka var det? Var det Joseph Smiths? Var det Oliver Cowderys? Nej, det var Jesu Kristi Kyrka, återställd till jorden i dessa sista dagar.17
Familjen
En annan stor och märklig uppenbarelse given till profeten var planen för familjens eviga liv.
Familjen är den Allsmäktiges skapelse. Den utgör det heligaste av förhållanden. Den utgör det allvarligaste av alla företag. Den är samhällets grundläggande organisation.
Genom uppenbarelse från Gud till sina profeter kom läran och myndigheten under vilken familjer beseglas samman, inte bara för detta liv utan för all evighet.18
Små barns oskuld
Små barns oskuld är en annan uppenbarelse som Gud gett genom sitt redskap, profeten Joseph. Det allmänna utövandet av barndop är avsett att ta bort följderna av det som kallas Adams och Evas synd. Enligt återställelsens lära är dopet till för förlåtelse av ens egna, personliga synder. Det blir ett förbund mellan Gud och människan. Det utförs vid ansvarighetsåldern, när människor är gamla nog att skilja rätt från fel. Det sker genom nedsänkning som symbol för Jesu Kristi död och begravning och hans framkomst i uppståndelsen.19
Frälsning för de döda
Jag vill också nämna ännu en uppenbarad sanning. Det sägs ju att Gud inte har anseende till personen, och ändå görs det inte i någon annan kyrka som jag känner till något för att de som är bortom dödens slöja ska få ta del av alla välsignelser som ges de levande. Den stora läran om frälsning för de döda är unik för denna kyrka. … De döda ges samma möjlighet som de levande. Återigen, vilken härlig och underbar plan den Allsmäktige verkställt genom sin uppenbarelse till sin profet.20
Guds barns natur, ändamål och potential
Människans eviga natur har uppenbarats. Vi är söner och döttrar till Gud. Gud är våra andars Fader. Vi levde innan vi kom hit. Vi hade personlighet. Vi föddes till detta liv enligt en gudomlig plan. Vi är här för att pröva vår värdighet och handla efter den fria vilja som Gud gett oss. När vi dör fortsätter vi att leva. Vårt eviga liv består av tre faser: ett, vår föruttillvaro; två, vår dödliga tillvaro; och tre, vår tillvaro efter döden. I döden dör vi från denna värld och går genom förlåten till den sfär som vi är värdiga att inträda i. Detta är återigen en unik, enastående och dyrbar lära i denna kyrka som kommit genom uppenbarelse.21
Nutida uppenbarelse
Jag ger denna korta sammanfattning av den oerhörda flod av kunskap och myndighet från Gud över hans profets huvud. … Det finns en sak till som jag vill nämna. Det är principen om nutida uppenbarelse. Trosartikeln som profeten skrev förkunnar:
”Vi tror allt vad Gud har uppenbarat och allt vad han nu uppenbarar, och vi tror att han ännu kommer att uppenbara många stora och viktiga ting angående sitt rike” (TA 1:9).
En växande kyrka, en kyrka som sprids över hela jorden i dessa komplexa tider, behöver ständig uppenbarelse från himlens tron till att leda och föra den framåt.
Med bön och ivrigt sökande efter Herrens vilja vittnar vi om att ledning tas emot, att uppenbarelse kommer och att Herren välsignar sin kyrka där den går framåt längs sin bestämmelses väg.
Vi går framåt på den solida grundvalen av profeten Josephs gudomliga kallelse och de uppenbarelser från Gud som kom genom honom.22
Som den femtonde i raden efter Joseph Smith bär jag den profetiska mantel som föll på honom, och jag vittnar högtidligt om att profeten Josephs redogörelse för [återställelsens] händelser är sann, att Fadern … bar vittne om sin Sons gudomlighet, att Sonen undervisade den unge profeten och att det sedan följde en rad händelser som ledde till organiserandet av ”den enda sanna och levande kyrka på hela jordens yta” [L&F 1:30].23
Förslag till studier och diskussion
Frågor
-
Varför var det nödvändigt för världens människor att kyrkan och Jesu Kristi evangelium återställdes? (Se avsnitt 1.) Hur beredde Herren vägen för evangeliets återställelse? (Se avsnitt 2.)
-
Begrunda president Hinckleys lärdomar om den första synen (se avsnitt 3). Hur har ditt vittnesbörd om den första synen påverkat dig?
-
Varför var det nödvändigt att prästadömet återställdes av himmelska budbärare? (Se avsnitt 4.) Varför är det viktigt att varje bärare av melkisedekska prästadömet kan spåra sin prästadömsmyndighet tillbaka till Jesus Kristus?
-
Gå i avsnitt 5 igenom översikten av några av de sanningar som kom genom uppenbarelse till profeten Joseph Smith. Hur har dessa sanningar välsignat ditt liv? Hur kan vi hjälpa våra barn förstå och uppskatta de här sanningarna?
Skriftställen som hör till detta ämne
Jes. 2:1–3; Apg. 3:19–21; Upp. 14:6–7; 2 Ne. 25:17–18; L&F 128:19–21
Studiehjälpmedel
”Dina studier i evangeliet är effektivast när du undervisas av den Helige Anden. Inled alltid dina studier i evangeliet med att be om att den Helige Anden ska undervisa dig” (Predika mitt evangelium [2004], s. 18).