KAPITEL 23

Det heliga templets välsignelser

”Tempelförrättningarna blir höjdpunkten på de välsignelser som kyrkan har att erbjuda.”

Ur Gordon B. Hinckleys liv

”Jag tror att ingen medlem i kyrkan har fått ta del av det som kyrkan främst har att erbjuda, förrän han eller hon tagit emot sina tempelvälsignelser i Herrens hus”, sa president Gordon B. Hinckley i oktober 1997 på generalkonferensens prästadömsmöte. Följaktligen gör vi allt vi kan för att påskynda byggandet av dessa heliga byggnader och göra de välsignelser som erhålls där mer allmänt tillgängliga.”¹ Han nämnde flera tempel som var i planeringsstadier eller i olika stadier av byggande och sedan meddelade han en sak som skulle komma att förändra människors liv över hela världen:

”Det finns många områden av kyrkan som ligger avlägset, där medlemsantalet är litet och troligtvis inte kommer att växa särskilt mycket i framtiden. Ska de som bor på dessa platser för alltid förmenas tempelförrättningarnas välsignelser? Vid ett besök på en sådan plats för några månader sedan begrundade vi under bön denna fråga. Svaret kom, tror vi, klart och tydligt.

Vi ska bygga små tempel på några av dessa platser. … De kommer att byggas i tempelstandard, vilken är mycket högre än möteshusstandard. Där kommer att ske dop för de döda, begåvningssessioner, beseglingar och alla andra förrättningar som kan tas emot i Herrens hus, för såväl levande som döda.”²

Inspirationen till den här planen hade kommit över 20 år tidigare då president Hinckley verkade som ordförande för kyrkans tempelkommitté. Bekymrad över att så många sista dagars heliga inte hade lätt tillgång till templets välsignelser, skrev han i sin dagbok: ”Kyrkan kunde bygga [många mindre] tempel för de medel det kostar att bygga templet i Washington [som då höll på att byggas]. Templen skulle då komma till folket istället för att folket måste resa långa avstånd för att komma till dem.”³

1997 kom en uppenbarelse från Herren som förverkligade den här tanken. President Hinckley berättade en del om den här uppenbarelsen när han uppsände invigningsbönen för templet i Colonia Juárez, Chihuahua, Mexiko. ”Det var här i norra Mexiko”, bad han, ”som du uppenbarade idén och planen för ett mindre tempel, fullständigt i alla nödvändiga detaljer, men anpassat i storlek till behoven och omständigheterna hos kyrkans medlemmar i det här området av din vingård. Den uppenbarelsen kom från en önskan och en bön att hjälpa dina barn i dessa kolonier som har varit sanna och lojala.”⁴

Sex månader efter att president Hinckley tillkännagett programmet att uppföra mindre tempel, gjorde han ett annat betydelsefullt tillkännagivande:

”Under de gångna månaderna har vi rest vida omkring bland kyrkans medlemmar. Jag har träffat många som har mycket lite av denna världens goda. Men de har i sina hjärtan en starkt brinnande tro på detta, den sista tidens verk. De älskar kyrkan. De älskar evangeliet. De älskar Herren och vill göra hans vilja. De betalar sitt blygsamma tionde. De gör oerhörda uppoffringar för att besöka templen. De färdas dagar i sträck i billiga bussar och gamla båtar. De sparar sina pengar och klarar sig utan mycket, för att göra detta möjligt.

De behöver tempel nära intill – små, vackra, ändamålsenliga tempel. Följaktligen tar jag detta tillfälle att för hela kyrkan tillkännage ett program att uppföra ungefär 30 mindre tempel omedelbart. …

Detta blir ett väldigt företag. Ingenting som ens kan liknas vid detta har någonsin prövats tidigare. … Det blir totalt 47 nya tempel utöver de 51 som nu är i drift. Jag tror att det är bäst vi bygger två till så att det blir jämnt 100 vid sekelskiftet, som är 2000 år ’efter vår Herres och Frälsares, Jesu Kristi, ankomst i köttet’ (L&F 20:1). I detta program går vi framåt i en skala som vi aldrig sett tidigare.”⁵

Den 1 oktober 2000 invigde president Hinckley templet i Boston, Massachusetts, det 100:e templet i bruk. Före årets slut invigde han två tempel i Brasilien. Och när han dog den 27 januari 2008 hade kyrkan 124 tempel i bruk med ytterligare 13 tillkännagivna. President Hinckley hade deltagit i planeringen och uppförandet av de flesta av de 124 templen och hade personligen invigt 85 av dem.

När president Hinckley tillkännagav stora antal nya tempel och när han förundrade sig över deras skönhet påminde han samtidigt de sista dagars heliga om ändamålet med dessa vackra byggnader: att välsigna enskilda och familjer, en efter en. Han sa om templet i San Diego, Kalifornien: ”Vilken förunderligt vacker byggnad det är. Men i all dess skönhet är byggnaden endast ett medel och inte ett mål i sig. Den byggnaden uppfördes och invigdes för att utföra heliga förrättningar som Herren har uppenbarat i den här tiden.”⁶

Vid ett annat tillfälle förklarade han: ”Ingen person har hela evangeliet förrän han kan ta emot [templets förrättningar]. Och det är vi som har ansvaret att se till att byggnaderna finns tillgängliga. Jag vet inte hur pass länge till jag får leva, men jag hoppas avsluta mina dagar med att bygga tempel åt Herren, att ta templen till folket så att de kan få de underbara välsignelser som finns att få [där].”⁷

templet i Colonia Juárez i Chihuahua, Mexiko — Templet i Colonia Juárez i Chihuahua, Mexiko

Gordon B. Hinckleys lärdomar

Templen uttrycker vårt vittnesbörd och de representerar det yppersta i vår gudsdyrkan.

Varje tempel som byggs av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga uttrycker detta folks vittnesbörd om att Gud, vår evige Fader, lever, att han har en plan till välsignelse för sina söner och döttrar i alla generationer, att hans älskade Son, Jesus Kristus, som föddes i Betlehem i Judéen och korsfästes på Golgata, är världens Frälsare och Återlösare, vars försoningsoffer möjliggör denna plans fullbordan i det eviga livet för alla som tar emot och efterlever evangeliet.⁸

Allt som äger rum i templet är upplyftande och förädlande. Det talar om livet här och livet bortom graven. Det talar om vars och ens betydelse som ett Guds barn. Det talar om familjens betydelse som den Allsmäktiges skapelse. Det talar om äktenskapets eviga natur. Det talar om en strävan mot större härlighet. Det är en ljusets, fridens och kärlekens plats där det talas om eviga ting.⁹

Varje tempel … är i själva verket ett monument över vår tro på människosjälens odödlighet, att jordelivets fas som vi genomgår är en del av en så att säga oavbrutet stigande klättring, och att lika säkert som att det finns liv här, finns det liv där. Det är vår fasta tro. Det sker tack vare Frälsarens försoning, och templet blir, som jag antydde, bron från detta liv till nästa. Templet handlar om de odödliga tingen.¹⁰

Dessa unika och underbara byggnader, och förrättningarna som utförs däri, representerar det yppersta i vår tillbedjan. Dessa förrättningar blir de djupaste uttrycken för vår teologi.¹¹

Heliga ting förtjänar helgad begrundan. … När ni lämnar bakom er dörrarna till Herrens hus, ska ni bevara ett heligt förtroende att inte tala om det som är heligt och helgat.

Herren sa: ”Kom ihåg att det som kommer ovanifrån är heligt och måste talas med försiktighet och så som Anden håller er tillbaka.” (L&F 63:64.) Och åter: ”Lek inte med heliga ting.” (L&F 6:12.)¹²

Genom templets förrättningar får vi ta emot höjdpunkten av evangeliets välsignelser.

Dessa tempel som är spridda över hela jorden är nödvändiga för att Frälsarens försoning helt och hållet ska fullbordas. Här, under det heliga prästadömets myndighet, utförs de förrättningar som inte bara leder till frälsning, utan också till evig upphöjelse.¹³

Jesus Kristus, Guds Son, gav sitt liv på Golgatas kors som försoning för människosläktets synder. Han var ett ställföreträdande offer för var och en av oss. Genom detta offer kom löftet om uppståndelse för alla. Detta har kommit genom Guds nåd, utan ansträngning från människors sida. Och utöver detta, genom det heliga prästadömets nycklar som förlänats de tolv av Herren då han gick bland dem, vilka nycklar återställdes i denna tidsutdelning av dem som fordom innehade dem – genom dessa har kommit stora ytterligare välsignelser, däribland de unika och märkliga förrättningar som utförs i Herrens hus. Endast i dessa förrättningar förverkligas ”prästadömets fullhet”. (L&F 124:28.)¹⁴

Tempelförrättningarna är höjdpunkten på de välsignelser som kyrkan har att erbjuda.¹⁵

Templets välsignelser för de män och kvinnor som är värdiga att träda in i templet … innefattar tvagning och smörjelse så att vi kan vara rena inför Herren. De innefattar undervisning där vi ges en begåvning med förpliktelser och välsignelser, som motiverar oss att handla efter evangeliets principer. Däri finns de beseglande förrättningarna genom vilka det som binds på jorden också binds i himlen, och genom vilka familjens fortsättning tillförsäkras.¹⁶

[En gång] kallades jag till ett sjukhus där en mor låg på sin dödsbädd i en allvarlig sjukdom. Hon avled en kort tid senare och lämnade efter sig man och fyra barn, däribland en gosse på sex år. Sorgen var djup, smärtsam och tragisk. Men genom tårarna lyste en tro, vacker och stark, på att lika säkert som det nu skedde en sorgens skilsmässa, skulle det senare ske en glädjens återförening, för deras äktenskap hade inletts med besegling för tid och evighet i Herrens hus, genom det heliga prästadömets myndighet. …

Många har färdats [över stora avstånd] för att få del av en tempelvigsels välsignelser. Jag har sett en grupp sista dagars heliga som – innan ett tempel uppfördes i deras hemland – hade avstått från mat för att möjliggöra den långa resan till templet i Laie i Hawaii. Innan vi hade ett tempel i Johannesburg, träffade vi några som avstått från en del av livets nödtorft för att få råd till tusenmilafärden med flyg från Sydafrika till templet i Surrey i England. Det fanns ett ljus i deras ögon och leenden i deras ansikten och vittnesbörd från deras läppar om att det var värt oändligt mycket mer än det kostade.

Och jag minns när jag i Nya Zeeland för många år sedan hörde vittnesbördet från en man från bortre delen av Australien som, efter att först ha vigts av borgerlig myndighet och sedan anslutit sig till kyrkan med hustru och barn, färdades hela vägen över kontinenten, sedan över Tasmanska sjön till Auckland och ner till templet i den vackra dalen Waikato. Om jag minns rätt sa han så här: ”Vi hade inte råd att komma. Våra världsliga ägodelar bestod av en gammal bil, våra möbler och vårt porslin. Jag sa till min familj: ’Vi har inte råd att fara.’ Sedan såg jag in i min vackra hustrus och våra vackra barns ansikten och sa: ’Vi har inte råd att inte fara. Om Herren vill ge mig styrka kan jag arbeta och tjäna ihop till en ny bil och möbler och porslin, men om jag skulle förlora dessa mina kära, skulle jag sannerligen vara fattig både i livet och i evigheten.’”¹⁷

Föga underligt då, bröder och systrar, att jag i och med öppnandet av … tempel sett tårar hos starka män vilka omfamnat sina hustrur vid altarna i dessa heliga hus. Jag har sett tårar hos fäder och mödrar då de omfamnat sina barn vid samma altare. Genom den makt som här utövades hade de fått veta att varken tid eller död kan förstöra de band som binder dem samman.¹⁸

Templet är en tjänandets helgedom där vi tar emot frälsande förrättningar å deras vägnar som dött utan kunskap om evangeliet.

Det finns oräkneliga miljoner som har vandrat på jorden och aldrig haft tillfälle att höra evangeliet. Ska de förnekas sådana välsignelser som erbjuds i Herrens tempel?

Genom levande ställföreträdare som representerar den avlidne finns samma förrättningar tillgängliga för dem som gått bort. I andevärlden är de sedan fria att ta emot eller förkasta dessa jordiska förrättningar som utförts för dem. De innefattar dop, vigsel och besegling av familjerelationer. Det finns inget tvång i Herrens verk, men det måste finnas möjligheter.¹⁹

Detta är en tjänandets helgedom. Det mesta av arbetet som utförs i detta heliga hus sker genom ställföreträdare för dem som passerat dödens slöja. Jag vet inget annat arbete som kan jämföras med detta. Mer än något annat arbete jag känner till liknar det Guds Sons ställföreträdande offer för hela människosläktet. Inget tack förväntas från dem i nästa värld som det heliga arbetet utförs för. Det är de levandes sätt att tjäna de döda. Detta slags tjänande är ren osjälviskhet.²⁰

Pojkar och flickor i stort antal … har blivit påminda om att dessa tempel inte bara är till för deras föräldrar, utan också för dem. När de är tolv år gamla kan de besöka Herrens hus och döpas som ställföreträdare för dem som passerat dödens slöja. Vilket storslaget och osjälviskt tjänande det är! Så underbart för våra ungdomar att få vara delaktiga i denna helt osjälviska gärning till förmån för andra som är oförmögna att hjälpa sig själva.

Hand i hand med denna ökade tempelaktivitet går det tilltagande släktforskningsarbetet. Datorerna med sina olika möjligheter påskyndar verket, och människor drar fördel av den nya teknik som de erbjuds. Hur kan man komma till en annan slutsats än att Herren har sin hand i allt detta? När datormöjligheterna förbättras ökar också antalet tempel för att tillgodose det växande släktforskningsarbetet.²¹

Vi är ansvariga för att alla som har levat på jorden, de oräkneliga, otaliga generationer av män och kvinnor som har levat på jorden, alla som idag lever på jorden och alla som kommer att leva på jorden blir evigt välsignade. Hur stort är inte vårt ansvar! Vi måste stå lite rakare och arbeta lite hårdare för att uträtta detta.²²

De som befinner sig på den andra sidan, som inte är döda utan lever i anden, ska glädja sig när de vaknar upp till insikten att de är på väg till ”odödlighet och evigt liv” (Mose 1:39).²³

Stora välsignelser väntar på oss när vi håller oss värdiga och ofta besöker templet.

Jag uppmanar er alla i dag att ställa i ordning era liv, att vara värdiga att besöka Herrens hus och där ta del av välsignelserna som är så alldeles särskilt era. … Stora är kraven, men större är välsignelserna.²⁴

Jag uppmanar vårt folk överallt, med all den övertalningsförmåga jag besitter, att leva värdigt en tempelrekommendation, att skaffa en sådan och betrakta den som en dyrbar tillgång, och göra större ansträngningar att besöka Herrens hus och ta del av anden och välsignelserna som finns där.²⁵

Vare sig du kan komma till templet ofta eller inte, så se till att du är värdig en tempelrekommendation, och ha en rekommendation alltid med dig. Den blir en påminnelse för dig om vad som förväntas av dig som sista dagars helig.²⁶

Jag är övertygad om att varje man eller kvinna som kommer till templet i en anda av uppriktighet och tro, lämnar Herrens hus som en bättre man eller kvinna. Vi behöver alla ständigt förbättra oss. Vi behöver då och då lämna världens tumult och buller och komma innanför väggarna till Guds heliga hus, där vi kan känna hans Ande i en helig och fridfull omgivning.²⁷

Den helgade byggnaden blir till en plats för undervisning om de upphöjda, heliga ting som hör Gud till. Här framläggs för oss vår kärleksfulle Faders plan för sina söner och döttrar i alla generationer. Här får vi följa den underbara berättelsen om människans eviga färd från föruttillvaron, genom detta liv och till livet härefter. Stora, grundläggande sanningar förkunnas tydligt och enkelt och förståeligt för alla som lyssnar. …

Templet är också en plats för personlig inspiration och uppenbarelse. Otaliga människor har i svåra stunder, då allvarliga beslut måste fattas och invecklade problem hanteras, kommit till templet i en anda av fasta och bön för att söka gudomlig vägledning. Många har vittnat om att även om de inte hörde uppenbarelsens röst, fick de en känsla av vilken väg de skulle följa vid detta tillfälle eller senare, och det blev svaret på deras böner.

president Hinckley vid templets hörnsten — ”Besök Herrens hus och känn där hans Ande och kommunicera med honom, och du ska få uppleva en frid som du inte kan finna någon annanstans.”

Detta tempel är en källa till evig sanning. ”Den som dricker av det vatten jag ger honom skall aldrig någonsin törsta.” (Joh. 4:14.) Här förkunnas de sanningar som är eviga till sin natur.

För dem som träder in i detta hus blir det ett hus för förbund. Här lovar vi, högtidligt och heligt, att leva efter Jesu Kristi evangelium till det yttersta. Vi ingår förbund med Gud, vår evige Fader om att leva efter de principer som utgör grunden till all sann religion.²⁸

Är ditt liv fyllt med bekymmer? Har du problem och svårigheter och känner oro? Önskar du att du hade frid i hjärtat och en möjlighet att samtala med Herren och meditera över hans vägar? Besök Herrens hus och känn där hans Ande och kommunicera med honom, och du ska få uppleva en frid som du inte kan finna någon annanstans.²⁹

Försök komma till Herrens hus i mörka stunder och stäng världen ute. Ta emot hans heliga förrättningar och ge dem vidare till dina förfäder. Sitt stilla och tyst i det celestiala rummet efter sessionens slut och begrunda de välsignelser du har fått för egen del eller som du har gett till dem som gått vidare. Ditt hjärta ska svälla av tacksamhet, och tankar på de eviga sanningarna i Herrens stora lycksalighetsplan ska genomsyra din själ.³⁰

Vilken förmån är det inte att i denna bullriga, jäktade och konkurrenspräglade värld få ha ett heligt hus, där vi kan uppleva det heliggörande inflytandet av Herrens Ande. Själviskheten tränger sig hela tiden på oss. Vi behöver övervinna den, och det finns inget bättre sätt än att komma till Herrens hus och där tjäna som ställföreträdare för dem som finns bakom dödens förlåt. …

… Jag inbjuder er att alltmer dra fördel av denna välsignade förmån. Det kommer att förädla er karaktär. Det tar bort det själviska skal som omger de flesta av oss. Det blir bokstavligen ett helgande inslag i våra liv och gör oss till bättre män och kvinnor.³¹

Jag vet att ni är upptagna. Jag vet att ni har mycket att göra. Men jag lovar er att om ni kommer till Herrens hus så blir ni välsignade. Livet blir bättre för er. Nu vädjar jag till er mina älskade bröder och systrar att dra fördel av den stora möjligheten att besöka Herrens hus och därigenom ta del av alla de underbara välsignelser som ni kan ta emot där.³²

Förslag till studier och diskussion

Frågor

President Hinckley sa att tempelförrättningarna är ”de djupaste uttrycken för vår teologi” (avsnitt 1) och ”höjdpunkten av de välsignelser som kyrkan har att erbjuda” (avsnitt 2). Vilka välsignelser har du fått genom dessa förrättningar?
President Hinckley talade om män och kvinnor som grät glädjetårar i templen (se avsnitt 2). Varför ger tempelförrättningarna sådana djupa känslor, enligt din erfarenhet?
President Hinckley sa om återlösningsarbetet för de döda: ”Så underbart för våra ungdomar att få vara delaktiga i denna helt osjälviska gärning” (avsnitt 3). Vad kan föräldrar och ungdomar göra för att samarbeta i detta tjänande?
Vad kan vi göra för att få tid till att tjäna och tillbe i templet? Hur kan vårt tjänande i templet påverka vårt liv utanför templet? (Se exempel i avsnitt 4.) Hur har du välsignats av att besöka templet?

Skriftställen som hör till detta ämne

2 Mos. 25:8; 1 Kung. 6:11–13; L&F 88:119–20; 109:12–13, 24–28; 110:1–10; 128:22–24

Studiehjälpmedel

”Berätta vad du lärt dig. När du gör detta kommer dina tankar att bli klarare och din förmåga att minnas blir större” (Undervisning: Den högsta kallelsen [2000], s. 17).