KAPITEL 25

Gå framåt med tro

”Om det finns en sak som du och jag behöver … [så är det] att ha det slags tro som får oss att böja knä och bönfalla Herren om vägledning och sedan, med ett mått gudomlig tillförsikt, resa på oss och börja arbeta för att åstadkomma det vi önskar ska hända.”

Ur Gordon B. Hinckleys liv

”När jag reste iväg på min mission [som ung man]”, berättade president Gordon B. Hinckley, ”fick jag en lapp av min gode far på vilken det stod fem ord. Det var Herrens ord till synagogföreståndaren som just fått veta att hans dotter hade dött: ’Var inte rädd. Tro endast.’ (Mark. 5:36.)”¹ När den unge äldste Hinckley verkade i England fick han många utmaningar då han behövde komma ihåg de här fem orden. Senare beskrev han en sådan upplevelse:

”En dag fanns det i tre eller fyra Londontidningar recensioner av en gammal bok i nytryck, en bok som var insinuant och grov i tonen. Det angavs att boken innehöll en historisk berättelse om mormonerna. President Merrill [min missionspresident] sa till mig: ’Jag vill att du går till utgivaren och protesterar mot detta.’ Jag såg på honom och var nära att svara: ’Nej, absolut inte jag.’ Men jag sa fogligt: ’Ja, det ska jag göra.’

Jag tvekar inte att säga att jag var förskräckt. Jag gick till mitt rum och kände mig ungefär som jag tror att Mose måste ha känt sig, när Herren bad honom uppsöka Farao. Jag höll en bön. Min mage var i uppror när jag gick till Goodge Street station för att ta tunnelbanan till Fleet Street. Jag fann direktörens kontor och lämnade mitt visitkort till receptionisten. Hon tog det och gick in på det inre kontoret och återvände strax och sa att direktören var för upptagen för att hinna träffa mig. Jag svarade att jag hade rest över åtta hundra mil och att jag kunde vänta. Under den påföljande timmen gick hon in på hans kontor några gånger. Till slut bjöd han in mig. Jag glömmer aldrig hur han såg ut när jag kom in. Han rökte en lång cigarr och hans ansiktsuttryck tycktes säga: ’Kom inte hit och stör.’

Jag höll recensionerna i handen. Jag minns inte vad jag sa sedan. En annan makt tycktes tala genom mig. Först var han defensiv och till och med fientlig. Sedan började han vekna. Han avslutade med att lova att göra något åt saken. Inom en timme meddelades alla bokhandlare i England att de skulle skicka tillbaka böckerna till utgivaren. Det kostade honom mycket att trycka och sätta in ett uttalande längst fram i varje bok om att boken inte skulle betraktas som historiskt korrekt utan enbart som en påhittad berättelse, och att avsikten inte var att förolämpa de respekterade mormonerna. Åratal senare gjorde han kyrkan ännu en värdefull tjänst, och varje år ända till sin död sände han julkort till mig.”²

När äldste Hinckley accepterade uppdraget att besöka utgivarens kontor, använde han sig av vad som skulle bli ett livslångt mönster: acceptera utmaningen med tro, vädja till Herren om hjälp och börja sedan arbeta.

kvinna läser i skrifterna — ”Tro är, när allt kommer omkring, vårt enda sanna och bestående hopp.”

Gordon B. Hinckleys lärdomar

Tro på vår himmelske Fader och Jesus Kristus kan bli källan till ett ändamålsenligt liv.

Om det finns något som du och jag behöver, för att hjälpa oss finna framgång och uppfyllelse i den här världen, så är det tro – den dynamiska, kraftfulla, förunderliga beståndsdelen varigenom, som Paulus förkunnade, världarna skapades (se Hebr. 11:3). Jag talar inte om något eteriskt begrepp, utan en praktisk, pragmatisk och verksam tro – det slags tro som får oss att böja knä och bönfalla Herren om vägledning och sedan, med ett mått gudomlig tillförsikt, resa på oss och börja arbeta för att åstadkomma det vi önskar ska hända. En sådan tro är en tillgång utan jämförelse. En sådan tro är, när allt kommer omkring, vårt enda sanna och bestående hopp.

… Tro kan bli källan till ett ändamålsenligt liv. Det finns ingen större drivkraft för meningsfullt arbete än vetskapen om att vi är Guds barn, att Gud förväntar sig av oss att göra något av våra liv, och att han ger oss hjälp när vi ber om hjälp. …

… När jag talar om tro, menar jag det inte på ett abstrakt sätt. Jag menar en levande och vital styrka som kommer av att erkänna Gud som vår Fader och Jesus Kristus som vår Frälsare. …

… Tro på en gudomlig varelse, på den Allsmäktige, är den stora drivkraften som kan förändra våra liv.³

För länge sedan arbetade jag för ett av våra järnvägsbolag vars räls slingrade sig genom bergspassen. Jag reste ofta med tågen. Det var på den tiden när man använde ånglok. De enorma tågen var stora och snabba och farliga. Jag undrade ofta hur lokföraren vågade sig ut på den långa resan genom natten. Sedan insåg jag att det inte var en enda lång färd, utan snarare en kort resa som hela tiden förlängdes. Loket hade en stark strålkastare som lyste upp kanske 400 meter av rälsen. Lokföraren såg bara så långt, men det räckte eftersom han alltid hade ljuset framför sig under natten, på väg mot en ny dags gryning. …

Likadant är det med vår eviga färd. Vi tar ett steg i taget. När vi gör det sträcker vi oss ut i det okända, men tron lyser upp vägen. Om vi odlar den tron, kommer vi aldrig att vandra i mörkret. …

Utmaningen som varje medlem i denna kyrka ställs inför är att ta nästa steg, att ta på sig ansvaret man kallas till, även om man inte känner sig vuxen uppgiften, och att göra det med tro och full förvissning om att Herren ska lysa upp vägen framför en.⁴

Tro är grunden till ett vittnesbörd och styrkan i Herrens verk på jorden.

Kyrkans enda verkliga rikedom [består] av medlemmarnas tro.⁵

Det är något märkligt och förunderligt att tusentals berörs av den Helige Andens under, att de tror och tar emot evangeliet och blir medlemmar [i kyrkan]. De låter döpa sig. Deras liv berörs för alltid av det goda. Underverk sker. Ett trons frö tränger in i deras hjärtan. Det förstoras medan de lär mer. Och de tar till sig princip efter princip tills de fått alla de förunderliga välsignelser som tillkommer dem som vandrar i tro i denna kyrka, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.

… Denna dyrbara och förunderliga trons gåva, denna gåva från Gud vår evige Fader är fortfarande styrkan i detta verk och dess budskaps fridsamma livskraft. Tron är grunden till allt. Tron är alltings substans. Vare sig det gäller att gå ut som missionär, leva efter visdomsordet eller betala sitt tionde, så är det detsamma. Det är tron inom oss som visar sig i allt vi gör.

… Styrkan i detta verk och rike återfinns inte i dess timliga tillgångar, hur imponerande dessa än må vara. Den finns i folkets hjärtan. Det är därför den går framåt. Det är därför den är stark och växande. Det är därför den kan uträtta de underbara ting den gör. Allt kommer av trons gåva, given av den Allsmäktige till hans barn som inte tvivlar eller räds utan går framåt. …

Tro är grunden till ett vittnesbörd. Lojalitet mot kyrkan baseras på tro. Tro innebär uppoffringar, som ges med glädje för att föra Herrens verk framåt.⁶

Evangeliet är glada nyheter. Det är triumfens budskap. Det är något som ska tas emot med entusiasm. …

Låt oss inte vara rädda. Jesus är vår ledare, vår styrka och vår kung.

Detta är en pessimistisk tid. Vår uppgift kräver tro. Mina bröder och systrar överallt, jag uppmanar er att på nytt bekräfta er tro, att föra detta verk framåt över hela världen. …

”Bröder, skall vi inte fortsätta i denna stora sak? Gå framåt och inte bakåt! Mod, bröder och framåt, framåt till seger!” (L&F 128:22). Så skrev profeten Joseph Smith i en trons psalm.

Hur strålande är inte denna stora saks förflutna. Det är fyllt av hjältar, mod, dristighet och tro. Hur förunderligt är inte nuet, när vi går framåt för att välsigna människors liv varhelst de vill lyssna till budskapet från Herrens tjänare. Hur storslagen blir inte framtiden när den Allsmäktige för sitt underbara verk framåt, med dess goda påverkan på alla som vill ta emot och leva efter hans evangelium, och till evig välsignelse för hans söner och döttrar i alla släktled, genom deras osjälviska arbete, vars hjärtan är fyllda med kärlek till världens Återlösare. …

Jag inbjuder var och en av er, varhelst ni befinner er som medlemmar i denna kyrka, att resa er och med en sång i hjärtat gå framåt, leva efter evangeliet, älska Gud och bygga riket. Tillsammans ska vi hålla kursen och bevara tron, för den Allsmäktige är vår styrka.⁷

Med tro, kan vi höja oss över farhågor och alla hinder eller utmaningar i våra liv.

Vem ibland oss kan säga att han eller hon aldrig varit rädd? Jag känner inte till någon som fullständigt har förskonats från detta. En del upplever naturligtvis rädsla i högre grad än andra gör. En del övervinner den snabbt, men andra fångas och trycks ner av fruktan och låter sig till och med besegras av den. Vi är rädda att bli förlöjligade, rädda att misslyckas, att bli lämnade ensamma, rädda för okunnighet. En del fruktar nuet, en del framtiden. En del bär på syndens börda och skulle vilja ge nästan vad som helst för att bli fria från denna börda men är rädda för att förändra sina liv. Låt oss inse att rädsla inte kommer från Gud, utan denna gnagande, förstörande kraft kommer från honom som är motståndare till sanning och rättfärdighet. Rädsla är trons motsats. Den har skadliga, ja till och med dödliga, följder.⁸

Som Paulus skrev till Timoteus: ”Ty den Ande som Gud har gett oss gör oss inte modlösa, utan är kraftens, kärlekens och självbehärskningens Ande.

Skäms alltså inte för vittnesbördet om vår Herre” (2 Tim. 1:7–8).

Jag önskar att varje medlem i denna kyrka ville sätta upp dessa ord där han kan se dem varje morgon, då dagen börjar. De ger oss mod att öppna munnen och tro att pröva. De stärker vår övertygelse om Herren Jesus Kristus. Jag tror att fler underverk då skulle ske över hela jorden.⁹

Jesus Kristus — ”Skäms … inte för vittnesbördet om vår Herre” (2 Tim. 1:8).

Jag talade en dag med en vän som flytt sitt hemland. Han blev arresterad och internerad när hans nation föll. Hans hustru och barn lyckades undkomma, men i över tre år satt han i fängelse utan möjligheter att kommunicera med sina kära. Maten var usel, levnadsförhållandena tryckande, utan utsikter till förbättring.

”Vad höll dig uppe under alla de mörka dagarna?” frågade jag

Han svarade: ”Min tro, min tro på Herren Jesus Kristus. Jag lade mina bördor på honom, och då verkade det mycket lättare.”¹⁰

Allt kommer att ordna sig. Var inte orolig. Jag säger det till mig själv varje morgon. Allt kommer att ordna sig. Om du gör ditt bästa kommer allt att ordna sig. Förtrösta på Herren och gå framåt med tro och tillförsikt på framtiden. Herren överger oss inte. Han överger oss inte.¹¹

Kunde vi inte alla säga att om vi hade större tro på Gud kunde vi göra bättre än vi gör nu? Det finns inga hinder för stora, inga utmaningar för svåra, om vi har tro. Med tro kan vi höja oss över de där negativa sakerna i vårt liv som ständigt drar ner oss. Med ansträngning kan vi utveckla förmågan att övervinna dessa impulser som leder till förnedrande och onda handlingar. Med tro kan vi behärska våra begär. Vi kan nå ut till dem som är modfällda och nedslagna, och vi kan värma dem genom vår egen tros styrka och kraft.¹²

När vi utövar vår tro, hjälper Herren den att växa.

Då ni använder er tid och era talanger i tjänandet, kommer er tro att tillväxa och era tvivel att förblekna.¹³

Kyrkan ber er göra många saker. Den ber er verka i många olika ämbeten. Vi har inget betalt prästerskap. Ni blir den här kyrkans ämbetsmän och närhelst ni kallas att tjäna vill jag uppmana er att tacka ja, och när ni gör det kommer er tro att stärkas och öka. Tron är som muskeln i min arm. Om jag använder den och ger den näring, växer den sig stark och kan uträtta mycket. Men om jag sätter armen i stödförband och låter den vara, blir min arm svag och oduglig och så är det också med er. Om ni tar emot varje tillfälle, om ni accepterar varje kallelse, kommer Herren att göra det möjligt för er att utföra den. Kyrkan ber er inte göra något som ni inte kan göra med Herrens hjälp.¹⁴

Detta är min bön för oss alla – ”Herre, ge oss mer tro” [se Luk. 17:5]. Stärk vår tro så att den kan överbrygga klyftorna av osäkerhet och tvivel. …

… Herre, stärk vår tro så att den kan stå över de onda som söker att nedgöra ditt stora och heliga verk. Stärk vår vilja. Hjälp oss bygga och utvidga ditt kungarike enligt din befallning så att ditt evangelium kan predikas i hela världen som ett vittnesbörd för alla nationer. …

… Ge oss tro till att se bortom stundens problem till framtidens under. Ge oss tro till att betala vårt tionde och offer och förtrösta på dig, den Allsmäktige, att du ska öppna himlens fönster som du har lovat. Ge oss tro att göra det som är rätt vad än följderna blir.

Ge oss tro när motgångarnas stormar rasar och får oss att falla omkull. Må vår tillförsikt i sjukdom växa sig stark i prästadömets kraft. Må vi följa Jakobs råd:

”Är någon bland er sjuk, skall han kalla på församlingens äldste, och de skall be över honom och i Herrens namn smörja honom med olja.

Trons bön skall bota den sjuke, och Herren skall resa upp honom” (Jak. 5:14–15; kursivering tillagd). …

Herre, när vi vandrar i dödsskuggans dal ge oss tro så att vi kan se leende genom våra tårar, och veta att det är en del av den eviga planen från vår älskade Fader, att när vi går över detta livs tröskel så kommer vi in i något mycket mera härligt, och att alla kommer att uppstå från sina gravar och de trofasta kommer att nå upphöjelse genom Guds Sons försoning.

Ge oss tro till att genomföra arbete för de döda så att dina eviga planer för dina söner och döttrar i alla generationer må uppfyllas.

Fader, ge oss tro till att följa råd i de små sakerna som kan betyda så mycket. …

Herre, öka vår tro på varandra, på oss själva och på vår förmåga att utföra goda och rättfärdiga ting. …

Fader, stärk vår tro. Av alla våra behov anser jag att en större tro är det största. Och så, käre Fader, öka vår tro på dig, och på din älskade Son, på ditt underbara verk, på oss själva som dina barn, och på vår förmåga att gå och göra enligt din vilja, och dina föreskrifter. Detta ber jag ödmjukt i Jesu Kristi namn, amen.¹⁵

Förslag till studier och diskussion

Frågor

President Hinckley lärde att tro på Gud är ”den stora drivkraften som kan förändra våra liv” (avsnitt 1). Vilka upplevelser har hjälpt dig att lära mer om trons kraft? Hur har du sett att när ”[vi] sträcker oss ut i det okända … [lyser] tron upp vägen”?
Vad kan vi lära oss från avsnitt 2 om källan till kyrkans styrka? Vad är sambandet mellan tro och uppoffring? Fundera på hur du kan hörsamma president Hinckleys maning att ”föra detta verk framåt över hela världen”.
Varför tror du att tro har kraften att hjälpa oss i svåra tider? (Se avsnitt 3.) När har tro hjälpt dig att övervinna rädsla? När har tro hjälpt dig att övervinna andra motgångar?
Gå igenom president Hinckleys bön i avsnitt 4. Vilka ord i den bönen har särskild mening för dig? Hur kan tro hjälpa oss att övervinna osäkerhet och tvivel? Hur kan tro hjälpa oss att se bortom problemen för att kunna se underverken?

Skriftställen som hör till detta ämne

Joh. 14:12–14; Rom. 5:1–5; 2 Ne. 26:12–13; Moro. 7:33–38; L&F 27:16–18

Undervisningstips

”När vi studerar skrifterna regelbundet och omsorgsfullt, och uppriktigt söker Andens vägledning, blir vi mottagliga för upplysning om hur vi ska förbereda lektioner. Vi kommer också att vara förberedda för att ta emot och följa Andens maningar medan vi undervisar” (Undervisning: Den högsta kallelsen [2000], s. 14).