Stå upp med kraft, systrar i Sion
För att kunna vara omvända kvinnor som håller förbunden behöver vi studera evangeliets grundläggande lärosatser och ha ett orubbligt vittnesbörd om att de är sanna.
Vilken glädje det är att samlas i det här konferenscentret med kyrkans flickor samt unga och vuxna kvinnor. Vi är också mycket medvetna om att det finns tusentals andra grupper av systrar samlade runtom i världen som ser det här mötet, och jag är tacksam för möjligheten och de medel som ger oss möjlighet att samlas i enighet och ändamål denna kväll.
I oktober 2006 höll president Gordon B. Hinckley ett tal som han gav namnet ”Stå upp, ni Herrens män” efter en psalm från 1911.1 Det var en uppmaning till kyrkans män att stå upp och bli bättre män. Det talet har ekat i mitt sinne när jag har bett för att få veta vad jag ska säga till er.
Systrar, vi lever i ”svåra tider”2. Vår tids förhållanden borde inte komma som någon överraskning för oss. De har förutsagts under årtusenden som varning och förmaning så att vi kan vara förberedda. Kapitel 8 i Mormons bok ger en obehagligt träffande beskrivning av vår tids förhållanden. I det här kapitlet säger Mormon att han har sett vår tid och att han såg krig, krigsrykten, stor orenhet, mord och röveri och människor som säger att det inte finns någonting som är rätt eller fel i Guds ögon. Han beskriver människor som är uppfyllda av högmod, måna om att bära dyrbara kläder och som förlöjligar religion. Han ser människor som är så besatta av världsliga ting att de låter ”de behövande och de nakna och de sjuka och de lidande gå förbi”3 utan att bli sedda.
Moroni ställer en fråga till oss som lever i dessa dagar – en fråga som manar till självrannsakan. Han säger: ”Varför skäms ni för att ta på er Kristi namn?”4 Denna anklagelse beskriver träffande vår allt mer sekulariserade värld.
I Joseph Smiths översättning av Matteus står det att i de sista dagarna kommer till och med ”de som är utvalda enligt förbundet”5 att bli bedragna. De som tillhör förbundet är bland andra de flickor, unga kvinnor och systrar i kyrkan som har blivit döpta och har slutit förbund med sin himmelske Fader. Också vi riskerar att bedras av falska läror.
Systrar, jag tror inte att förhållandena blir bättre framöver. Om rådande trender är en indikation, behöver vi vara förberedda för de stormar som ligger framför oss. Det skulle vara lätt att ge efter för förtvivlan, men som förbundsfolk behöver vi aldrig misströsta. Som äldste Gary E. Stevenson har sagt: ”Vår himmelske Faders givmilda lön för att leva i farofyllda tider, [är] att vi också lever i tidernas fullhet.”6 Jag tycker om trösten i de orden.
För ett år sedan sa president Russell M. Nelson till oss: ”Angreppen mot kyrkan, dess lära och vår livsstil kommer att öka. Därför behöver vi kvinnor som har en fast grundad kunskap om Kristi lära och som använder den kunskapen till att undervisa och hjälpa till att fostra en generation som är motståndskraftig mot synden. Vi behöver kvinnor som kan upptäcka bedrägeri i alla dess former. Vi behöver kvinnor som vet hur man får tillgång till den kraft som Gud gör tillgänglig för alla som håller förbunden och som oförskräckt och kärleksfullt uttrycker sin tro. Vi behöver kvinnor som har modet och visionen som vår moder Eva hade.”7
Detta budskap bekräftar för mig att vi, trots vår tids förutsättningar, har många anledningar att glädjas och vara optimistiska. Jag tror av hela mitt hjärta att vi systrar har den inneboende styrka och tro som krävs för att kunna möta utmaningarna med att leva i de sista dagarna. Syster Sheri Dew har skrivit: ”Jag tror att i det ögonblick vi lär oss att lösgöra omvända, förbundstrogna kvinnors fulla inflytande, förändras Guds rike över en natt.”8
Det kommer att krävas en medveten ansträngning för att vi ska förbli omvända och hålla våra förbund. För att göra det behöver vi vara flickor och kvinnor som studerar evangeliets grundläggande lärosatser och har ett orubbligt vittnesbörd om att de är sanna. Det finns tre områden som jag tror är väsentliga för ett starkt vittnesbörd och som jag anser är viktiga att vi förstår.
För det första måste vi erkänna att Gud vår evige Fader och hans Son Jesus Kristus står i centrum för vår tro och frälsning. Jesus Kristus är vår Frälsare och Återlösare. Vi måste studera och förstå hans försoning och hur vi tillämpar den varje dag, för omvändelsen är en av de största välsignelser vi fått när det gäller att hålla kursen. Vi måste se Jesus Kristus som vårt främsta föredöme och exemplet som vi behöver efterlikna. Vi behöver ständigt undervisa våra familjer och klasser om vår himmelske Faders stora frälsningsplan, som innefattar Kristi lära.
För det andra måste vi förstå behovet av att kyrkans lära, organisation och myndighets nycklar återställdes i dessa sista dagar. Vi måste ha ett vittnesbörd om att profeten Joseph Smith var gudomligt utvald och utsedd av Herren att genomföra denna återställelse, och inse att han organiserade kyrkans kvinnor enligt den organisation som fanns i Kristi forna kyrka.9
Och för det tredje behöver vi studera och förstå templets förrättningar och förbund. Templet är centralt för våra allra heligaste trosuppfattningar, och Herren ber oss att gå dit, studera och själva finna mening och tillämpning. Då förstår vi att det är genom templets förrättningar som gudaktighetens kraft blir uppenbar i våra liv.10 Och tack vare tempelförrättningarna kan vi vara väpnade med Guds kraft, ha hans namn över oss, känna hans härlighet runtomkring oss och uppleva att hans änglar får befallning om oss.11 Jag undrar om vi fullt utnyttjar kraften i de löftena.
Systrar, också de allra yngsta i den här publiken, kan stå upp med tro och spela en stor roll i Guds rikes uppbyggnad. Barn börjar skaffa sig egna vittnesbörd genom att läsa eller lyssna på skrifterna, be dagligen och ta del av sakramentet på ett meningsfullt sätt. Alla barn och unga kvinnor kan uppmuntra familjen att ha hemaftnar och delta fullt ut. Ni kan vara de första att knäböja när era familjer samlas för att hålla bön. Även om era familjesituationer inte är ideala kan era föredömen i att trofast leva efter evangeliet påverka släkt och vänner.
Kyrkans unga kvinnor behöver se sig själva som oumbärliga aktörer i det prästadömsledda frälsningsarbetet och inte bara som åskådare och stöd. Ni har ämbeten och avskiljs av dem som har prästadömets nycklar för att tjäna med makt och myndighet som ledare i detta verk. När ni ärar era kallelser i klasspresidentskap och förbereder er andligt, rådgör tillsammans, anstränger er för att hjälpa era klassdeltagare och undervisar varandra om evangeliet, deltar ni i det här verket, och både ni och era vänner blir välsignade.
Alla kvinnor behöver se sig själva som oumbärliga aktörer i prästadömets verk. Kyrkans kvinnor är presidenter, rådgivare, lärare, rådsmedlemmar, systrar och mödrar, och Guds rike kan inte fungera om inte vi står upp och trofast gör vår plikt. Ibland behöver vi bara ha en större vision av vad som är möjligt.
Jag träffade nyligen en syster i Mexiko som förstår vad det innebär att med tro ära sin kallelse. Marffissa Maldonado kallades att undervisa i en söndagsskolklass för ungdomar för tre år sedan. När hon kallades hade hon sju elever som kom till klassen, men nu har hon tjugo elever som kommer regelbundet. Jag frågade häpet vad hon hade gjort för att åstadkomma en sådan tillökning. Hon svarade blygsamt: ”Åh, det var inte bara jag. Alla i klassen hjälpte till.” Tillsammans såg de namnen på de mindre aktiva på klasslistan och började gå ut tillsammans och inbjuda dem tillbaka till kyrkan. De har också haft ett dop tack vare sitt arbete.
Syster Maldonado skapade en sida på sociala medier för sina elever med namnet ”Jag är ett Guds barn” och hon lägger upp tankekorn och skriftställen flera gånger i veckan. Hon skickar regelbundet sms till sina elever med uppgifter och uppmuntran. Hon tycker att det är viktigt att kommunicera på de sätt som de bäst kan relatera till, och det fungerar. Hon sa till mig: ”Jag älskar mina elever.” Jag kände den kärleken när hon berättade om deras arbete, och hennes exempel påminde mig om vad en enda persons tro och handlande kan åstadkomma i det här verket med Herrens hjälp.
Våra ungdomar ställs dagligen inför svåra frågar, och många av oss har närstående som kämpar med att finna svar. Den goda nyheten är att det finns svar på de frågor som ställs. Lyssna på de senaste budskapen från våra ledare. Vi uppmanas att studera och förstå vår himmelske Faders lycksalighetsplan. Vi har påmints om principerna i tillkännagivandet om familjen.12 Vi uppmanas att undervisa om och använda dessa resurser som måttstock för att hålla oss på den raka och smala stigen.
För ungefär ett år sedan besökte jag en mor med små barn som beslöt sig för att mera aktivt skydda sina barn mot alla de negativa influenser som de utsattes för på nätet och i skolan. Hon väljer ett ämne varje vecka, ofta ett som lett till mycket diskussioner på nätet, och hon inleder givande samtal under veckan då hennes barn kan ställa frågor och hon kan se till att de får ett balanserat och rättvist perspektiv på frågor som ofta är komplicerade. Hon gör sitt hem till en trygg plats för frågeställningar och givande undervisning om evangeliet.
Jag är orolig för att vi är så måna om att inte väcka anstöt att vi ibland helt och hållet undviker att undervisa om rätta principer. Vi låter bli att lära våra unga kvinnor att det är av yttersta vikt att de förbereder sig för att bli mödrar eftersom vi inte vill såra dem som är ogifta, eller dem som inte kan få barn, eller att det ska verka som att vi hindrar dem i deras framtida val. Å andra sidan kanske vi låter bli att betona vikten av att utbilda sig eftersom vi inte vill sända ut budskapet att det är viktigare än att gifta sig. Vi undviker att säga att vår himmelske Fader definierar äktenskapet som en förening mellan en man och en kvinna eftersom vi inte vill såra dem som känner dragning till personer av samma kön. Och vi kanske tycker att det är obekvämt att prata om könsrelaterade frågor eller sund sexualitet.
Systrar, vi måste absolut visa finkänslighet, men låt oss också använda vårt sunda förnuft och vår kunskap om frälsningsplanen för att djärvt och rättframt undervisa våra barn och ungdomar om de grundläggande evangelieprinciper som de måste förstå för att navigera i den värld de lever i. Om inte vi undervisar våra barn och ungdomar om sanna lärosatser, och gör det på ett tydligt sätt, så kommer världen att undervisa dem om Satans lögner.
Jag älskar Jesu Kristi evangelium och jag är evigt tacksam för den vägledning, styrka och dagliga hjälp jag får som en Guds dotter i förbundet. Jag vittnar om att Herren har välsignat oss, som kvinnor i dessa svåra tider, med all den kraft och de gåvor och den styrka som behövs för att förbereda världen för Herren Jesu Kristi andra ankomst. Min bön är att vi alla må se vår sanna potential och stå upp och bli de kvinnor med tro och mod som vår himmelske Fader vill att vi ska vara. I Jesu Kristi namn, amen.