Finna tillflykt undan livets stormar
Jesus Kristus och hans försoning är tillflykten som vi alla behöver, oavsett vilka stormar som ansätter våra liv.
När jag gick i college i mitten av 90-talet tillhörde jag fjärde kompaniet i Santiagos brandkår i Chile. Medan jag jobbade där bodde jag på brandstationen under nattvakten. I slutet av året fick jag höra att jag behövde vara på brandstationen på nyårsafton eftersom det nästan alltid uppstod någon slags nödsituation då. Överraskad sa jag: ”Åh, verkligen?”
Jag minns att jag väntade med mina medarbetare när fyrverkerierna satte i gång vid midnatt i centrala Santiago. Vi började krama och lyckönska varandra inför det nya året. Plötsligt började brandstationens larm tjuta, vilket tydde på en nödsituation. Vi tog på oss vår utrustning och hoppade på brandbilen. På vägen till platsen passerade vi folksamlingar som firade det nya året och jag lade märke till att de verkade obekymrade och utan problem. De var avslappnade och njöt av den varma sommarkvällen. Men någonstans i närheten var de människor vi skyndade oss för att hjälpa i stor fara.
Den här upplevelsen hjälpte mig inse att även om våra liv ibland är rätt friktionsfria så kommer vi alla någon gång att möta oväntade prövningar och stormar som tänjer på gränserna för vad vi kan uthärda. Fysiska, mentala, familje- och jobbutmaningar, naturkatastrofer och andra situationer på liv och död är bara några av de stormar som vi kommer att möta i det här livet.
När vi står inför dessa stormar känner vi ofta förtvivlan eller rädsla. President Russell M. Nelson har sagt: ”Tro är motgiftet mot rädsla” – tro på vår Herre Jesus Kristus (”Låt din tro synas”, Liahona, maj 2014, s. 29). När jag har sett de stormar som härjar i människors liv så har jag kommit fram till att oavsett vilken slags storm som ansätter oss, vare sig en lösning existerar eller om slutet är i sikte, så finns det bara en tillflykt och den är densamma för alla sorters stormar. Denna enda tillflykt som ges av vår himmelske Fader är vår Herre Jesus Kristus och hans försoning.
Ingen av oss förskonas från dessa stormar. Helaman, en profet i Mormons bok har lärt oss följande: ”Och kom ihåg, mina söner, kom ihåg att det är på klippan, vår Återlösare, som är Kristus, Guds Son, som ni måste bygga er grundval, så att när djävulen sänder sina mäktiga vindar, ja, sina pilar i virvelvinden, ja, när allt hans hagel och hans mäktiga storm piskar er, ska detta inte ha någon makt att dra er ned till eländets och det oändliga lidandets avgrund, tack vare den klippa som ni är byggda på och som är en säker grundval, och om människorna bygger på denna grundval kan de inte falla” (Hel. 5:12).
Äldste Robert D. Hales, som hade egna erfarenheter av att uthärda stormar, sa: ”Lidandet är universellt, hur vi reagerar på lidandet är individuellt. Lidandet kan påverka oss på två olika sätt. I kombination med tro kan det stärka och rena oss, men om vi inte har tro på Herrens försoningsoffer blir det lätt en destruktiv kraft” (se ”Eder bedrövelse skall vändas i glädje”, Nordstjärnan, april 1984, s. 118).
För att kunna få glädje av den tillflykt som Jesus Kristus och hans försoning ger måste vi ha tro på honom, en tro som låter oss övervinna ett begränsat, jordiskt perspektivs plågor. Han har lovat att han lättar våra bördor om vi kommer till honom i allt vi gör.
”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.
Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar,
för mitt ok är milt och min börda är lätt” (Matt. 11:28–30, se även Mosiah. 24:14–15).
Det sägs att ”för den som har tro behövs ingen förklaring. För den som inte har tro är ingen förklaring möjlig.” (Detta uttalande har tillskrivits Thomas av Aquino, men är troligtvis en fri omskrivning av hans lärdomar.) Men vi har en begränsad förståelse för det som händer här på jorden, och många gånger vet vi inte svaret på frågan varför. Varför händer det här? Varför händer det mig? Vad är det meningen att jag ska lära mig? När vi inte får några svar kan de ord som vår Frälsare sa till profeten Joseph Smith i Libertyfängelset absolut tillämpas:
”Min son, frid vare med din själ. Dina motgångar och dina lidanden skall endast vara ett ögonblick,
och därefter skall Gud, om du har uthärdat väl, upphöja dig i höjden” (L&F 121:7–8).
Trots att många människor verkligen tror på Jesus Kristus är den viktigaste frågan om vi faktiskt tror honom och om vi tror på det han lär oss och ber oss göra. Någon kanske tänker: ”Vad vet Jesus Kristus om det som händer mig? Hur vet han vad jag behöver för att vara lycklig?” Det var verkligen vår Frälsare och Medlare som profeten Jesaja talade om när han sa:
”Han var föraktad och övergiven av människor, en smärtornas man och förtrogen med lidande. …
Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig. …
Han blev genomborrad för våra brott, slagen för våra synder. Straffet blev lagt på honom för att vi skulle få frid, och genom hans sår är vi helade” (Jes. 53:3–5).
Aposteln Petrus undervisade också om Frälsaren när han sa: ”Han bar våra synder i sin kropp upp på korsets trä, för att vi skulle dö bort från synderna och leva för rättfärdigheten. Genom hans sår är ni helade” (1 Petr. 2:24).
Trots att Petrus egen martyrdöd närmade sig var hans ord inte fyllda med rädsla eller pessimism. Snarare rådde han de heliga att vara ”glada” trots att de ”måste utstå olika prövningar”. Petrus rådde oss att minnas att trots att ”äktheten i [vår] tro” skulle ”prövas i eld” skulle det leda till ”lov, pris och ära när Jesus Kristus uppenbarar sig” och till ”[våra] själars frälsning” (1 Petr. 1:6–7, 9).
Petrus fortsatte:
”Mina älskade, var inte förvånade över den eld som ni måste gå igenom för att prövas, som om det var något oväntat som hände er.
Nej, gläd er ju mer ni delar Kristi lidanden. Då ska ni också få jubla och vara glada när han uppenbarar sig i sin härlighet” (1 Petr. 4:12–13).
President Russell M. Nelson har sagt att ”heliga kan vara glada under alla omständigheter. … När fokus i vårt liv är på Guds frälsningsplan … samt på Jesus Kristus och hans evangelium, kan vi känna glädje vad som än händer – eller inte händer – i livet. Glädje kommer från och tack vare honom. Han är källan till all glädje” (”Glädje och andlig överlevnad”, Liahona, nov. 2016, s. 82).
Det är så klart lättare att säga det här när vi inte befinner oss mitt i en storm än att efterleva och tillämpa det under själva stormen. Men som er bror hoppas jag att ni kan känna att jag verkligen vill berätta hur viktigt det är att veta att Jesus Kristus och hans försoning är tillflykten som vi alla behöver, oavsett vilka stormar som ansätter våra liv.
Jag vet att vi är alla Guds barn, att han älskar oss och att vi inte är ensamma. Och jag ber er: kom och se att han kan lätta era bördor och vara den tillflykt ni söker. Kom och hjälp andra hitta den tillflykt de längtar så efter. Kom och stanna med oss i den här tillflykten som hjälper er motstå livets stormar. Det finns ingen tvekan i mitt hjärta att om ni kommer så ser ni, hjälper ni och stannar ni.
Profeten Alma vittnade om följande till sin son Helaman: ”Ty jag vet att var och en som sätter sin lit till Gud skall få stöd i sina prövningar och sina bekymmer och sina lidanden och skall bli upphöjd på den yttersta dagen” (Alma 36:3).
Frälsaren själv sa:
”Låt därför era hjärtan bli tröstade … ty allt kött är i mina händer. Var stilla och vet att jag är Gud. …
Frukta därför inte ens döden, ty i den här världen är er glädje inte fullkomlig, men i mig är er glädje fullkomlig” (L&F 101:16, 36).
Psalmen ”Min själ dig gläd” som har rört vid mitt hjärta många gånger har ett budskap av tröst till våra själar. Texten lyder:
Min själ, dig gläd! Gud skall den tid förkorta
då mörkret rår. Kom till hans öppna famn.
När synd och död och jordisk sorg är borta,
i kärlek stor han viskar ömt ditt namn.
Min själ, dig gläd! Vid himmelrikets grind
han torkar alla tårar från din kind. (Psalmer, nr 203)
När vi möter livets stormar och gör vårt bästa och litar på att Jesus Kristus och hans försoning är vår tillflykt, så vet jag att vi blir välsignade med den lättnad, tröst, styrka, självbehärskning och frid som vi söker, övertygade om att vi i slutet av vår tid på jorden kommer att få höra Mästarens ord: ”Bra, du gode och trogne tjänare! … Gå in i din herres glädje” (Matt. 25:21). I Jesu Kristi namn, amen.