Generalkonferenser
En särskilt ädel kallelse
Generalkonferensen i april 2020


2:3

En särskilt ädel kallelse

Som troende kvinnor kan vi hämta sanna principer ur profeten Josephs upplevelser som ger oss insikt om hur vi kan ta emot egen uppenbarelse.

Jag är tacksam över att jag kan tala i dag om kvinnans fortsatta roller i återställelsen. Det är tydligt att kvinnan genom historien har haft en utmärkande plats i vår himmelske Faders plan. President Russell M. Nelson lär: ”Det är omöjligt att mäta inflytandet som … kvinnor har, inte bara på familjen utan också på Herrens kyrka, som hustrur, mödrar och mor- och farmödrar; som systrar, fastrar och mostrar; som lärare och ledare och framför allt som förebilder och hängivna trons försvarare.” 1

Under Hjälpföreningens första tid i Nauvoo för 178 år sedan gav profeten Joseph Smith systrarna rådet att leva upp till sina förmåner. 2 Deras exempel kan lära oss något i dag. De följde enigt profetens röst och levde i orubblig tro på Jesus Kristus i det att de bidrog till att lägga den grund vi i dag står på. Systrar, nu är det vår tur. Herren har gett oss en gudomlig uppgift och våra trofasta, unika bidrag är avgörande.

President Spencer W. Kimball förklarade: ”Att vara en rättfärdig kvinna i jordens slutskede, före vår Frälsares andra ankomst, är en särskilt ädel kallelse. Den rättfärdiga kvinnans styrka och inflytande i dag kan vara tiofaldigt mot vad det kan vara under lugnare tider.” 3

President Nelson har också enträget bett oss: ”Jag vädjar till mina systrar i [kyrkan] … att stiga fram! Inta er rättmätiga och behövda plats i hemmet, i samhället och i Guds rike – i större utsträckning än någonsin tidigare.” 4

Jag hade nyligen förmånen att tillsammans med en grupp primärbarn träffa president Russell M. Nelson i rekonstruktionen av familjen Smiths hem i Palmyra i New York. Se hur vår älskade profet undervisar barnen om vad de kan göra för att stiga fram.

1:55

Syster Jones: ”Jag är nyfiken på om ni har några frågor som ni vill ställa till president Nelson. Ni sitter här med profeten. Finns det någonting som ni alltid har velat fråga en profet? Varsågod Pearl.”

Pearl: ”Är det svårt att vara profet? Har du typ mycket att göra?”

President Nelson: ”Visst är det svårt. Allt som har att göra med att bli mer som Frälsaren är svårt. När Gud till exempel ville ge de tio budorden till Mose, vart bad han Mose att gå? Upp på toppen av ett berg, till toppen av berget Sinai. Så Mose behövde ta sig hela vägen upp till toppen av det berget för att få de tio budorden. Vår himmelske Fader kunde ju ha sagt: ’Mose, om du börjar där så börjar jag här och så möts vi halvvägs.’ Men Herren älskar ansträngning, för ansträngning belönar oss med sådant man inte kan få på något annat sätt. Har ni till exempel haft pianolektioner?”

Barn: ”Ja.”

Pearl: ”Jag spelar fiol.”

President Nelson: ”Och brukar ni öva?”

Barn: ”Ja.”

President Nelson: ”Vad händer om man inte övar?”

Pearl: ”Man glömmer.”

President Nelson: ”Ja, och man blir inte bättre, eller hur? Så svaret är ja, Pearl. Det krävs ansträngning, massor med hårt arbete och studier och det tar aldrig slut. Det är bra! Det är bra, för vi går hela tiden framåt. Till och med i nästa liv kommer vi att gå framåt.”

President Nelsons svar till dessa dyrbara barn gäller var och en av oss. Herren älskar ansträngning, och ansträngning belönas. Vi fortsätter att försöka. Vi går alltid framåt så länge vi strävar efter att följa Herren. 5 Han förväntar sig inte att vi ska vara fullkomliga i dag. Vi klättrar vidare på vårt eget Sinai berg. Precis som i forna dagar kräver vår resa i sanning ansträngning, hårt arbete och studier, men vår strävan att gå framåt ger eviga belöningar. 6

Vad mer kan profeten Joseph Smith och den första synen lära oss om ansträngningar, hårt arbete och studier? Den första synen ger oss vägledning i våra unika fortsatta roller. Som troende kvinnor kan vi hämta sanna principer ur profeten Josephs upplevelser som ger oss insikt om hur vi kan ta emot egen uppenbarelse. Till exempel:

  • Vi kämpar med stora svårigheter.

  • Vi söker efter vishet i skrifterna för att veta hur vi ska handla.

  • Vi visar tro på och tillit till Gud.

  • Vi vädjar innerligt till Gud att hjälpa oss omintetgöra motståndarens inflytande.

  • Vi berättar om våra hjärtans önskningar för Gud.

  • Vi fokuserar på hur hans ljus vägleder våra val i livet och vilar på oss när vi vänder oss till honom.

  • Vi inser att han känner var och en av oss vid namn och har unika roller för oss att fylla. 7

Dessutom återställde Joseph Smith kunskapen om att vi har gudomlig potential och evigt värde. På grund av denna relation till vår himmelske Fader tror jag att han förväntar sig att vi tar emot uppenbarelse från honom.

Herren uppmanade Emma Smith att ”ta emot den Helige Anden”, ”lära mycket”, ”lägga åt sidan det som hör världen till och söka det som hör till en bättre värld” och ”[hålla] fast vid [sina] förbund” med Gud. 8 Att lära är en väsentlig del av att gå framåt, särskilt eftersom den Helige Andens ständiga sällskap lär oss vad var och en av oss behöver lägga åt sidan – med andra ord det som kan distrahera oss eller hindra oss från att gå framåt.

President Nelson har sagt: ”Jag vädjar till er att öka er andliga kapacitet att ta emot uppenbarelse.” 9 Vår profets ord är ständigt med mig när jag begrundar kvinnans förmåga att stiga fram. Han vädjar till oss, vilket visar hur viktigt det är. Han undervisar oss om hur vi kan överleva andligt i en värld genomsyrad av synd genom att ta emot och följa uppenbarelse. 10 När vi gör detta, när vi hedrar och följer Herrens bud, har vi blivit lovade, precis som Emma Smith, ”en rättfärdighetens krona” 11 . Profeten Joseph undervisade om vikten av att veta att vägen vi tar genom livet är godkänd av Gud. Utan den kunskapen blir vi ”trötta i sinnet och utmattade” 12 .

Under den här konferensen får vi höra sanningar som inspirerar oss att förändra, förbättra och rena våra liv. Genom personlig uppenbarelse kan vi undvika det som några kallar att ”överväldigas av generalkonferensen” – att gå därifrån fast beslutna att göra allt på en gång. Kvinnor har många roller, men det är omöjligt – och onödigt – att uppfylla alla på en gång. Anden hjälper oss avgöra vad vi ska fokusera på att göra i dag. 13

Herrens kärleksfulla inflytande genom den Helige Anden hjälper oss att veta vad han skulle prioritera för att vi ska gå framåt. När vi följer personlig uppenbarelse leder det till att vi personligen går framåt. 14 Vi lyssnar och handlar. 15 Herren sa: ”Be till Fadern i mitt namn, i tro och med tillit till att ni skall få, så skall ni få den Helige Anden som uppenbarar allt som är lämpligt.” 16 Vår fortsatta roll är att ta emot fortlöpande uppenbarelse.

När vi blir bättre på att göra detta kan vi få större kraft i våra personliga roller att tjäna och utföra frälsningens och upphöjelsens verk – att i sanning ”lägga åt sidan det som hör världen till och söka det som hör till en bättre värld” 17 . Vi kan då på ett mer effektivt sätt inspirera vårt uppväxande släkte till att göra detsamma.

Bröder och systrar, vi vill alla ha Guds kraft i våra liv. 18 Det finns ett vackert ömsesidigt beroende mellan kvinnor och män i utförandet av Guds verk i dag. Vi får tillgång till prästadömets kraft genom förbund, först vid dopets vatten och sedan inom heliga tempels väggar. 19 President Nelson lärde oss att ”varje kvinna och varje man som sluter förbund med Gud och håller de förbunden, och som värdigt deltar i prästadömets förrättningar, har direkt tillgång till Guds kraft”. 20

Jag erkänner i dag att jag, när jag var yngre, inte alltid insåg att jag som kvinna hade tillgång till prästadömets kraft genom mina förbund. 21 Systrar, det är min bön att vi ska känna igen och omhulda prästadömets kraft när vi ”håller fast vid våra förbund” 22 , tar till oss sanningen i skrifterna och följer våra levande profeters ord.

Låt oss djärvt förkunna vår hängivenhet till vår himmelske Fader och vår Frälsare, ”med orubblig tro på honom och med fullkomlig förtröstan på hans förtjänster som är mäktig att frälsa”. 23 Låt oss med glädje fortsätta denna resa mot vår högsta andliga potential och hjälpa dem omkring oss att göra detsamma genom kärlek, tjänande, ledarskap och medkänsla.

Äldste James E. Talmage påminde oss kärleksfullt: ”Jesus Kristus är kvinnans och kvinnlighetens största förkämpe.” 24 I den slutliga analysen av kvinnans fortsatta roller i återställelsen, och för oss alla, vilken roll är mest framträdande? Jag vittnar om att det är att höra honom 25 , att följa honom 26 , att lita på honom 27 och att bli en förlängning av hans kärlek 28 . Jag vet att han lever. 29 I Jesu Kristi heliga namn, amen.

Slutnoter

  1. Russell M. Nelson, ”En vädjan till mina systrar”, Liahona, nov. 2015, s. 96.

  2. Joseph Smith, i ”Nauvoo Relief Society Minute Book”, s. 38, josephsmithpapers.org.

  3. Kyrkans presidenters lärdomar: Spencer W Kimball (2006), s. 219.

  4. Se Russell M. Nelson: ”En vädjan till mina systrar”, s. 97.

  5. Se L&F 58:26–28.

  6. Se L&F 6:33.

  7. Se JS–H 1:11–17.

  8. L&F 25:8, 10, 13.

  9. Russell M. Nelson, ”Uppenbarelse för kyrkan, uppenbarelse för våra liv”, Liahona, maj 2018, s. 96.

  10. Se 2 Ne. 9:39.

  11. L&F 25:15.

  12. Lectures on Faith (1985), s. 68.

  13. Se L&F 42:61.

  14. President Henry B. Eyring har sagt:

    ”Om nu du och jag hade träffats på tu man hand (som jag önskar att vi kunde) och du kunde fråga mig vad du ville, så kan jag tänka mig att du skulle säga ungefär så här: ’Broder Eyring, jag har känt en del av det som du har beskrivit. Den Helige Anden har då och då berört mitt hjärta och sinne. Men jag behöver den hela tiden om jag inte ska vilseledas. Är det möjligt? Är det möjligt, och om det är det, vad måste jag då göra för att få den välsignelsen?’

    Jag börjar med första delen av frågan. Ja, det är möjligt. När jag behöver denna försäkran, det gör även jag emellanåt, så tänker jag på två bröder. Nephi och Lehi, och de andra Herrens tjänare som arbetade med dem, upplevde hårt motstånd. De arbetade i en värld som blev alltmer orättfärdig. De fick utstå hemska bedrägerier. Så jag fattar mod, och det kan du också, från orden i denna vers i Helaman. Vår försäkran finns inbakad i berättelsen om allt som hände under ett helt år, nästan som om författaren väntade sig det. Hör här:

    ’Och i det sjuttio och nionde året uppstod många stridigheter. Men det hände sig att Nephi och Lehi och många av deras bröder som hade kunskap om de sanna lärosatserna, eftersom de dagligen hade många uppenbarelser, predikade för folket så att de samma år fick slut på deras stridigheter’ [Helaman 11:23].

    De hade många uppenbarelser dagligen. Så detta besvarar den första frågan åt oss. Ja, det är möjligt att åtnjuta den Helige Andens sällskap i sådan grad att man får många uppenbarelser dagligen. Det är inte lätt. Men det är möjligt. Det som krävs skiljer sig från person till person eftersom vi utgår från våra unika upplevelser i livet” (”Andens gåvor för svåra tider” [andligt möte i KUV:s regi vid Brigham Young University, 10 sep. 2006]; s. 3–4, speeches.byu.edu).

  15. Se 2 Ne. 2:16.

  16. L&F 18:18.

  17. L&F 25:10.

  18. Se L&F 121:26, 33, 41, 45–46.

  19. Se L&F 84:19–21.

  20. Russell M. Nelson, ”Andliga skatter”, Liahona, nov. 2019, s. 77.

  21. Se Russell M. Nelson, ”Andliga skatter”, s. 76–79; Dallin H. Oaks, ”Prästadömets nycklar och myndighet”, Liahona, maj 2014, s. 49–52; Henry B. Eyring, ”Kvinnor och evangelielärande i hemmet”, Liahona, nov. 2018, s. 58–60.

  22. Se L&F 25:13.

  23. 2 Ne. 31:19.

  24. James E. Talmage, Jesus Kristus, (1964), s. 465.

  25. Se JS–H 1:17.

  26. Se Matt. 4:19–20.

  27. Se Ords. 3:5–6; L&F 11:12.

  28. Se Joh. 13:34; Moro. 7:47.

  29. Se 2 Ne. 33:6; L&F 76:22.