Ögon till att se
Genom den Helige Andens kraft hjälper Kristus oss att se oss själva och att se andra så som han ser dem.
Se Guds hand
Jag älskar berättelsen i Gamla testamentet om en ung man som tjänade profeten Elisha. Tidigt en morgon vaknade den unge mannen, gick ut och såg att staden var omringad av en stor armé som ville förgöra dem. Han sprang till Elisha: ”O, min herre, vad ska vi ta oss till?”
Elisha svarade: ”Var inte rädd! De som är med oss är fler än de som är med dem.”
Elisha visste att den unge mannen behövde mer än en lugnande försäkran. Han behövde kunna se. Så ”Elisha bad: ’HERRE, öppna hans ögon, så att han ser.’ Då öppnade HERREN tjänarens ögon, och han fick se att berget var fullt av hästar och vagnar av eld runt omkring Elisha.” 1
Det kan komma stunder när du, liksom tjänaren, har svårt att se hur Gud verkar i ditt liv – stunder när du känner dig belägrad – när jordelivets prövningar tvingar dig ner på knä. Vänta, och lita på Gud och hans tidsplan, för du kan lita på hans hjärta av hela ditt hjärta. Men det finns mer att lära sig här. Mina kära systrar och bröder, ni kan också be till Herren om att han öppnar era ögon så att ni kan se sådant som ni vanligtvis inte ser.
Se oss själva som Gud ser oss
Det viktigaste för oss att kunna se tydligt är kanske vem Gud är och vilka vi egentligen är – söner och döttrar till himmelska föräldrar med ”gudomliga egenskaper och en evig bestämmelse” 2 . Be till Gud om att han ska visa de här sanningarna för dig, och visa hur han känner för dig. Ju mer du förstår din sanna identitet och ditt sanna syfte, ända in i själen, desto större inflytande har den på allting i ditt liv.
Se andra
När vi förstår hur Gud ser oss bereds vägen för oss att kunna se andra så som han gör. Krönikören David Brooks har sagt: ”Många av de största problemen i vårt samhälle härrör från personer som inte känner sig sedda och hörda. … Det finns en grundläggande förmåga som vi alla måste bli bättre på, och det är att se varandra på djupet och bli sedda på djupet.” 3
Jesus Kristus ser människor på djupet. Han ser individer, deras behov och vilka de kan bli. Där andra såg fiskare, syndare eller publikaner såg Jesus lärjungar. Där andra såg en man besatt av onda andar såg Jesus bortom den yttre bedrövelsen, uppmärksammade mannen och helade honom. 4
Trots våra hektiska liv kan vi följa Jesu exempel och se individerna – deras behov, deras tro, deras kamp och vilka de kan bli. 5
När jag ber Herren att öppna mina ögon så att jag kan se sådant som jag vanligtvis inte ser, ställer jag ofta två frågor till mig själv och är uppmärksam på intrycken som kommer: ”Vad gör jag som jag borde sluta göra?” och ”Vad gör jag inte som jag borde börja göra?” 6
För flera månader sedan ställde jag de här frågorna till mig själv under sakramentet och överraskades av intrycken jag fick. ”Sluta titta på mobilen när du står i kö.” Att titta på mobilen i köer hade blivit något som skedde nästan automatiskt. Det var ett bra tillfälle att vara effektiv, läsa mejl, titta på nyhetsrubriker och skrolla i sociala medier.
Morgonen därpå stod jag i en lång kö i affären. Jag tog fram mobilen och kom sedan att tänka på intrycket jag hade fått. Jag stoppade undan mobilen och tittade mig omkring. Jag såg en äldre man framför mig i kön. Hans vagn var tom förutom några burkar kattmat. Jag kände mig lite obekväm, men sa något mycket smart som: ”Jag ser att du har en katt.” Han sa att ett oväder var på väg och att han inte ville stå där utan kattmat. Vi pratade lite kort och sedan vände han sig mot mig och sa: ”Vet du, jag har inte sagt det till någon, men det är min födelsedag i dag.” Mitt hjärta smälte. Jag gratulerade honom och bad en tyst bön och tackade för att jag inte hade varit sysselsatt med mobilen och missat en möjlighet att verkligen se och få kontakt med en person som behövde det.
Av hela mitt hjärta önskar jag att jag inte blir som prästen eller leviten på vägen till Jeriko – någon som bara tittar och sedan går förbi. 7 Men alltför ofta tror jag att jag är det.
Se Guds ärende för mig
Nyligen lärde jag mig något viktigt om att se på djupet av en ung kvinna som heter Rozlyn.
Jag fick höra berättelsen av en vän som blev helt förkrossad när hennes man sedan 20 år flyttade ut. Barnen delade sin tid mellan föräldrarna och tanken på att gå till kyrkan ensam gjorde henne missmodig. Hon berättar:
”I en kyrka där familjen har så stor betydelse kan det vara plågsamt att sitta ensam. Den första söndagen när jag kom dit bad jag att ingen skulle prata med mig. Jag försökte hålla mig lugn, men var på gränsen till att börja gråta. Jag satt på min vanliga plats och hoppades att ingen skulle märka hur tom bänken verkade vara.
En ung kvinna i församlingen vände sig om och tittade på mig. Jag låtsades le. Hon log tillbaka. Jag kunde se medkänsla i hennes blick. Jag bad inom mig att hon inte skulle prata med mig. Jag hade inget positivt att säga och jag visste att jag skulle börja gråta. Jag tittade åter ner på knäet och undvek ögonkontakt.
Under timmen som följde märkte jag att hon tittade på mig då och då. Så fort mötet var slut kom hon genast fram till mig. ’Hej Rozlyn’, viskade jag. Hon slog armarna om mig och sa: ’Syster Smith, jag märker att det här inte är en bra dag för dig. Jag är så ledsen för din skull. Jag älskar dig.’ Som väntat kom tårarna när hon kramade om mig igen. Men när jag gick iväg tänkte jag för mig själv: ’Kanske jag klarar det här ändå.’
Den fina 16-åriga unga kvinnan, inte ens hälften så gammal som jag, kom fram till mig varje söndag under resten av det året för att ge mig en kram och fråga: ’Hur är det?’ Det gjorde stor skillnad för hur det kändes att komma till kyrkan. Sanningen är den att jag började förlita mig på de där kramarna. Någon lade märke till mig. Någon visste att jag var där. Någon brydde sig om mig.”
Som med alla gåvor vår Fader så villigt ger oss måste vi, för att kunna se på djupet, be till honom – och sedan handla. Be om att kunna se andra som han ser dem – hans sanna söner och döttrar med oändlig och gudomlig potential. Handla sedan genom att älska, tjäna och försäkra dem om deras värde och potential på det sätt du manas till. När det här blir vårt livsmönster upptäcker vi att vi blir ”Jesu Kristi … sanna efterföljare” 8 . Andra kan då våga öppna sitt hjärta för vårt. Och i det här mönstret upptäcker vi också vår egen sanna identitet och vårt sanna syfte.
Min vän berättade om en annan upplevelse hon hade när hon satt på den tomma bänken, ensam, och undrade om de 20 åren av ansträngningar att följa evangeliet i hemmet var bortkastade. Hon behövde mer än en lugnande försäkran. Hon behövde kunna se. Hon hade en fråga som genomborrade hjärtat: ”Varför gjorde du allt det där? Gjorde du det för en belöning, andras lovord eller ett önskat resultat?” Hon tvekade ett ögonblick, sökte i hjärtat och kunde sedan svara med självtillit: ”Jag gjorde det för att jag älskar Frälsaren. Och jag älskar hans evangelium.” Herren öppnade hennes ögon och hjälpte henne att se. Den här enkla men mäktiga synförändringen hjälpte henne att fortsätta sträva framåt med tro på Kristus, trots omständigheterna.
Jag vittnar om att Jesus Kristus älskar oss och kan ge oss ögon till att se – även när det är svårt, även när vi är trötta, även när vi är ensamma och även när resultatet inte blir vad vi hade hoppats. Genom sin nåd välsignar han oss och ökar vår förmåga. Genom den Helige Andens kraft hjälper Kristus oss att se oss själva och att se andra så som han ser dem. Med hans hjälp kan vi urskilja vad som behövs mest. Vi kan börja se Herrens hand verka i och genom livets vanliga detaljer – vi kan se på djupet.
Och sedan, den där härliga dagen ”när han visar sig, ska [vi] bli som han, för vi ska se honom sådan han är, så att vi kan ha detta hopp” 9 , är min bön i Jesu Kristi namn, amen.