Generalkonferenser
Jesu Kristi kraft i våra dagliga liv
Generalkonferensen i oktober 2023


10:17

Jesu Kristi kraft i våra dagliga liv

Källan till vår styrka är tro på Jesus Kristus i vår medvetna strävan att komma till honom varje dag.

Mina kära bröder och systrar, det här är Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Vilken glädje det är att vara samlade som hans kyrka. Jag är tacksam för att president Russell M. Nelson har påmint oss om att använda det rätta namnet på Herrens kyrka ofta så att vi minns vems kyrka det är och vems lärdomar vi följer.

President Nelson har sagt: ”I kommande dagar kommer vi att se de största manifestationerna av Frälsarens makt som världen någonsin har sett … [Han] kommer … att skänka de trofasta otaliga privilegier, välsignelser och underverk.”1

En av de största förmånerna för mig och min fru Renee är att träffa de heliga där vi verkar. Vi hör deras berättelser, bevittnar deras förluster, delar deras sorg och gläds åt deras framgångar. Vi har sett många av de välsignelser och underverk som Frälsaren har gett de trofasta. Vi har träffat personer som har genomgått det omöjliga, som har genomlidit det otänkbara.

President José Batalla och hans fru syster Valeria Batalla.
Flavia Cruzado och hennes pappa.

Vi har sett manifestationen av Frälsarens makt hos en änka som förlorade sin make när de gick Herrens ärende i Bolivia.2 Vi har sett den hos en ung kvinna i Argentina som föll ner under ett tåg och blev av med sitt ena ben bara för att någon ville stjäla hennes mobil.3 Och hos hennes ensamstående far som nu måste samla ihop spillrorna och stärka sin dotter efter en sådan oförklarligt grym handling. Vi har sett den hos familjer som förlorade sitt hem och alla ägodelar under bränder i Chile bara två dagar före julen 2022.4 Vi har sett den hos dem som lidit efter en traumatisk skilsmässa och hos dem som fallit offer för övergrepp.

Bränder i Chile.

Vad ger dem kraft att gå igenom svårigheterna? Vad ger dem ett extra lager av styrka att fortsätta när det känns som om allt är förlorat?

Jag har upptäckt att källan till den styrkan är tro på Jesus Kristus i vår medvetna strävan att komma till honom varje dag.

Profeten Jakob lärde: ”Och han kommer till världen för att kunna frälsa alla människor om de hörsammar hans röst. För se, han lider alla människors smärta, ja, varje levande varelses smärta, både mäns, kvinnors och barns som tillhör Adams släkt.”5

Att ha tro på Jesus Kristus känns kanske ibland som något omöjligt, nästan ouppnåeligt. Vi tror kanske att för att komma till Kristus krävs en styrka, kraft och fullkomlighet som vi inte har, och vi kan bara inte finna energin till att göra alltihop. Men det jag har lärt mig av alla dessa människor är att tron på Jesus Kristus är det som ger oss energi att påbörja resan. Ibland tänker vi kanske: ”Jag behöver fixa mitt liv innan jag kommer till Jesus”, men sanningen är den att vi kommer till Jesus för att fixa våra liv genom honom.

Vi kommer inte till Jesus för att vi är fullkomliga. Vi kommer till honom för att vi har brister, och i honom kan vi ”bli fullkomliga”.6

Hur börjar vi utöva lite tro varje dag? För mig börjar det på morgonen: i stället för att titta på min mobil när jag vaknar ber jag en bön. Kanske bara en enkel bön. Sedan läser jag ett skriftställe. Det här hjälper mig med mitt förbund jag ingår varje vecka när jag tar del av sakramentet, att ”alltid minnas honom”.7 När jag börjar min dag med en bön och ett skriftställe kan jag ”minnas honom” när jag sedan tittar på min mobil. Jag kan ”minnas honom” när jag ställs inför problem och konflikter, och jag försöker möta dem så som Jesus skulle ha gjort.

När jag ”minns honom” får jag en önskan att förändras, att omvända mig. Jag finner källan till energin att hålla mina förbund, och jag känner inflytandet från den Helige Anden i mitt liv och kan ”hålla de bud som han har gett [mig], så att [jag] alltid kan ha hans Ande”.8 Det hjälper mig att hålla ut till änden.9 Eller åtminstone till slutet av dagen! Och de dagar då jag inte klarar av att minnas honom hela dagen finns han ändå där, älskar mig och säger: ”Det är okej – du kan försöka igen i morgon.”

Fastän vi är ofullkomliga när det gäller att minnas honom så slutar vår kärleksfulle Fader aldrig att minnas oss.

Ett av misstagen vi ofta gör är att tänka att när vi håller förbunden eller löftena vi ger till Gud så är det som en transaktion vi gör med honom: jag lyder och han skyddar mig från allt ont som någonsin kan hända mig. Jag betalar mitt tionde och kommer aldrig att förlora mitt jobb, och ingen brand ska förstöra mitt hus. Men när det sedan inte går som vi har trott så ropar vi till Herren: ”Bryr du dig inte om att jag går under?”10

Våra förbund är inte enbart transaktioner; de är livsomvandlande.11 Genom mina förbund får jag heliggörande, stärkande kraft av Jesus Kristus, vilket kan få mig att bli en ny person, att förlåta det som verkar oförlåtligt, att övervinna det omöjliga. Att alltid minnas Jesus Kristus medvetet är mäktigt; det ger mig ännu mer styrka att ”hålla de bud som han har gett [mig]”.12 Det hjälper mig att vara vänligare, att le utan anledning, att vara en fridsskapare,13 att undvika konflikter, att låta Gud råda i mitt liv.14

När vår smärta eller smärtan hos någon vi älskar är så stark att vi inte står ut, och vi då minns Jesus Kristus och kommer till honom, kan bördan lättas, hjärtat mjukas upp och smärtan lindras. Detta är kraften som förmådde en far att bortom sin naturliga förmåga stötta sin dotter genom hennes fysiska och känslomässiga smärta av att förlora ett ben.

Flavia Cruzado med äldste Ulisses Soares.

När äldste Soares besökte Argentina förra juni och frågade Flavia om hennes tragiska olycka, svarade hon trofast: ”Jag upplevde förvirring, bitterhet och hat när [det hände]. Något som hjälpte mig var att inte fråga ’varför just jag?’ utan ’för vad?’ … Detta var något som förde mig närmare andra och Herren … I stället för att fjärma mig från honom behövde jag hålla fast vid honom.”15

President Nelson har sagt: ”Belöningen för att man håller sina förbund med Gud är himmelsk kraft – kraft som stärker oss så att vi kan tåla våra prövningar, frestelser och hjärtesorger bättre … På så sätt har de som håller sina förbund rätt till en särskild sorts ro.”16 Det här är den slags vila och frid jag ser i ögonen hos änkan, trots smärtan hon kände att sakna sin make varje dag.

Storm på Galileiska sjön.

I Nya testamentet berättas det om ett tillfälle när Jesus och hans lärjungar befann sig på en båt:

”Då kom en stark stormvind, och vågorna slog in i båten …

Själv låg [Jesus] i aktern på en dyna och sov. De väckte honom och sade: ’Mästare! Bryr du dig inte om att vi går under?’

Han vaknade och talade strängt till vinden och sade till sjön: ’Frid, var lugn’ …

Han sade till dem: ’Varför är ni rädda? Har ni fortfarande ingen tro?’”17

Jag har alltid fascinerats av den här berättelsen. Förväntade Herren sig att de skulle använda sin tro till att lugna stormen? Att stilla vindarna? Tro på Jesus Kristus är känslan av frid som kan stå emot stormen, med vetskap om att vi inte går under eftersom han är i båten med oss.

Det var en sådan tro vi såg när vi besökte familjer efter bränderna i Chile. Deras hus hade brunnit ner till grunden – de hade förlorat allt. Men när vi promenerade där deras hus tidigare hade stått och de berättade om sina upplevelser, kändes det som om vi stod på helig mark. En syster sa till min fru: ”När vi såg att husen i närheten brann fick jag känslan att vårt hus skulle brinna, att vi skulle förlora allt. I stället för panik upplevde jag en känsla av obeskrivlig frid. På något sätt kände jag att allt skulle ordna sig.” Genom att lita på Gud och hålla våra förbund med honom får vi kraft i våra svagheter och tröst i vår sorg.

Jag är tacksam för möjligheten Renee och jag fick att träffa några av dessa extraordinära heliga, för deras många exempel på tro, styrka och uthållighet. För berättelser om hjärtesorg och besvikelser som aldrig hamnar på framsidan av en dagstidning eller på internet. För bilderna som inte tas på deras tårar och uppsända böner efter en förlust eller en traumatisk skilsmässa; för inlägg som aldrig görs om deras rädsla, sorg och smärta som blir uthärdlig tack vare tro på Jesus Kristus och hans försoning. Dessa personer stärker min egen tro, och det är jag djupt tacksam för.

Jag vet att det här är Jesu Kristi kyrka. Jag vet att han står redo att ge oss kraft om vi kommer till honom varje dag. I Jesu Kristi namn, amen.