JAG FICK VÄGLEDNING
När jag verkade som ung missionär i Norge kallade missionspresidenten samman missionärerna för att tala om för oss att vi hade blivit ombedda att sjunga på två av sessionerna under invigningen av templet i London 1958. Jag ombads att vara ackompanjatör.
När vi kom till templet upptäckte jag till min förvåning att jag skulle spela orgel i stället för piano. Jag hade ingen erfarenhet av en sådan orgel så jag fick be någon hjälpa mig med inställningarna. Min himmelske Fader hörde min desperata vädjan och en syster kom till min hjälp och ställde in orgeln för ett stillsamt preludium och för ackompanjemang av kören.
Mitt i min desperation kom en lugn känsla över mig. Och när jag spelade på den obekanta och oinövade orgeln kände jag hur Frälsarens kärlek vägledde mig. Efter ett körnummer tittade president David O McKay på vår missionspresident och sade: ”Bra gjort”. Jag blev överväldigad över hur vi hade välsignats under framförandet. Det hade varit felfritt.
Jesus Kristus är Guds Son, Faderns enfödde. Han är den helige Messias, Fridsfursten. Han lever och ska komma tillbaka.