Håll fast vid förbunden
När vi har tro på Kristus och håller fast vid våra förbund, får vi den glädje som omtalas i de heliga skrifterna och som utlovats av våra dagars profeter.
”Lyft … upp ditt hjärta och gläd dig och håll fast vid de förbund som du har slutit.”1 Jag kan inte att läsa det här skriftstället utan att känna glädje. Mitt hjärta gläds när jag tänker på de löften och många välsignelser som jag upplevt i livet när jag strävat efter att hålla fast vid de förbund jag har slutit med min himmelske Fader.
Eftersom båda mina föräldrar har gått bort blev det nödvändigt att städa bort allt i deras hem för att kunna sälja det. Under några månader när mina syskon och jag städade och sorterade allt i våra föräldrars hem, hittade vi släkthistorier och många viktiga papper och dokument. Det har varit fascinerande att läsa mina föräldrars och far- och morföräldrars personliga dagböcker och patriarkaliska välsignelser. Jag påmindes om de förbund som de hade slutit och hållit.
Min mormor Ellen Hanks Rymer var en ung mor 1912 när hon fick sin patriarkaliska välsignelse. När jag läste hennes välsignelse, hoppade följande rader fram ur sidan och in i mitt sinne: ”Du utvaldes före jordens grundläggning, en utvald ande som skulle komma fram i den här tiden … Ditt vittnesbörd skall förstoras och du skall ges förmågan att vittna … Förstöraren har sökt att förgöra dig, men om du håller fast vid din Gud skall han [förstöraren] inte ha makt att skada dig. Du skall genom din trofasthet ha stor kraft och förstöraren skall fly från dig tack vare din rättfärdighet … Om du, när stunder av fruktan och prövningar drabbar dig, går ner på knä ensam i din kammare, skall du få tröst och hindren skall tas bort.”2
Min mormor fick löftet att om hon höll sina förbund och höll sig nära Gud skulle Satan inte ha någon makt över henne. Hon skulle finna tröst och hjälp i sina prövningar. Dessa löften uppfylldes i hennes liv.
Idag önskar jag tala om 1) vikten av att hålla fast vid förbund och 2) glädjen och skyddet som kommer av att hålla våra förbund.
Några av de exempel jag tänker använda kommer från Döttrar i mitt rike: Hjälpföreningens historia och verksamhet. Boken är fylld av exempel på kvinnor som har funnit stor glädje i att hålla sina förbund.
Vikten av att hålla fast vid förbunden
I Bible Dictionary står det att ett förbund är ett kontrakt mellan Gud och människan. ”Gud stadfäster termerna enligt sin goda vilja, vilka människan accepterar … Evangeliet är så ordnat att principer och förrättningar tas emot genom förbund vilket ger mottagaren ansvaret och skyldigheten att hålla det löftet.”3 Orden ”hålla fast vid förbunden”, anger att man håller fast vid något på ett starkt och grundligt sätt.4
I skrifterna läser vi om män och kvinnor som har slutit förbund med Gud. Gud har talat om för oss hur man hedrar de förbunden, och sedan när de förbunden har hållits, har de utlovade välsignelserna kommit.
Ett exempel är dopets förrättning när vi ingår förbund med vår himmelske Fader. Vi förbereder oss för dopet genom att tro på Herren Jesus Kristus, omvända oss från våra synder och att vara villiga att ta på oss Kristi namn. Vi fattar beslutet att hålla Guds bud och alltid minnas Frälsaren. Vi lovar att vara ”villiga att bära varandras bördor, så att de kan bli lätta”. Vi lovar att vi är villiga att sörja med dem som sörjer och trösta dem som behöver tröst.5
I de heliga templen tas andra heliga förrättningar emot och andra förbund ingås. Under återställelsens första dagar var profeten Joseph Smith angelägen om att de heliga skulle få templets utlovade välsignelser. Herren sade: ”Låt bygga detta hus åt mitt namn, så att jag kan uppenbara mina förordningar för mitt folk däri.”6
”En av Herrens syften med att organisera Hjälpföreningen var att förbereda sina döttrar för prästadömets större välsignelser som finns i templets förrättningar och förbund … Systrarna i Nauvoo såg fram emot templets färdigställande med stor förväntan, för de visste, som profeten Joseph Smith hade lovat Mercy Fielding Thompson, att begåvningen skulle föra dem ’ut ur mörker till underbart ljus’.”7
”Över än 5 000 heliga strömmade till templet i Nauvoo efter dess invigning för att ta emot begåvnings- och beseglingsförrättningarna innan de gav sig iväg på färden” till Saltsjödalen.8 President Brigham Young och många ledare och tempeltjänare tillbringade sin tid, dag och natt, med att tjäna i templet så att detta viktiga arbete kunde utföras för de heliga.
Våra förbund stödjer oss i både goda och svåra tider. President Boyd K. Packer påminner oss om att ”vi är ett förbundsfolk. Vi sluter förbund att ge av våra tillgångar i tid och pengar och talanger — allt vi är och allt vi äger — till uppbyggandet av Guds rike på jorden. Enkelt uttryckt: Vi sluter förbund att göra gott. Vi är ett förbundsfolk, och templet är det centrala i våra förbund. Det är källan till förbundet.”9
Skrifterna påminner oss: ”Och detta skall vara vårt förbund: Att vi skall vandra enligt Herrens alla förordningar.”10
Stora är de välsignelser vi får när vi håller fast vid våra förbund.
Vi får glädje och beskydd när vi håller våra förbund
I Mormons bok läser vi kung Benjamins predikan. Han undervisade folket om Jesus Kristus, att han skulle komma till jorden och utstå alla slags lidanden. Han sade till folket att Kristus skulle sona hela mänsklighetens synder och att hans namn var det enda namn varigenom frälsning kunde komma till människan.11
Efter att ha lyssnat till de vackra lärdomarna ödmjukade sig folket och önskade av allt hjärta bli befriade från synden och bli renade. De omvände sig och bekände sin tro på Jesus Kristus. De ingick förbund med Gud om att de skulle hålla hans bud.12
”Herrens Ande [kom] över dem så att de fylldes med glädje, eftersom de fått förlåtelse för sina synder och fått samvetsfrid tack vare den stora tro som de hade på Jesus Kristus.”13
Ett annat exempel på glädjen som kommer av att trofast hålla Guds bud och sprida hans evangelium till andra, visades av Ammon. Ammon och hans bröder hjälpte tusentals människor att komma till Kristus. Det här är några av de ord Ammon använde för att beskriva sina känslor när så många blev döpta och slöt förbund med Gud:
”Hur stor orsak har vi inte att glädjas?”14
”Min glädje är full, ja, mitt hjärta är fyllt till brädden av glädje, och jag vill fröjda mig i min Gud.”15
”Jag [kan] inte … uttrycka ens det minsta av det jag känner.”16
”Det har aldrig … funnits människor som har haft så stor anledning att fröjda sig som vi.”17
Att ingå och hålla heliga förbund gör det möjligt för oss att ha den Helige Anden hos oss. Det är den Anden som ”skall fylla din själ med glädje”.18
Andra världskriget orsakade stora lidanden bland många människor över hela världen. De heliga i Tyskland utstod många prövningar. En trofast hjälpföreningspresident i Stuttgart i Tyskland hette syster Maria Speidel. Hon sade följande om deras prövningar: ”Vår tillit till Herren och vårt vittnesbörd om hans kyrka har varit våra stöttepelare … Vi sjunger Sions sånger med glädje och sätter vår lit till Herren. Han gör allting bra.”19
Återigen ser vi att när medlemmarna höll sina förbund kände de stor glädje även när de hade det mycket svårt.
Sarah Rich var en rättfärdig kvinna i Nauvoo som kallades att tjäna i templet just innan de heliga tvingades ut ur staden. Det här är hennes ord om välsignelserna i tempelförbunden: ”Det var många välsignelser vi hade tagit emot i Herrens hus. De gav oss glädje och tröst mitt i allt vårt lidande och gjorde att vi kunde ha tro på Gud med vetskap om att han skulle vägleda oss och bistå oss på den okända färd som låg framför oss.”20
Tidigare hade de heliga byggt färdigt templet i Kirtland och många deltog i den invigningen. Efter invigningen togs templet emot av Herren. Herren sade till dem att ”storligen glädja sig till följd av de välsignelser som skall utgjutas … över [hans] folks huvuden”.21
När allt fler heliga tempel har byggts runt om i världen, har jag sett välsignelserna som kommit medlemmarna till del. År 2008 bevittnade jag glädjen hos ett par från Ukraina när de berättade för mig om sin resa till Freiberg i Tyskland för att ta emot templets förrättningar. Resan till templet var en 27 timmar lång busstur för dessa hängivna medlemmar i vardera riktningen och det var inte ofta de kunde åka. De gladde sig mycket över att templet i Kiev i Ukraina snart skulle vara färdigt och att de skulle kunna komma till templet mycket oftare. Det templet är nu öppet och tusentals åtnjuter välsignelserna där.
När jag läste i min mormors personliga dagbok, fick jag veta vilken stor glädje hon kände i sina förbund. Hon älskade att komma till templet och utföra förrättningar för tusentals människor som hade dött. Det var hennes livs mission. Hon verkade som tempeltjänare i över 20 år i templet i Manti i Utah. Hon skrev att hon många gånger blivit mirakulöst botad för att hon skulle kunna fostra sina barn och tjäna andra genom att utföra arbete för dem i templet. Som mormor Rymers barnbarn var det en sak vi med säkerhet visste om henne och det var att hon var en rättfärdig kvinna som höll sina förbund och ville att vi skulle göra detsamma. När andra går igenom våra ägodelar efter att vi gått bort, kommer de då att hitta bevis på att vi höll våra förbund?
Vår älskade profet, president Thomas S. Monson, sade följande under förra generalkonferensen: ”När du och jag besöker Guds heliga hus, när vi minns de förbund vi sluter där inne, får vi styrka att bära varje prövning och övervinna varje frestelse. I detta heliga hus finner vi frid, vi förnyas och stärks.”22
Än en gång: ”Lyft … upp ditt hjärta och gläd dig och håll fast vid de förbund som du har slutit.”23 Det ger tröst och frid. Det ger skydd från det onda i världen. När vi håller våra förbund får vi hjälp i prövningens tider.
Jag vittnar för er att när vi har tro på Kristus och håller fast vid våra förbund, får vi den glädje som omtalas i de heliga skrifterna och som utlovats av våra dagars profeter.
Kära systrar, jag älskar er och hoppas att ni ska få uppleva denna stora glädje i ert liv. I Jesu Kristi namn, amen.