Gör det rätta i rätt ögonblick, utan dröjsmål
Frälsaren gav oss ett storslaget exempel på detta att utan dröjsmål hjälpa dem som inte längre upplever känslan av lycka och glädje
I vår tid är många bedrövade och förvirrade. De finner inte svaren på sina frågor och kan inte tillgodose sina behov. Somliga upplever inte längre känslan av lycka och glädje. Profeterna har sagt att man finner sann lycka genom att följa Kristi exempel och lära. Han är vår Frälsare, han är vår lärare, och han är det fullkomliga föredömet.
Han använde sitt liv till att tjäna. När vi tjänar vår nästa hjälper vi behövande. Samtidigt finner vi kanske lösningar på våra egna problem. När vi söker efterlikna Frälsaren visar vi vår kärlek till vår himmelske Fader och hans Son Jesus Kristus och blir mer lika dem.
Kung Benjamin talade om värdet av att tjäna och sade att när vi är ”i [våra] medmänniskors tjänst, är [vi] endast i [vår] Guds tjänst”.1 Alla har möjligheter att tjäna och visa kärlek.
President Thomas S. Monson har bett oss att komma ”till undsättning” och tjäna andra. Han sade: ”Vi kommer att upptäcka att de som vi betjänar, de som genom våra ansträngningar har känt Mästarens hand, av någon anledning inte kan förklara den förändring som sker i deras liv. De har en önskan att tjäna trofast, att vandra ödmjukt och att leva mer som Frälsaren levde. När de blivit mer mottagliga för Anden och sett en skymt av evighetens löften, instämmer de med vad den blinde mannen som Jesus återgav synen till sade: ’Ett vet jag, att jag som var blind nu ser.’”2
Vi har varje dag tillfällen att hjälpa och tjäna — att göra det rätta i rätt ögonblick, utan dröjsmål. Tänk på alla som har svårt att hitta jobb eller som är sjuka, som känner sig ensamma och övergivna, som till och med tror att de har förlorat allt. Hur kan du hjälpa dem? Föreställ dig att en granne ringer till dig och ber om hjälp. Han står ute i regnet, hans bil strejkar. Vad är det rätta att göra för honom? När är rätt ögonblick att göra det?
Jag minns en gång när vår familj åkte in till Mexico Citys centrum för att köpa kläder åt våra två barn. De var små. Vår äldste son var knappt två år och den yngre var ett år. Det myllrade av människor på gatan. Medan vi gick där med barnen vid handen stannade vi till för att titta på någonting och märkte inte att vi tappade bort vår äldste son! Vi visste inte hur det hade gått till men han var inte längre där. Utan dröjsmål började vi springa för att söka efter honom. Vi letade efter honom och ropade på honom under stor vånda. Vi trodde att vi kanske hade tappat bort honom för alltid. Vi bad i våra hjärtan att vår himmelske Fader skulle hjälpa oss hitta honom.
Och efter en liten stund fann vi honom. Han stod och tittade oskuldsfullt på leksaker i ett skyltfönster. Vi kramade och pussade honom, och vi lovade oss själva att noggrant vaka över våra barn så att vi aldrig mer skulle tappa bort något av dem. Vi lärde oss att det inte behövdes några planeringsmöten för att komma till vårt barns undsättning. Vi handlade helt enkelt och letade efter det barn som vi hade tappat bort. Vi lärde oss också att vår son inte ens visste att han gått vilse.
Bröder och systrar, det finns många som av en eller annan orsak har försvunnit ur vårt blickfält och som inte vet att de gått vilse. Om vi dröjer med att handla kanske vi förlorar dem för alltid.
I fråga om många av dem som behöver vår hjälp är det inte nödvändigt att skapa nya program eller vidta komplicerade eller kostsamma åtgärder. Allt de behöver är vår beslutsamhet att tjäna — att göra det rätta i rätt ögonblick, utan dröjsmål.
När Frälsaren visade sig för folket i Mormons bok gav han oss ett storslaget exempel på detta att utan dröjsmål hjälpa dem som inte längre upplever känslan av lycka och glädje. Efter att ha undervisat folket märkte han att de inte förstod alla hans ord. Han uppmanade dem att gå hem och begrunda det han hade sagt till dem. Han sade att de skulle be till Fadern och förbereda sig för morgondagen då han skulle återvända för att undervisa dem.3
När han slutade såg han på mängden och märkte att de grät, för de ville att han skulle stanna hos dem.
”Och han sade till dem: Se, mitt inre är fyllt av medlidande med er.
Har ni några som är sjuka bland er? För dem hit. Har ni några som är lama eller blinda eller halta eller krymplingar eller spetälska eller som är förtvinade eller som är döva eller som lider på något sätt? För dem hit så skall jag bota dem, ty jag hyser medlidande med er, mitt inre är fyllt av barmhärtighet.”4
Och de förde sina sjuka till honom, och han botade dem. Mängden föll ner vid hans fötter och tillbad honom och kysste hans fötter ”så att de vätte hans fötter med sina tårar”. Därefter befallde han dem att de skulle komma med sina barn, och han välsignade barnen ett efter ett.5 Det här är det mönster som Frälsaren har gett oss. Han älskar alla men förlorar aldrig den enskilde ur sikte.
Jag vet att vår himmelske Fader är kärleksfull, förstående och tålmodig. Likaså älskar hans Son Jesus Kristus oss. De hjälper oss genom sina profeter. Jag har lärt mig att vi är trygga när vi följer profeterna. ”Undsättningen” pågår fortfarande. President Monson har sagt: ”Herren förväntar sig att vi tänker. Han förväntar sig att vi handlar. Han förväntar sig att vi anstränger oss. Han förväntar sig att vi har ett vittnesbörd. Han förväntar sig att vi är hängivna.”6
Vi har ett ansvar och en stor möjlighet. Det finns många som på nytt behöver få uppleva lyckans och glädjens ljuva sötma genom aktivitet i kyrkan. Den lyckan fås genom att ta emot förrättningarna, sluta heliga förbund och hålla dem. Herren behöver oss för att hjälpa dem. Låt oss göra det rätta i rätt ögonblick, utan dröjsmål.
Jag vittnar om att Gud lever och är vår Fader. Jesus Kristus lever och har gett sitt liv för att vi ska kunna återvända till vår himmelske Faders närhet. Jag vet att han är vår Frälsare. Jag vet att deras oändliga godhet ständigt uppenbaras. Jag vittnar om att president Thomas S. Monson är deras profet och att den här kyrkan är den enda sanna kyrkan på hela jordens yta. Jag vet att profeten Joseph Smith är återställelsens profet. Jag vittnar om att Mormons bok är Guds ord. Den vägleder oss och ger mönster för oss att följa för att bli mer lika Gud och hans älskade Son. Detta betygar jag i Herren Jesu Kristi namn, amen.