Budskap från första presidentskapet
Är vi förberedda?
President Thomas S. Monson
I området där jag en gång bodde och verkade drev kyrkan en hönsfarm som mest bemannades av frivilliga från de lokala församlingarna. För det mesta drevs farmen på ett bra sätt. Tusentals färska ägg och hundratals kilo rensad kyckling lagrades i biskopens förrådshus. Men då och då innebar volontärarbetet inte bara blåsor på händerna utan också frustration i hjärta och sinne.
Jag ska till exempel aldrig glömma den gången när vi samlade de unga bärarna av aronska prästadömet till vårstädning på farmen. Vår entusiastiska och energiska grupp samlades på farmen och rensade, samlade och brände stora mängder ogräs och skräp i snabb takt. I ljuset av de glödande bålen åt vi sedan korv och gratulerade oss själva till ett väl utfört arbete.
Men så uppstod ett oroväckande problem. Oljudet och brasorna var så störande för de 5 000 värphönsen att de flesta av dem började rugga och slutade lägga ägg. Efter det stod vi ut med en del ogräs för att kunna producera fler ägg.
Den medlem i kyrkan som har hjälpt till att sörja för nödlidande varken glömmer eller ångrar den upplevelsen. Flit, sparsamhet, oberoende och hjälpsamhet är inget nytt för oss.
Vi bör komma ihåg att det bästa förrådshussystemet vore att alla familjer i kyrkan hade ett förråd av mat, kläder och, där så är möjligt, andra förnödenheter.
Det finns naturligtvis tillfällen när våra medlemmar behöver hjälp från kyrkan. Herrens förrådshus utgörs av trofasta medlemmars tid, talanger, förmågor, medlidande, helgade material och ekonomiska medel. De här resurserna kan biskoparna använda för att hjälpa nödställda.
Vi uppmanar alla sista dagars heliga att planera klokt, att leva sparsamt och undvika stora eller onödiga skulder. Många fler människor skulle kunna rida ut stormarna i sitt ekonomiska liv om de hade ett förråd av mat och kläder och var skuldfria. I dag ser vi att många har gjort tvärtom: De har ett förråd av skulder och är matfria.
Jag upprepar vad första presidentskapet förkunnade för några år sedan:
”Sista dagars heliga har under många år tillråtts att förbereda sig för motgångar genom att spara lite pengar. Att göra det ökar storligen tryggheten och välbefinnandet. Varje familj har ansvaret att i görligaste mån sörja för sina egna behov.
Vi uppmanar er var ni än befinner er i världen att bereda er för svårigheter genom att se över era ekonomiska villkor. Vi uppmanar er att vara försiktiga med utgifter, att behärska era inköp för att undvika skulder. Betala av skulder så snart ni kan och befria er från det slaveriet. Spara regelbundet lite pengar för att så småningom bygga upp en reservfond.”1
Är vi förberedda för nödsituationer i livet? Har vi förbättrat våra förmågor? Lever vi sparsamt? Har vi ett reservförråd till hands? Håller vi Guds bud? Följer vi profeternas lärdomar? Är vi villiga att ge av våra medel till fattiga, till nödställda? Är vi uppriktiga mot Herren?
Vi lever i oroliga tider. Vår framtid är ofta oviss, och därför är det bra att förbereda sig för alla eventualiteter. När tiden för beslut är inne, är tiden för förberedelser ute.
Undervisa från det här budskapet
Med tanke på behoven hos dem du besöker, tänk efter hur du kan hjälpa dem bli mer oberoende i fråga om arbete, ekonomi, matförråd eller nödberedskap. Tänk på något du är bra på som du kan undervisa dem om, till exempel trädgårdsskötsel eller ekonomi, så att de bättre kan följa president Monsons råd.
För förslag på hur man undervisar ungdomar och barn om det här budskapet, se sidan 6.