En härlig känsla
Författaren bor i Colorado, USA.
Paulo hade strulat till det. Vad kunde han göra?
När Paulo hade kommit upp ur vattnet klädde han och pappa på sig torra kläder. Sedan lade pappa och farfar och biskopen händerna på hans huvud och konfirmerade honom. Nu var han medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.
”Det känns så bra”, sa Paulo. Han klappade på hjärtat. ”Här inne.”
Mamma kramade honom hårt. ”Det är för att du fick den Helige Andens gåva när du konfirmerades.”
Paulo nickade. Han ville inte göra något som fick den härliga känslan att försvinna.
Men redan nästa dag hade hans lillebror Carlo sönder Paulos leksaksplan. Paulo hade sparat i en hel månad för att kunna köpa det!
”Titta vad du gjorde!” skrek Paulo. ”Varför kan du inte lämna mina saker ifred?”
”Förlåt”, sa Carlo. Tårar rann nerför hans kinder. ”Vi kanske kan laga det.”
”Det blir inte samma sak!”
Carlo sprang gråtande ut från rummet.
Paulo kände sig hemsk. Han visste att Jesus inte skulle ha skrikit eller blivit arg. Skulle han någonsin känna så som han kände efter dopet igen?
”Jag lovade att jag skulle försöka vara som Jesus”, sa han till mamma med darrig röst. ”Men jag har redan strulat till det.”
”Du gjorde något som var fel”, sa mamma milt. ”Men Jesus gav oss också ett sätt att få ha den Helige Anden med oss igen när vi strular till det.”
Paulo visste vad hon skulle säga. ”Jag vet. Omvändelse. Jag måste be om förlåtelse.”
Mamma nickade. ”När du sedan tar sakramentet så förnyar du löftet som du gav att följa Jesus. Och du blir lika ren som du var precis när du hade döpts och konfirmerats.”
Paulo letade reda på Carlo. ”Förlåt för att jag skrek åt dig”, sa han. ”Vi lagar planet tillsammans.”
Carlo log och Paulo kände att han hade gjort vad Jesus skulle göra. När han bad sin bön den kvällen, bad han sin himmelske Fader att förlåta honom och hjälpa honom att vara snällare mot Carlo. Han fick en fridfull känsla i hjärtat.
Nästa söndag i kyrkan var Paulo extra uppmärksam på sakramentsbönerna. Han lyssnade noga på orden. När han tog brödet och vattnet kände han sin himmelske Faders kärlek till honom. Mamma hade rätt. Den härliga känslan var tillbaka!