2017
Glömda böcker, varaktigt vittnesbörd
April 2017


Glömda böcker, varaktigt vittnesbörd

Författaren bor i Cagayan, Filippinerna.

Allas blickar var riktade mot mig. Kunde jag försvara kyrkan enbart med mitt enkla vittnesbörd?

girl in classroom

Ett år hade jag som mål att få större andlig kunskap. Jag hade med mig böcker, broschyrer, lektionsböcker och skrifter överallt, även till skolan, eftersom jag hungrade efter Guds ord. Men mina ansträngningar stannade av när jag blev upptagen med att studera inför ett prov.

En dag ledde vår lärare ett samtal där han bad alla i rummet som inte var katoliker att ställa sig upp. Jag var den enda sista dagars heliga i klassen. Sex andra elever ställde sig också upp.

Sedan blev vi utfrågade: Vilken kyrka tillhör du? Vem var grundaren? Hur bildades din kyrka?

Jag var den sista som svarade. Jag blev nervös när jag insåg att jag inte hade med mig mina kyrkböcker, men jag försökte komma ihåg det jag hade läst. Jag kom att tänka på en bibelvers:

”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd.

Räkna med honom på alla dina vägar, så skall han göra dina stigar jämna” (Ords. 3:5–6).

Jag stod djärvt framför klassen och glömde min rädsla. Jag sa att jag är medlem i Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga. Jag berättade om en ung pojke, Joseph Smith, som såg Gud. Det kändes varmt i bröstet och tårar rann nerför ansiktet. Jag berättade att kyrkan organiserades den 6 april 1830, och jag vittnade om att en Guds profet hade kallats och att prästadömet hade återställts. Jag sa att jag visste att allt det här var sant.

Det hade varit värt alla timmar av evangeliestudier. Det hade hjälpt mig att försvara min tro och sprida evangeliet. Jag kände mig stolt när fyra av mina klasskamrater följde med mig till kyrkan några veckor senare.

Den upplevelsen lärde mig hur viktigt ett vittnesbörd är. Först undrade jag varför Herren inte hade manat mig att ta med mig böckerna den där dagen. De skulle ha hjälpt mig att besvara frågorna jag fick på ett bättre sätt. Men sedan insåg jag att vi inte behöver lära oss allt om kyrkan utantill eller lita till referenser. Vi ska studera, följa och berätta om evangeliet medan vi litar till den Helige Anden. Jag kanske inte hade mina böcker, men jag hade mitt vittnesbörd.