De såg Herren
De här personerna såg faktiskt den uppståndne Frälsaren, men du kan också vittna om Kristus på ditt sätt.
Han har uppstått, av Greg K. Olsen, kopiering förbjuden
Hur tror du det skulle vara att vittna om den uppståndne Frälsaren? Hundratals personer på Jesu tid behövde inte föreställa sig det – de upplevde det. Skrifterna berättar om minst ett dussin nedtecknade situationer i Nya testamentet och ytterligare andra i Mormons bok när den uppståndne Herren visade sig för folket. De här personerna bevittnade ett av historiens största underverk: hur Jesus Kristus övervann döden och gjorde det möjligt för var och en av oss att leva igen. Rätt otroligt, eller hur?
Så vad innebär det egentligen att vara ett vittne om Kristus? Låt oss titta på några av de här situationerna i skrifterna och fundera över hur vi, fastän vi inte kan se Kristus personligen, också kan vara vittnen om honom.
Maria från Magdala
Maria från Magdala var det första vittnet. Söndagsmorgonen efter korsfästelsen kom hon till graven med några andra kvinnor för att smörja Herrens kropp. När Maria såg att graven var tom, grät hon. Någon kom fram till henne bakifrån och frågade: ”Kvinna, varför gråter du?” Döm om hennes förvåning när hon upptäckte att det var Jesus som hade uppstått från döden. (Se Joh. 20:1–18.)
Två lärjungar på vägen till Emmaus
Vägen till Emmaus, av Jon McNaughton
Kleopas och en annan lärjunge gick på vägen till Emmaus när en främling slog följe med dem. De kände inte igen sin nya medresenär, men under deras gemensamma kvällsmål bröt främlingen brödet. Då öppnades deras ögon och de insåg att de hade färdats med Frälsaren hela tiden. ”Brann inte våra hjärtan …? frågade de varandra när de tänkte på bekräftelsen de hade fått när de kände att Herren verkligen hade varit med dem. (Se Luk. 24:13–34.)
De tio apostlarna
Se på mina händer och mina fötter, av Harry Anderson
De båda lärjungarna som hade gått till Emmaus med Kristus återvände till Jerusalem och berättade för tio av apostlarna om sin upplevelse. Medan de pratade visade Herren sig för dem och sa: ”Se på mina händer och mina fötter att det verkligen är jag. Rör vid mig och se. En ande har inte kött och ben, som ni ser att jag har.” (Se Luk. 24:36–41, 44–49.)
Aposteln Thomas
målning av Thomas, Brian Call
Aposteln Thomas var inte närvarande när Frälsaren visade sig för de andra apostlarna, så han trodde inte på att Kristus hade uppstått. En vecka senare visade Kristus sig återigen för apostlarna. Den här gången var Thomas där, och eftersom han såg Kristus trodde han på att han hade uppstått. Frälsaren varnade Thomas för att tro först när man har sett: ”Därför att du har sett mig, tror du. Saliga är de som tror, fastän de inte ser.” (Se Joh. 20:24–29.)
De elva apostlarna vid Tiberias sjö
Den uppståndne Kristus vid Tiberias sjö, av David Lindsley
En dag inte långt efter uppståndelsen fiskade flera av apostlarna i Tiberias sjö, men de hade ingen större framgång. Morgonen därpå visade Frälsaren sig och rådde dem att kasta nätet på höger sida om båten. När de hade gjort det fick de så mycket fisk att de knappt kunde dra in nätet! När de hade ätit tillsammans undervisade Frälsaren dem om vikten av att tjäna andra och sa: ”För mina lamm på bete.” Apostlarna tillbringade resten av sina liv med att göra just det – undervisa folket om Kristus – och i vissa fall gav de upp sina liv för den sakens skull. (Se Joh. 21:1–22.)
Nephiterna på amerikanska kontinenten
En herde, av Howard Lyon
Under korsfästelsen ödelades landområden på amerikanska kontinenten av jordbävningar, bränder, andra naturkatastrofer och tre dagar av mörker som bekräftelse på Frälsarens död. Senare kom Kristus ner från himlen till 2 500 personer som hade samlats nära templet i landet Ymnighet. Han uppmanade människorna att röra vid märkena i hans händer och fötter och sida, gav en predikan och välsignade nephiternas barn, ett efter ett. Ännu fler samlades dagen därpå, och Frälsaren kom och undervisade dem. Lärjungarna bildade så småningom Kristi kyrka, och nephiterna fick ett så mäktigt vittnesbörd att de och även lamaniterna omvändes till Herren. (Se 3 Ne. 11–18; se även 3 Ne. 8–10; 4 Ne. 1.)
Vittnen då och nu
Kristus visade sig också för många andra, bland annat flera kvinnor som hade kommit till graven för att hjälpa Maria från Magdala att smörja Kristi kropp, en grupp på över 500 män, Jakob och Paulus. (Se Matt. 28:9; Apg. 9:4–19; 1 Kor. 15:6–7; se också 3 Ne. 19; 26:13.)
Vi kanske inte har möjlighet att se Frälsaren som de här vittnena gjorde, men du kan ändå vara ett vittne om Kristus. Du kan söka Frälsaren, som Maria gjorde när hon gick till graven, genom att lära dig mer om honom. Eller så kan du utöva tro på honom genom att hålla buden och följa profeternas råd. Eller så kan du begrunda välsignelserna du har fått tack vare Frälsaren, som de två lärjungarna gjorde på vägen till Emmaus. Tänk på vad det innebär att vara ett vittne om Kristus den här påsken. De här personerna var bokstavliga vittnen som faktiskt såg den uppståndne Kristus, men det är inte det enda sättet att vara ett vittne om honom.