Hur barmhärtig har inte Herren varit
Den nya berättelsen om kyrkans historia i flera volymer hjälper oss att hålla våra förbund genom att utöka vårt minne av det som Frälsaren har gjort för oss.
För första gången på nästan hundra år publiceras en berättelse om kyrkans historia i flera volymer under ledning av första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum. Den här historien i berättarform med titeln De heliga: Berättelsen om Jesu Kristi kyrka i de sista dagarna, återger den sanna berättelsen om vanliga människor som blev heliga genom Jesu Kristi försoning (se Mosiah 3:19). Den första volymen, Sanningens baner, 1815–1846, är nu färdigställd och har översatts till 14 språk för distribution till många områden i världen.
De heliga är berättelsen om hur Gud återställde sitt eviga förbund på grund av sin kärlek till sina barn. Den visar hur Herren återställde sitt evangelium för att ge hopp och frid under en tid av tumult, prövningar och lidande. Den visar också hur återställda förbund leder till upphöjelse genom Jesus Kristus.
Man kanske kan vänta sig att berättelsen börjar med Joseph Smith, men De heliga börjar 1815 med ett vulkanutbrott i Indonesien som orsakade omfattande död, sjukdomar och sönderfall. Den här utgångspunkten valdes med tanke på vad Herren uppenbarade om hur han återställde förbunden som binder oss till Frälsaren och gör det möjligt för oss att övervinna alla livets problem:
”Därför kallade jag, Herren, på min tjänare Joseph Smith den yngre och talade till honom från himlen och gav honom befallningar, eftersom jag kände till det elände som skulle drabba jordens invånare, …
så att mitt eviga förbund skall kunna upprättas” (L&F 1:17, 22).
Från inledningen till dess världsomfattande distribution signalerar De heliga för Guds barn överallt att den är berättelsen om deras förbund med Gud som känner till deras svårigheter. Genom sin profet förnyade Gud förbund som inte tar bort det onda, sorg, lidande eller separation vid döden, men som utlovar helande genom Frälsarens försoning, helgar och välsignar våra liv med djup mening, och försäkrar oss om att relationerna vi värdesätter här på jorden kan vara för evigt, ”förenade med evig härlighet” (se L&F 130:2).
De åtta första kapitlen av Sanningens baner har publicerats i olika nummer av den här tidningen i år. Den här månadens nummer avslutar serien med kapitel från De heliga, men berättelsen fortsätter på saints.lds.org, i appen Evangeliebiblioteket och i tryck (beställ på store.lds.org). Jag uppmanar dig att läsa den genom någon av de här kanalerna.
Ett gudomligt mönster och en gudomlig plan
De heliga för ett gudomligt mönster vidare där profeter, som en del av sin verksamhet, använder det förflutna för att vi ska lära oss vilka vi är och se Guds syften med våra liv. I skrifterna inleder många profeter sin undervisning med att återge berättelser om Herrens barmhärtighet mot deras förfäder.1 Moroni uppmanade dem som läser Mormons bok att komma ihåg ”hur barmhärtig Herren har varit” under historiens gång ”och begrunda det i era hjärtan” (se Moro. 10:3). Genom att begrunda Guds godhet förbereds vi för att ta emot Andens vittnesbörd som undervisar oss ”om tingen som de verkligen är och om tingen som de verkligen kommer att vara” (Jakob 4:13; se även Moro. 10:4–5).
Vetskapen om att våra himmelska föräldrar planerade för vår största glädje och upphöjelse ger oss perspektiv och en identitet som älskade barn till gudomliga föräldrar, och det stärker vår tillit till Herren även under svåra tider. När vi minns Herrens godhet kan vi också skyddas från högmod och farorna med framgång. Mormon skrev om en tid när nephiterna ”började bli mycket rika”. Men till skillnad från andra perioder i Mormons bok när folket hade låtit högmod och rikedomar leda till deras förfall, följde de en annan väg den här gången: ”Men trots sina rikedomar och sin styrka och sin framgång förhävde de sig inte med högmod i blicken, och inte heller var de sena att komma ihåg Herren, sin Gud, utan de ödmjukade sig djupt inför honom.” De höll sina förbund och förblev rättfärdiga eftersom ”de kom ihåg hur stora ting Herren hade gjort för dem” (se Alma 62:48–50).
De heliga innehåller sådana lärdomar och mycket mer. Den hjälper dig se Herrens hand i ditt liv när du får uppleva hur ofullkomliga människor som älskade Herren och kände hans kärlek, mötte trosprövningar, hjärtesorger och glädjeämnen, fick uppenbarelser och visade beslutsamhet.
När du läser upptäcker du också nya insikter och en ny innebörd i berättelser som du har hört tidigare. Ingen scen i kyrkans historia är mer välkänd än Joseph Smiths första syn, men De heliga hjälper oss att bättre förstå hur svårt det var för Joseph att få sina känslor att överensstämma med sina tankar.
Josephs innerliga önskan att få Frälsarens förlåtelse hade inte uppfyllts eftersom han märkte att ingen av de existerande kyrkorna lärde ut ”Jesu Kristi evangelium som det beskrivs i Nya testamentet”2. I sitt sinne funderade Joseph över vilken kyrka som hade rätt eller om alla hade fel. Han hoppades av hela sitt hjärta att en av dem hade rätt så att han kunde finna den frid han sökte. Med sinne och hjärta på kant med varandra upptäckte Joseph att han kunde fråga Gud. Han gick ut i skogen för att be. Där såg han Fadern och Sonen som förlät honom och löste hans dilemma på ett sätt som han aldrig hade kunnat föreställa sig.3
Joseph, hans familj och alla andra som omfamnade Herrens återställda förbund ville känna Guds kärlek till dem, lära sig hur de kunde komma närmare honom och förbättra relationerna med nära och kära. De heliga återger deras berättelser.
Tillit till Herren under prövningar
Volym 1 av De heliga innehåller den hjärtskärande berättelsen om Amanda Barnes Smith och hennes familj som följde Herrens bud och gjorde hans vilja.4 Amandas make och en av hennes söner dödades brutalt tillsammans med femton andra sista dagars heliga som slagit läger i en liten bosättning vid Shoal Creek i Missouri. Herren stöttade Amanda under den hemska upplevelsen, besvarade hennes böner, gav henne mod och hjälpte henne att bota sin allvarligt skadade son.5
De heliga visar hur Amanda lärde sig att förtrösta på Herren i ytterst svåra motgångar. Den berättar också vad Joseph Smith lärde sig om Guds godhet i lidanden. Den visar att kunskapen om Herrens handlingssätt ger oss ett evigt perspektiv, hjälper oss att se saker och ting som de verkligen är och blir, och hjälper oss utöva tro på att Herren hjälper oss igenom svåra tider.
När profeten Joseph Smith fick veta vad som hade hänt Amandas familj och andra vid Shoal Creek, kände han att han hellre sattes i fängelse eller dödades än att låta de heliga slaktas. Dagen därpå försökte han förhandla sig till en fredlig lösning med Missouris milis, som hade för avsikt att angripa Far West, de heligas största bosättning. I stället tillfångatogs Joseph och sattes i fängelse.
Nästan fem månader senare var Joseph fortfarande kvar i en kall liten underjordisk fängelsecell i Liberty, Missouri. Han undrade var Gud gömde sig och hur länge han skulle stå ut med att lyssna på gråten från änkor och föräldralösa. Han bad: ”O Herre, hur länge skall de lida dessa oförrätter och olagliga förtryck innan ditt hjärta uppmjukas för deras skull och ditt inre rörs av medlidande med dem?” (L&F 121:3).
De heliga lär oss att motgångar inte är bevis på Herrens ogillande, inte heller ett tillbakahållande av välsignelser. Motgångar är en del av Guds plan för att förädla oss och förbereda oss för en evig, celestial bestämmelse (se 2 Ne. 2:11). Joseph lärde sig att Frälsarens oändliga lidande gör att han kan hjälpa oss när vi lider och slutligen upphöja oss (se Alma 7:11–13). Som svar på Josephs ångestfyllda rop räknade Herren upp alla slags utmaningar och sa sedan:
”Om själva helvetets käftar spärrar upp sitt gap efter dig, så vet, min son, att allt detta skall ge dig erfarenhet och tjäna dig till godo.
Människosonen har stigit ned djupare än allt detta. Är du större än han?” (L&F 122:7–8).
När vi själva får uppleva allt detta kan vi begåvas med kristuslik empati för andra som lider. ”Mitt hjärta kommer alltid att vara mjukare efter det här än det någonsin var innan”, insåg Joseph medan han satt i fängelse. Han önskade att han kunde vara med de heliga och trösta dem. ”Jag skulle aldrig känna som jag nu gör”, sa han, ”om jag inte hade genomlidit de oförrätter jag drabbats av.”6
En anledning till att första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum gav uppdraget att skriva och godkände De heliga är att den kan hjälpa var och en av oss att uppleva allt detta genom andras berättelser. Vi kan lära oss av Amanda att även om Gud anser det lämpligt i sin oändliga visdom att inte hindra ondska eller lidande så älskar han oss och är uppmärksam på oss. Han hör våra böner och är barmhärtig och god.
Återställda tempelvälsignelser
På ingen annan plats är den barmhärtigheten och godheten mer tydlig för oss än i templet. Hjärtpunkten i De heliga är berättelsen om återställda tempelvälsignelser. Den första volymen avslutas med att tusentals sista dagars heliga tar emot heliga förrättningar i Nauvoo tempel 1846. Den andra volymen har sin kulmen i invigningen av Salt Lake-templet och när de heliga börjar ta emot förrättningar där 1893. Den tredje volymen avslutas med att de europeiska heliga börjar samlas till templet i Schweiz 1955. I den fjärde volymen når vi vår tid när tempel finns spridda över hela jorden och de heliga runtom i världen tar emot upphöjelsens förrättningar, som profeterna förutsåg för länge sedan.
I Herrens hus ingår vi förbund och begåvas med kraft att övervinna fallets följder, bland annat den här världens orättfärdighet och lidande. Vi blir beskyddade och får så småningom kraft att komma fram i uppståndelsen, beseglade till nära och kära för evigt.
De heliga hjälper oss hålla förbunden genom att vidga våra minnen på heliga sätt. Den hjälper oss att komma ihåg vad Herren har gjort för oss. Utan uppteckningar om Guds tidigare handlingssätt skulle vi inte ”[komma ihåg] hur barmhärtig Herren har varit mot människobarnen” (Moro. 10:3). Av de här anledningarna står vi i skuld till Herren och till de heliga som nedtecknade sina upplevelser av hans kärlek till dem. Herren befallde Joseph Smith att skriva ner sina upplevelser (se L&F 21:1). Han befallde en kyrkohistoriker som arbetade under Josephs ledning att ”fortlöpande föra kyrkans uppteckningar och historia” (L&F 47:3). Han befallde att historien skulle inbegripa ”allt det som är till förmån för kyrkan och för de uppväxande släktleden” (se L&F 69:8).
Med de här uppenbarelserna och förbundslöftet att alltid minnas Frälsaren, började första presidentskapet och de tolv apostlarnas kvorum planera De heliga för tio år sedan. Nu uppmanar vi dig att läsa den, övertygade om att den hjälper dig förstå Guds plan och att du ser hur barmhärtig Herren har varit, att du trofast härdar ut i goda och dåliga tider, får kristuslik empati för andra och håller förbunden som leder till din upphöjelse.