Utveckla empatin till att tjäna

Att tjäna är att lyfta. Vi kan lyfta andra när vi försöker förstå vad de upplever och visar att vi är villiga att gå igenom det med dem.

Eftersom vår himmelske Fader vill hjälpa oss att bli som han kan prövningarna vi ställs inför i det här livet bli tillfällen att lära om vi litar på honom och stannar kvar på stigen. Tyvärr kan det vara särskilt svårt att hålla sig kvar på stigen när det känns som om vi måste klara av prövningarna på egen hand.

Men det var aldrig meningen att vi skulle vandra längs stigen ensamma. Frälsaren uppnådde fullkomlig empati eftersom han steg ner under allt för att han skulle veta hur han ska bistå oss i våra bedrövelser och skröpligheter (se Alma 7:11–12; L&F 122:8). Han förväntar sig att var och en av oss följer hans exempel och visar empati också. Varje medlem i kyrkan har ingått förbund att ”sörja med dem som sörjer, ja, och trösta dem som står i behov av tröst” (Mosiah 18:9). Trots att vi får svårigheter står det i skrifterna att vi ska vända oss utåt och stärka ”kraftlösa händer och svaga knän” och göra ”stigarna raka för [våra] fötter, så att den haltande foten inte går ur led” (Hebr. 12:12–13; se även Jes. 35:3–4; L&F 81:5–6).

När vi tar andra vid handen, låter dem luta sig mot oss och går med dem, hjälper vi dem att stanna kvar på stigen tillräckligt länge för att Frälsaren inte bara ska omvända dem – ett av huvudsyftena med stödverksamheten – utan också bota dem (se L&F 112:13).

Vad är empati?

Empati är att förstå en annan persons känslor, tankar och tillstånd från deras perspektiv i stället för vårt eget.¹

Det är viktigt att vi visar empati i vår strävan att tjäna andra och fullfölja vårt syfte som stödbröder och stödsystrar. Det gör det möjligt för oss att sätta oss in i deras situation.

Vandra i någon annans skor

Det har berättats om en blyg sista dagars helig man som ofta satt ensam på bakersta raden i kapellet. När en medlem i äldstekvorumet plötsligt gick bort gav biskopen prästadömsvälsignelser till äldstens familjemedlemmar för att trösta dem. Hjälpföreningens systrar kom och lämnade mat. Välmenande vänner och grannar besökte familjen och sa: ”Låt oss veta om det finns något vi kan göra för att hjälpa till.”

Den blyge mannen besökte familjen senare under dagen. När han ringde på dörrklockan och änkan öppnade, sa han bara: ”Jag har kommit för att putsa era skor.” Efter ett par timmar var hela familjens skor putsade och blänkte i förberedelse för begravningen. Söndagen därpå satt familjen till den avlidne äldsten bredvid den blyge mannen på raden längst bak.

Här var en man som kunde avhjälpa ett ouppfyllt behov. Både de och han välsignades av hans tjänande i empati.

Hur fungerar empati?

Under de senaste 30 åren har ett växande antal forskare studerat empati. Även om många behandlar ämnet från olika ståndpunkter är de flesta av dem överens om att empati är något som man kan lära sig.²

För att förbättra vår förmåga att visa empati kan det vara till hjälp att ha mer kunskap om hur empati fungerar. Följande förslag är allmänt accepterade som empatins grundläggande beståndsdelar.³ Även om de ofta inträffar utan att vi ens vet det, är det lättare att se hur vi kan förbättra oss om vi är medvetna om dem.

1. Förstå

Empati kräver att vi förstår den andres situation. Ju bättre du förstår hans eller hennes omständigheter, desto lättare blir det att förstå hur han eller hon känner och vad du kan göra för att hjälpa till.

För att förstå hans eller hennes situation är det viktigt att du aktivt lyssnar, ställer frågor och rådgör med personen och andra. Du kan lära dig mer om de här begreppen i de föregående artiklarna om stödverksamhetens principer:

”Fem saker som bra lyssnare gör”, Liahona, juni 2018, s. 6.
”Rådgör om deras behov”, Liahona, sep. 2018, s. 6.
”Få hjälp att hjälpa andra” , Liahona, okt. 2018, s.6.

I vår strävan att förstå måste vi ta oss tid att försöka förstå en persons unika situation i stället för att göra antaganden baserade på någon annan som hade en liknande upplevelse. Annars kanske vi misslyckas och får personen att känna sig missförstådd.

2. Föreställ dig

I vår strävan att hålla våra förbund att sörja med dem som sörjer och trösta dem som står i behov av tröst, kan vi också be om att den Helige Anden ska hjälpa oss förstå vad någon kan känna och hur vi kan vara till hjälp.⁴

Men när vi förstår en persons omständigheter, kan var och en av oss – oavsett om det händer naturligt eller inte – öva på att föreställa oss hur vi skulle tänka eller känna om vi var i den situationen. När vi gör det kan vi låta våra egna tankar och känslor vägleda vår reaktion.

När vi väl förstår någon annans omständigheter och föreställer oss hur vi skulle känna i hans eller hennes situation, är det viktigt att vi är försiktiga med att döma (se Matt. 7:1). När vi är kritiska mot hur någon hamnade i en situation kan det leda till att vi avfärdar smärtan som situationen orsakar.

3. Reagera

Sättet vi reagerar på är viktigt eftersom det är så vi visar vår empati. Det finns oräkneliga sätt att förmedla vår förståelse, både verbalt och ickeverbalt. Det är viktigt att komma ihåg att vårt mål inte nödvändigtvis är att lösa problemet. Ofta är målet helt enkelt att lyfta och stärka genom att låta dem veta att de inte är ensamma. Det kan innebära att du säger: ”Jag är så glad att du berättade det” eller ”jag är ledsen för din skull. Jag vet hur det känns” eller ”det måste göra ont”.

I vilket fall som helst kan vår reaktion inte vara något vi låtsas. Den måste vara ärligt menad. Och att när så är lämpligt visa sig sårbar nog att låta den andra se dina svagheter och din osäkerhet kan skapa ett värdefullt band mellan er.

En uppmaning till handling

När du begrundar omständigheterna för dem du tjänar, föreställ dig då att du är i deras situation. Be om att förstå hur de känner och vad du skulle tycka var till bäst hjälp om du var i deras situation. Din reaktion må vara enkel, men den är meningsfull.