Guds döttrar och hans prästadömskraft
Kvinnor är väsentliga deltagare i det verk Gud utför genom sin prästadömskraft.
Fotografi av kvinna som tittar på Oaklands tempel i Kalifornien
Jag har insett mer än någonsin tidigare hur viktigt det är att förstå vad prästadömet är och hur det välsignar kvinnor. Vi lever i en tid när jämlikhet, makt, rättvisa och tolerans framhålls – ofta mer än andra dygder. Därutöver är identitet, myndighet, andlighet och även Gud ämnen som förvirrar många.
Många kvinnor – som inte vet vilka välsignelser de kan få – utnyttjar inte helt den andliga måltid som de har tillgång till. Många män är också förvirrade angående det här ämnet.
Hur kan vi på ett bättre sätt lära oss förstå sambandet mellan kvinnor och prästadömets kraft och hjälpa dem ”att stiga fram”, att ”inta [sin] rättmätiga och behövda plats i hemmet, i samhället och i Guds rike – i större utsträckning än någonsin tidigare”?1 För det första kan vi ödmjukt sträva efter att förstå de sanningar som har att göra med prästadömet, särskilt de senaste lärdomarna från kyrkans ledare. För det andra kan vi sträva efter att förstå varför vissa kvinnor inte helt inser vilken tillgång de har till Guds prästadömskraft. För det tredje kan vi vara medvetna om hur vi kan hjälpa kvinnor att i större utsträckning delta i arbetet som Gud utför genom sin prästadömskraft.
1. Vilka sanningar har klargjorts angående kvinnan och prästadömet?
Apostlar och biorganisationernas kvinnliga generalledare har nyligen lagt större betoning på sambandet mellan kvinnan och prästadömet. Här följer några sanningar som det är ytterst viktigt att vi förstår och undervisar om korrekt.
Prästadömet är Guds kraft och myndighet.
Prästadömet är kraften varigenom Gud utför sitt stora frälsningsarbete och åstadkommer ”odödlighet och evigt liv för människan” (Mose 1:39). Både män och kvinnor har en viktig roll i Guds verk, och både män och kvinnor har tillgång till hans kraft för att utföra hans verk.
Kvinnor har en officiell och avgörande roll i frälsningsarbetet.
Bonnie L. Oscarson, tidigare Unga kvinnors generalpresident, har sagt: ”Alla kvinnor behöver se sig själva som oumbärliga aktörer i prästadömets verk. Kyrkans kvinnor är presidenter, rådgivare, lärare, rådsmedlemmar, systrar och mödrar, och Guds rike kan inte fungera om inte vi står upp och trofast gör vår plikt.”2
President Gordon B. Hinckley (1910–2008) sa: ”Gud har gett kvinnorna i denna kyrka ett arbete att utföra i uppbyggandet av hans rike. Detta gäller alla aspekter av vårt stora trefaldiga ansvar – vilket är, först och främst, att undervisa om evangeliet för världen, för det andra att stärka tron och frambringa glädje hos kyrkans medlemmar och för det tredje att genomföra det stora verket med frälsning för de döda.
Kvinnorna i kyrkan samarbetar med bröderna i att föra Herrens mäktiga verk framåt. … Kvinnor har stora ansvar och de kommer att hållas ansvariga för uppfyllelsen av dessa ansvar. De leder sina egna organisationer, och dessa organisationer är starka, livskraftiga och betydelsefulla krafter som kämpar för det goda i världen. Deras roll står i nära relation till [bärarna av] prästadömet, och tillsammans strävar de mot att uppbygga Guds rike på jorden. Vi hedrar och respekterar er för er duglighet. Vi förväntar ledarskap, styrka och imponerande resultat genom er förvaltning av de organisationer vilka ni ansvarar för. Vi uppehåller och stöder er såsom Guds döttrar, vilka arbetar i ett mäktigt kompanjonskap för att bistå honom med att åstadkomma odödlighet och evigt liv för alla Guds söner och döttrar.”3
Både män och kvinnor förlänas kraft och myndighet av dem som har prästadömsnycklar.
”Prästadömets nycklar är den myndighet som Gud har gett prästadöms[bärare] att leda, övervaka och styra användandet av hans prästadöme på jorden.”4 President Dallin H. Oaks, förste rådgivare i första presidentskapet, förklarar: ”Varje handling eller förrättning som utförs i kyrkan görs under direkt eller indirekt bemyndigande av den som innehar nycklarna för det uppdraget.”5
Kvinnor har myndighet att utföra sina ämbeten under ledning av någon som innehar prästadömets nycklar, precis som män. President M. Russell Ballard, tillförordnad president för de tolv apostlarnas kvorum, har sagt: ”De som innehar prästadömsnycklar … gör det bokstavligen möjligt för alla som tjänar eller arbetar troget under deras ledning att utöva prästadömets myndighet och få tillgång till prästadömets kraft.”6
President Oaks tillägger: ”Vi har inte för vana att tala om att kvinnor har prästadömets myndighet i sina ämbeten i kyrkan, men vilken annan myndighet kan det vara? När en kvinna – ung eller gammal – avskiljs till att predika evangeliet som heltidsmissionär, ges hon prästadömets myndighet att utföra ett uppdrag inom prästadömet. Detsamma gäller när en kvinna avskiljs som ämbetsman eller lärare inom kyrkans organisation under ledning av en som har prästadömets nycklar.”7
När jag undervisar mina elever om det här begreppet, frågar jag ofta: ”Om en stav har ett gemensamt presidentskapsmöte för Unga män och Unga kvinnor, vem presiderar då? Eftersom både stavens president för Unga kvinnor och stavens president för Unga män kallades och avskildes av någon som har prästadömets nycklar (stavspresidenten), har båda, i sina ämbeten, samma prästadömsmyndighet. Därför presiderar ingen över den andre. Det naturliga är att de turas om att leda mötena.
Herren välsignar kvinnor och män lika mycket genom sitt prästadöme.
Herren tillhandahåller många välsignelser genom sitt prästadöme som är tillgängliga för alla medlemmar som ingår och håller heliga förbund. President Ballard har också sagt: ”Alla som ingått heliga förbund med Herren och som hedrar dessa förbund är berättigade till personlig uppenbarelse, till att välsignas genom änglabetjäning, till att kommunicera med Gud, till att ta emot evangeliets fullhet, och, slutligen, att bli medarvingar med Jesus Kristus till allt det Fadern har.”8
President Joseph Fielding Smith (1876–1972) lärde: ”Prästadömets välsignelser … är [inte] begränsade till enbart män. Välsignelserna utgjuts också över … alla de trofasta kvinnorna i kyrkan. … Herren erbjuder sina döttrar varje andlig gåva och välsignelse som hans söner kan få.”9
Och när kvinnor utför Faderns arbete välsignas också de med att bli ”Guds arvingar och Kristi medarvingar” (Rom. 8:17; se även v. 16).
Både män och kvinnor (ensamstående och gifta) kan begåvas med prästadömets kraft i templet.
År 1833 lovade Herren Joseph Smith att de heliga, både män och kvinnor, skulle begåvas med ”kraft från höjden” (L&F 95:8). President Ballard har förtydligat: ”Begåvningen är bokstavligen en gåva som utgörs av kraft. Alla som besöker Herrens hus utför prästadömets förrättningar. Det gäller både män och kvinnor.”10 Alla värdiga medlemmar som har tagit emot sin begåvning och håller förbunden de har ingått i templet har prästadömets kraft. Alltså kan kvinnor, gifta som ogifta, ha prästadömets kraft i sina hem oavsett om de får besök av en prästadömsbärare eller inte.
Sheri Dew, tidigare rådgivare i Hjälpföreningens generalpresidentskap, har frågat: ”Vad innebär det att ha tillgång till prästadömets kraft? Det innebär att vi kan ta emot uppenbarelse, välsignas och få hjälp genom änglabetjäning, lära oss lyfta på slöjan som skiljer oss åt från vår himmelske Fader, få styrka att stå emot frestelser, bli beskyddade och bli upplysta, och bli smartare än vi är – allt utan någon dödlig medlare.”11 Vilket är det viktigaste resultatet av den här kraften och hur tas det emot? Herren har uppenbarat att ”gudaktighetens kraft”, däribland kraften att bli som han, manifesteras genom prästadömets förrättningar (se L&F 84:20).
Ibland fungerar prästadömets myndighet på ett sätt i kyrkan och på ett annat sätt i familjen.
Kyrkans organisation är hierarkisk. Familjen är patriarkalisk. President Oaks nämner att det finns ”några skillnader i det sätt på vilket prästadömets myndighet fungerar i familjen och i kyrkan”.12 Enligt gudomlig plan kan man och hustru ha olika ansvar, men de arbetar tillsammans som ”likvärdiga makar”.13 Äldste L. Tom Perry (1922–2015) i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Kom ihåg, bröder, att i er roll som ledare för er familj är er hustru er medarbetare. … Ända sedan begynnelsen har Gud sagt till människorna att äktenskapet bör föra man och hustru samman till en enhet. Därför finns det inte någon president och vice president i en familj. Paret arbetar ständigt tillsammans för sin familjs bästa. De är förenade i ord, i gärning och i handling medan de leder, visar vägen och styr sin familj. De står på jämlik fot. De planerar och organiserar tillsammans och enhälligt familjens angelägenheter medan de strävar framåt.”14
Vad händer när en äkta hälft dör? President Oaks lär: ”När min far dog presiderade min mor över vår familj. Hon hade inget prästadömsämbete, men som den kvarlevande föräldern i äktenskapet blev hon familjens ledare. Å andra sidan hyste hon alltid all aktning för vår biskops och andra kyrkoledares prästadömsmyndighet. Hon presiderade över sin familj, men de presiderade över kyrkan.”15
2. Stötestenar
Vilka stötestenar kan hindra kvinnor från att till fullo inse vilken tillgång de har till Guds prästadömskraft?
Förvirring bland både män och kvinnor angående prästadömet.
President Oaks säger: ”Melkisedekska prästadömet är inte en statussymbol eller titel. Det är en gudomlig kraft som anförtrotts oss för att användas i Guds verk för sina barn. Vi bör alltid komma ihåg att de män som bär prästadömet inte är ’prästadömet’. Det är inte lämpligt att säga ’prästadömet och kvinnorna’. Vi bör säga ’bärarna av prästadömet och kvinnorna’.”16
Genom att säga ”prästadömet ska nu sjunga en sång” eller ”vi behöver volontärer från prästadömet som är med på Unga kvinnors läger”, oavsett hur väl vi menar, gör vi oss själva en otjänst eftersom vi då ger upphov till och bevarar förvirring och underskattar Guds kraft.
Uppfattningen att prästadömet inte har något med kvinnan att göra.
När systrar uppmanas att studera prästadömet, säger några: ”Jag behöver inte ägna mig åt det ämnet. Det gäller inte mig.” Men eftersom prästadömet välsignar alla Guds barn har vi alla nytta av att förstå det bättre. Vi skulle alla ha nytta av att förstå prästadömet bättre. Tänk på hur kyrkan och våra familjer skulle välsignas om både kvinnorna och männen i kyrkan var lika välbevandrade när det gäller att förstå och undervisa om sanningar som rör prästadömet.
Linda K. Burton, tidigare Hjälpföreningens generalpresident, betonade att kvinnor såväl som män behöver lära sig mer om prästadömet. ”Systrar, vi kan inte ställa oss upp och undervisa om sådant som vi inte förstår och vet själva.”17
Sätta gränser för kvinnor som egentligen inte finns.
Det är uppenbart att vissa ämbeten i kyrkan kräver ordination till ett prästadömsämbete, men vi måste vara försiktiga så att vi inte begränsar våra kvinnor på grund av kultur, historia, falska uppfattningar eller traditioner. Kvinnor kan till exempel vara kapabla ledare och lärare, viktiga röster i kyrkans råd och mäktiga exempel på lärjungeskap för medlemmar av alla åldrar.
3. Vad kan vi göra?
Här är några förslag på vad var och en av oss kan göra för att hjälpa våra systrar i evangeliet att delta mer fullständigt i arbetet som Gud utför genom sin prästadömskraft.
Håll dig ajour med brödernas och våra kvinnliga ledares ord.
Under ett flertal år har seniormedlemmarna i de tolv apostlarnas kvorum specifikt talat om kvinnans roll i kyrkan. Lyssnar vi noga på de här talen?
Som exempel sa president Russell M. Nelson följande 2015: ”Guds rike är inte och kan inte vara fullständigt utan kvinnor som ingår heliga förbund och sedan håller dem, kvinnor som talar med Guds kraft och myndighet!”18
Hjälp alla medlemmar förstå kvinnans unika roll i prästadömets arbete.
President Ballard påminde kvinnorna i Hjälpföreningen om att deras ”sfär av inflytande är unik – en sfär som män inte kan ta över. Ingen kan försvara vår Frälsare med större övertygelse eller kraft än ni – Guds döttrar som har sådan inre styrka och övertygelse. Kraften i en omvänd kvinnas röst är gränslös, och kyrkan behöver era röster nu mer än någonsin.”19 Bonnie L. Oscarson har sagt: ”Kyrkans … kvinnor behöver se sig själva som oumbärliga aktörer i det prästadömsledda frälsningsarbetet och inte bara som åskådare och stöd.”20
Visa tilltro till kvinnliga ledare.
Vi ger berättigad uppmärksamhet åt det som sägs av dem vi stöder som profeter, siare och uppenbarare. De innehar rikets nycklar och Herren leder sitt verk genom dem. Utöver deras undervisning har kyrkans kvinnliga ledare avskilts och fått prästadömsmyndighet att tala till både män och kvinnor i kyrkan. Vi vill lyssna på deras undervisning också och höra vilka råd Gud ger oss genom dem.
Involvera kvinnorna i råden, inte bara genom ord utan också genom handling.
President Ballard har sagt: ”De prästadömsledare som inte engagerar sina kvinnliga ledare med full respekt ärar eller förhärligar inte de nycklar som han har fått. Hans kraft och inflytande förminskas tills han lär sig Herrens sätt.”21
Ge inte ”auktoritativa” svar på frågor som inte ens Herren har besvarat.
President Oaks har varnat kyrkans medlemmar för att besvara frågor som Herren inte har besvarat: ”Låt oss inte göra det misstag som har gjorts tidigare … att försöka ge skäl till uppenbarelser. Skälen visar sig vara människogivna i stor utsträckning. Det är uppenbarelserna vi stöder som Herrens vilja och däri ligger trygghet.”22
President Ballard ger ett perfekt exempel på detta: ”Varför ordineras män till ämbeten i prästadömet och inte kvinnor? … Herren har inte uppenbarat varför han har organiserat sin kyrka på det sätt han gjort.”23 President Ballard varnade oss också för att ”föra vidare skenbart trosstärkande berättelser, obekräftade rykten eller föråldrad information och förklaringar av vår lära och seder från det förgångna. Det är alltid klokt att ta för vana att studera de levande profeternas och apostlarnas ord. Håll er uppdaterade om kyrkans aktuella angelägenheter, riktlinjer och uttalanden genom mormonnewsroom.org och LDS.org, och titta bland det som skrivits av erkända, kloka och trofasta forskare i kyrkan för att se till att ni inte lär ut sådant som är osant, otidsenligt eller underligt.”24 Kom ihåg att ”jag vet inte” ibland verkligen är det bästa svaret. Vi måste söka flitigt i trons ljus för att lära oss gudomlig sanning.
Hjälp kvinnor och män att bättre förstå prästadömet.
Det är ytterst viktigt att vi hjälper både män och kvinnor att få tilltro till sin förmåga att studera och lära sig om prästadömet. Några skriftställen som kan vara till hjälp i den processen inbegriper, men är inte begränsade till, Alma 13 och Läran och förbunden kapitel 2, 13, 20, 76, 84, 95, 107, 110, 121 och 124. Vikten av att besöka templet i syfte att söka trofast – inte bara efter svar utan speciellt efter inspirerade frågor angående ämnet – kan inte betonas för mycket.
Äldste Bruce R. McConkie (1915–1985) i de tolv apostlarnas kvorum, lärde: ”Denna lära om prästadömet – okänd i världen och föga känd ens i kyrkan – kan inte läras endast genom skrifterna. …
Läran om prästadömet kan man lära känna endast genom personlig uppenbarelse. Den kommer rad på rad och bud på bud, genom den Helige Andens kraft till alla dem som älskar och tjänar Gud av allt hjärta, sinne, förmåga och styrka (se L&F 98:12).”25
Hjälp kvinnor förstå att de måste stå med Herren och hans profeter.
Världen blir alltmer splittrad och synisk. Kvinnor mäts mot varandra på många sätt. Åsikterna är starka och känslorna djupa. Tänk dig vilket gott inflytande det skulle ha på världen om alla kyrkans medlemmar kunde se att de, liksom Ester, har sparats ”just för en tid som denna” (Est. 4:14) och att de, enskilt och som en enad skara, behövs för att leda, inte följa, världen.
4. Sammanfattning
Emma Smith sa: ”Vi ska göra något extraordinärt … Vi förväntar oss enastående möjligheter och angelägna kall.”26 De här angelägna kallen, ja, vädjandena, har kommit från kyrkans ledare till systrarna i större grad under senare år än någonsin tidigare. När vi förstår sanningarna som hör till prästadömet bättre, uppmärksammar anledningarna till att så många kvinnor lever under sina förmåner och tillämpar insikten vi får angående kvinnor och deras möjlighet att delta i prästadömets arbete, kan vi, som president Ballard säger, ”finna den glädje och frid som kommer av att veta att ni genom er undervisning har berört någon, har lyft ett av vår himmelske Faders barn på hans eller hennes färd mot att en dag bli omfamnad i hans närhet”.27