Källor till frid och kraft

Äldste Carlos A. GodoyI de sjuttios presidentskap

Hur kan de som ställs inför prövningar fortfarande känna sig tillfreds, glada och starka?

En av de mest rörande upplevelserna jag har haft som generalauktoritet var att tjäna bland våra kära heliga i Venezuela. Människorna där, även kyrkans medlemmar, lever under svåra förhållanden. Men trots att det var så kunde jag under mina täta besök i landet se att det fanns en skillnad mellan folk i allmänhet och sista dagars heliga.

Upplevelsen i Venezuela

De heliga i Venezuela gör sitt bästa. Det är sant att många lider och kämpar, och kyrkan har aktivt stöttat behövande genom fasteofferfonden, välfärdsprogram och oberoendeinitiativ. Men fastän de heliga lätt kan hitta en anledning till att vara nedstämda – med alla utmaningar de ställs inför – är de ett glatt folk. De är tillfreds med sig själva, ler ofta och hoppas på en bättre framtid.

Det här stämmer in på kyrkans ungdomar i Venezuela. Deras personliga utmaningar och familjeproblem gör dem starkare och förbereder dem för framtiden. Det stämmer också in på missionärerna i Venezuela. De behöver vara starka för sig själva, för sina undersökare och för sina familjer. Och det är de. De påminner oss om Helamans 2 000 unga krigare. Fastän de är få till antalet är de ”mycket tappra och modiga” (se Alma 53:20–21). I Venezuela förbereder Herren en stark generation mödrar, fäder och ledare. När vi än är bland de heliga där fylls vi av tro på evangeliet och på framtiden.

Frid i svåra tider

Hur kan de här medlemmarna, som har så stora prövningar, fortfarande känna sig tillfreds, glada och starka? Jag tror att det som händer med många av dem är att de blir mer beroende av Gud. Till följd därav får de styrka från källan till all styrka. De inser vilka välsignelser de får av sin himmelske Fader, de litar på kraften hos Jesus Kristus och hans försoning och de blir tröstade, stöttade och stärkta av den Helige Anden. Som resultat blir deras bördor lättare, deras sorg mildras och de känner frid mitt i sina prövningar.

Medlemmarna i Venezuela upplever ett nutida exempel på det som hände Alma och hans folk i Mormons bok:

”Och nu hände det sig att de bördor som lagts på Alma och hans bröder lättades. Ja, Herren styrkte dem så att de kunde bära sina bördor med lätthet, och de underkastade sig glatt och med tålamod all Herrens vilja” (Mosiah 24:15).

Jesu Kristi återlösande kraft

Mitt vittnesbörd om Guds önskan att välsigna oss har blivit starkare av att jag har tillbringat tid bland våra medlemmar i Venezuela. Som i exemplet med Alma och hans efterföljare har de heliga i Venezuela stärkts, och deras ökade förmåga har lättat på bördorna de bär. Frälsaren uppmanar oss att komma till honom om vi har tunga bördor, så ska vi få vila (se Matt. 11:28–30). De här goda medlemmarna har fått kraft att bära sina bördor med Herrens styrka.

Venezuelan Saints — De heliga i Venezuela är ett glatt folk. De är tillfreds med sig själva, ler ofta och hoppas på en bättre framtid.

Till följd av sina prövningar, och som en välsignelse för att de förtröstat på Frälsaren och hans nåd, har de upplevt en hjärtats förändring och var och en har blivit ”som ett barn: undergiven, mild, ödmjuk, tålmodig, kärleksfull, villig att underkasta sig allt som Herren anser lämpligt att lägga på henne, alldeles som ett barn underkastar sig sin far” (Mosiah 3:19).

Som sammanfattning har de genom sina prövningar utvecklat kristuslika egenskaper som alla Kristi lärjungar hoppas på att förvärva.

Det som har hänt dem är samma process som borde hända var och en av oss. Vi möter alla utmaningar och prövningar i livet. När det händer bör vi fråga oss själva:

Ber vi Gud hjälpa oss övervinna de svåra tiderna?
Är vi villiga att betala priset för att bli en bättre människa och utveckla kristuslika egenskaper som är så viktiga för vårt framåtskridande?
Förstår vi att vi kan få styrka och hopp genom kraften i Frälsarens försoning?

Hur och varför kan Frälsaren ge sådan tröst och kraft? I skrifterna står det: ”Och han skall gå ut och lida smärta och bedrövelser och frestelser av alla slag, och detta för att det ord skall kunna uppfyllas som säger att han skall ta på sig sitt folks smärta och sjukdomar.

Och han skall ta på sig döden så att han kan lossa de dödens band som binder hans folk. Och han skall ta på sig deras skröpligheter så att hans inre kan fyllas av barmhärtighet i köttet, så att han i köttet kan veta hur han skall bistå sitt folk i enlighet med deras skröpligheter” (Alma 7:11–12).

Herren vet

Som äldste David A. Bednar i de tolv apostlarnas kvorum har sagt: ”Frälsaren har inte bara lidit för vår orättfärdighet utan också för den otillräcklighet, orättvisa, smärta, ångest och de känslomässiga kval som så ofta ansätter oss … Du och jag kanske ropar i ett ögonblick av svaghet: ’Ingen förstår. Ingen vet.’ Ingen mänsklig varelse kanske vet det. Men Guds Son känner till det fullständigt och förstår, för han upplevde och bar våra bördor innan vi gjorde det. Och eftersom han betalade det yttersta priset och bar den bördan, har han fullkomlig medkänsla och kan uträcka sin barmhärtiga arm mot oss i så många skeden av vårt liv” (”Försoningen och jordelivets resa”, Liahona, apr. 2012, s. 19).

Äldste Bednar citerar sedan följande skriftställe som hjälper oss förstå att var och en av oss kan få frid tack vare Jesu Kristi försoning:

”Kom till mig, alla ni som arbetar och är tyngda av bördor, så ska jag ge er vila.

Ta på er mitt ok och lär av mig, för jag är mild och ödmjuk i hjärtat. Då ska ni finna ro för era själar,

för mitt ok är milt och min börda är lätt” (Matt. 11:28–30).

Jag vill lägga mitt vittnesbörd till äldste Bednars ord. Jag vet också att vi genom personlig erfarenhet kan få styrka och frid i vår Frälsares kärleksfulla famn. Frälsarens återlösande och möjliggörande kraft är inte bara källan till våra synders förlåtelse utan också en mäktig källa till hopp, frid, styrka, tröst, talanger, inspiration och allt som är nödvändigt för att vi framgångsrikt ska kunna genomföra resan i det här livet. Vi kan i sanning förlita oss på ”den helige Messias förtjänster och barmhärtighet och nåd” (2 Ne. 2:8).

Tillämpning i livet

Hur kommer vi åt den här källan till styrka? Vad behöver vi göra för att få den hjälp vi behöver?

Först bör vi ha tro på Herren Jesus Kristus och hans försoning. Vi behöver förstå att han och hans Fader är källorna till frid och kraft. De gör allting möjligt.

Sedan måste vi agera och göra vårt bästa i det vi går igenom. Vi kanske arbetar på att övervinna en svaghet, söker lindring från sorg eller strävar efter att utveckla en talang. Även om vårt bästa känns otillräckligt ibland välsignar Herren oss med det vi behöver genom sin nåd – om vi verkligen gör vårt bästa.

”När du och jag förstår och använder oss av försoningens möjliggörande kraft i vårt liv, ber vi om och eftersträvar styrka till att ändra våra omständigheter i stället för att be om att våra omständigheter ska ändras. Vi blir personer som verkar i stället för ting som påverkas (se 2 Ne. 2:14)” (se ”Försoningen och jordelivets resa”, Liahona, s. 16).

Vi ska också komma ihåg att när vi gör vår del så är Herren vid vår sida. Vi behöver inte kämpa ensamma i vår del av striden. Han är med oss, från början till slut. Jag vittnar om att Jesajas ord är sanna: ”För jag är Herren din Gud som tar din högra hand och säger till dig: Var inte rädd, jag hjälper dig” (Jes. 41:13). Det gäller de heliga i Venezuela, och det gäller heliga överallt i världen.