Påmind om mitt värde
När jag lärde mig om mina förfäder gav det mig modet att kämpa mina andliga strider.
Illustration Alex Nabaum
När jag var omkring elva år såg jag pornografi för första gången. Den gången ledde till ett större problem som blev utmärkande för min tonårstid. När jag hade börjat på high school hade jag vänt mig bort från pornografin och mot Jesu Kristi försoning. Jag upplevde ett underverk då orenheten suddades bort från mitt sinne, men jag kände ändå en överväldigande skuld.
Ungefär vid den tidpunkten fick jag låna min anmoder Theas handskrivna självbiografi av farmor. Det tog bara några dagar innan jag kände mig mycket nära Thea Martina Waagen (1883–1967). Theas pappa dog tragiskt nog bara några månader innan hon föddes, så hon växte upp med sin mamma som var norsk immigrant. Hon hade en svår uppväxt men fann glädje i att plocka smultron och spela orgel i den lokala lutherska kyrkan. Theas mamma gifte om sig, och med sin styvfars hjälp kunde hon gå på college. Senare i livet blev Thea och hennes familj medlemmar i kyrkan och flyttade till Utah. Theas liv var inte lätt. Hon och hennes make skilde sig, hon gifte om sig och skilde sig senare igen. Hon upplevde stor sorg och svår depression, men hon förblev trogen sitt vittnesbörd.
När jag lärde mig om Thea och hennes val att hålla ut under motgångar, överväldigades jag av en intensiv kärlek som försäkrade mig om mitt värde och hjälpte mig övervinna mina förlamande skuldkänslor. Jag insåg att om hon kunde göra svåra saker, så kunde jag det också.
Jag gick in på LDS.org och beställde Theas patriarkaliska välsignelse. Jag blev ännu mer rörd när jag läste: ”Din livsfrukt ska stå upp och kalla dig välsignad bland kvinnor i Sion.” Jag insåg att min djupa respekt för henne var en uppfyllelse av den enkla meningen. Theas kärlek lindrade skulden jag kände och hjälpte mig vända hjärtat mot mina förfäder. Det var första gången jag kunde vittna om äldste David A. Bednars löfte om att jag skulle ”skyddas mot den ondes tilltagande inflytande” genom att släktforska (”Barnens hjärtan skall vända sig”, Liahona, nov. 2011, s. 27).
Jag känner större styrka och klarhet i livet när jag fortsätter att söka efter min släkt och läser deras berättelser. När jag regelbundet ägnar mig åt släktforskningsaktiviteter känns det som om jag har en hel armé bakom mig som hjälper mig att utkämpa mina andliga strider. Jag kan leva utan rädsla, för ”de som är med oss [våra förfäder] är fler än de som är med dem [Satans efterföljare]” (2 Kung. 6:16).
Även om jag inte har hittat tusentals namn att ta till templet, har jag lärt mig om mina förfäder och hittat deras familjer genom noggrann forskning. Jag har tagit mig tid till att tänka på deras liv och respektera deras arv. Jag vet att jag har blivit stärkt och skyddad mot Satan när jag har fyllt livet med mina förfäders ljus.