De satte sina prövningar åt sidan
Den dagen var Kendra, Brent och Tyson sanna föredömen i fråga om kristuslikt tjänande.
Illustration Trent Gudmundsen
Vi erfar alla upp- och nergångar i livet, men år 2013 var ett särskilt svårt år för mig och min familj. Vi fick göra många oväntade och dyra hem- och bilreparationer. Min man Ryan förlorade sitt jobb och vår yngste son föddes med komplikationer och behövde vara på neonatalintensiven i några veckor. Jag drabbades också av postpartumdepression. De här omständigheterna, och att vara föräldrar till fyra små barn, tärde på oss ekonomiskt och känslomässigt.
Ryan fick en ny anställning men han arbetade långa dagar och var hemifrån flera veckor åt gången. Vår femårige son Wesley började må dåligt av att hans pappa var borta så ofta. Han vaknade hela tiden på nätterna av mardrömmar.
Våra släktingar stöttade mig så gott de kunde, men jag kände mig utpumpad och ensam för det mesta. Jag visste att min himmelske Fader var medveten om mig och min familj, men det kändes som om vi höll på att drunkna.
En eftermiddag när Ryan var bortrest i arbetet skjutsade jag hem barnen från skolan och bad innerligt till Gud om hjälp. Senare samma kväll knackade min granne Kendra på dörren. Hon kände till vår situation och frågade hur det gick. Jag hade inte för avsikt att klaga inför henne, och hon var den sista person jag skulle ha bett om hjälp. Hennes man Brent hade haft cancer under de senaste fyra åren.
Jag sa till Kendra att jag var okej, men hon frågade uppriktigt igen. Med tårar i ögonen började jag berätta om mina svårigheter. När jag berättade om Wesleys ångest och mardrömmar frågade hon om jag ville att Brent skulle ge Wesley en välsignelse.
Lite senare kom Kendra, Brent och deras äldste son Tyson tillbaka, klädda i söndagskläder. Brent var svag. Jag är övertygad om att det krävdes all energi han hade att komma över till vårt hus. Han gav Wesley en välsignelse och Tyson gav mig en välsignelse.
Den dagen var Kendra, Brent och Tyson sanna föredömen i fråga om kristuslikt tjänande. De satte sina egna prövningar åt sidan för att uppriktigt visa oss kärlek och medkänsla. Jag kände mig välsignad när min himmelske Fader besvarade min bön på det här fina sättet. Brent dog två veckor senare.
Den dagen i vårt hem var Brent ett vittne om Gud genom att rättfärdigt utöva prästadömet (se Mosiah 18:9). För mig är det heligt att hans tjänande för mig och min familj var en av hans sista gärningar på jorden.