Ett julspel med grannarna
Författaren bor i Texas, USA.
”För ett barn blir oss fött” (2 Ne. 19:6).
Rose studsade på tårna medan hon kikade ut genom fönstret. Deras vänner skulle komma vilken minut som helst!
Varje år runt jul hade Rose och hennes familj ett julspel om Jesu födelse. De bjöd alltid in människor att vara med dem. Den här gången hade de bjudit in sina grannar och missionärerna! Rose var så glad, för deras grannar hade en baby som skulle få vara Jesusbarnet.
Allting var nästan klart. Mamma tog ut det hon hade bakat ur ugnen. Roses yngre bröder hade städat undan alla sina leksaker. Ellen hämtade dräkterna. Och Rose hade till och med tejpat upp en stor, gul stjärna på väggen som dekoration.
”Rose”, ropade mamma från köket. ”Kan du hjälpa Ellen med dräkterna?”
”Okej, mamma!” Rose vände sig om för att hjälpa sin syster som bar på en stor hög filtar.
”Vi har filtar, handdukar och maskeradkläder från garderoben”, sa Ellen. ”Vi kan använda den här korgen som en låtsaskrubba också.” Hon gav Rose en stor korg. Rose lade en mjuk filt inuti till babyn.
”Perfekt”, sa Rose.
Roses lillebror Jack drog en grå filt över huvudet och gjorde en rolig grimas. ”Får jag vara åsnan?”
Rose skrattade. ”Nej, din tok! Du ville ju vara en vis man, kommer du inte ihåg det?”
”Ja, just det!” sa Jack. Han greppade låtsaskronan och satte den på huvudet.
Då knackade det på dörren.
”De är här!” sa Rose. ”Jag öppnar.”
Snart var huset fullt av glada människor. Rose hjälpte alla få på sig sina dräkter. Systermissionärerna var herdarna. Hennes bröder och syster var de vise männen. Den gulliga babyn var Jesusbarnet och hans föräldrar Maria och Josef.
Rose satte på sig en mjuk, vit mössa. Hon var ett får.
Till slut var alla påklädda och färdiga. Äldste och syster Yancey, ett missionärspar från deras församling, öppnade Nya testamentet och julevangeliet. De läste verserna högt. Alla spelade sina roller.
När berättelsen var slut sjöng alla ”Stilla natt”. Rose kände sig varm och lycklig. Hon visste att hon kände den Helige Anden. Det kändes som att Jesus var nära hennes hjärta.
Efter sången visade mamma videon ”Samuel and the Star” [Samuel och stjärnan]. Ellen bad en bön. Och sedan bar de ut godsakerna. Alla hade roligt tillsammans.
”Så vad tyckte du bäst om?” frågade syster Yancey.
”Jag tyckte om att sjunga sången”, sa Ellen. ”Och att leka med Jesusbarnet.” Ellen studsade babyn på sitt knä. Hon hade lekt med honom ända sedan sången tog slut.
”Jag tyckte om att ge Jesus gåvor”, sa Jack. Han hade fortfarande leksakskronan på sig.
”Och du då, Rose?”
Rose slog ut med armarna. ”Jag tyckte om allt!” sa hon högt och tydligt. ”Men jag tyckte allra mest om att alla var här för att fira Jesus. För det är ju det som julen handlar om.” ●