Han är ljuset
Författaren bor i Utah, USA.
Tusentals kilometer hemifrån lärde jag mig något av ljus som var biljoner kilometer bort.
Illustrationer av Gabriele Cracolici
Det kan låta konstigt, men jag hade alltid känt en sådan glädje över att få fira jul på min mission, hundratals eller t.o.m. tusentals kilometer från den normala familjedramatiken och köphysterin. Julen handlade om Kristus och fanns det något bättre sätt att fira den på än att hjälpa andra komma till honom?
En kväll i december var min kamrat och jag på väg tillbaka till vår lägenhet efter en dags missionsarbete i La Paz, en magisk plats i utkanten av Laoag City i Filippinerna. Jag satt i sidovagnen på en trehjulig cykel inklämd bredvid min 180 cm långa kamrat och jag var bara så lycklig. Sval luft svepte förbi oss och det påminde mig (nästan) om snöiga jular hemma, men det var inte ens i närheten av hur kallt det brukade vara i december.
När vi cyklade genom landsbygden tittade jag upp mot himlen. Där uppe, långt från stadens ljus och oväsen syntes tusentals stjärnor. Men ju närmare vi kom stadens centrum, desto mindre syntes de tills bara de allra starkaste var synliga.
Jag tänkte på ljuset från stjärnorna och Jesus Kristus. Jag tänkte på stjärnan som tillkännagav hans födelse och Kristus själv, ”den klara morgonstjärnan” (Upp. 22:16). Han är den stjärna som lyser klarast, det strålande exemplet för oss alla. Men han kan också, som stjärnorna jag såg när jag tittade upp från cykeln, fördunklas av ljusföroreningar. Ju fler distraktioner, ju mer artificiellt ljus, desto mindre syns det naturliga ljuset. I någon av Filippinernas provinser kan vissa stjärnor ses även i mitten av staden, men i storstäder som Manila ser man inte en enda stjärna på natten. Ljuset från reklamskyltar, företag och hem utestänger ljuset från avlägsna stjärnor.
Samma sak händer när vi omger oss med distraktioner och artificiellt ljus. Det blir svårare att se Kristi ljus.
Det gäller särskilt runt julen. Det är lätt att vi bokar upp oss för mycket under helgerna och blir lika upptagna som Manila under rusningstid. Man ska hitta presenter, planera fester, skriva kort och har otaliga framträdanden och evenemang att gå på. När det känns som att vi inte har tid att titta upp så kanske vi inte ens inser hur fördunklat Kristi ljus har blivit i våra liv.
När vi lyser upp våra hem och träd så får vi inte glömma att släppa in Kristi ljus i våra hjärtan. Vi kanske vill ta en paus från festligheterna en stund för att komma ihåg vad vi firar. Julen handlar om Kristus. Han är ljuset, och om vi minimerar alla distraktioner och tittar upp så kan vi se honom, alltid fast lysande så att hela världen kan se det.