Andens språk
När jag var en ung missionär berättade min missionspresident för mig att ett av mina ansvar som svensk missionär i Sverige var att hjälpa mina kamrater att lära sig tala flytande svenska. Jag antog utmaningen och försökte hjälpa mina kamrater med deras språkstudier. Jag insåg hur språket skulle kunna spela en viktig roll i att hjälpa andra att känna anden.
Ett antal år senare hade jag jobb som trädgårdsarbetare vid templet i Stockholm. En områdessjuttio talade med oss och uppmuntrade oss att känna kraften i att tjäna andra genom att känna till besökarnas språk och när så var möjligt ta kontakt med dem på deras modersmål. Jag bestämde mig för att göra som han sa. På den tiden hade templet ansvar att betjäna medlemmar från många andra länder, som Ryssland, Norge, Danmark, Finland och de baltiska länderna.
Även om jag bara var trädgårdsarbetare och inte direkt arbetade med besökare som kom till templet antog jag utmaningen att bli mer bekant med deras språk. Jag lärde mig inte språken flytande, men jag lärde mig att säga hej, adjö och några vanliga fraser.
En dag kom en man från Finland till templet. Han kunde inte tala svenska eller engelska och hans kommunikation var mycket begränsad. När jag fick veta var han kom ifrån ansträngde jag mig för att hälsa på honom på hans språk när jag mötte honom på tempelområdet. Vid mitt första ”Hei” kom han och skakade han med mig. Det var ett kort samtal men när vi sa ”Hyvästi” (adjö) tog han min hand igen och lämnade mig leende.
Efter det hälsade vi alltid på varandra på hans modersmål och fastän våra samtal aldrig blev så mycket mer än dessa begränsade fraser, växte handskakningen från en snabb hälsning till tecken på en varm vänskap. Efter många av dessa möten växte handskakningen till att bli en varm omfamning varje gång vi träffades. En gång hade han en vän med sig som kunde tala svenska och översätta för honom. Denne underbare, ödmjuke man sa det som fanns i mitt eget hjärta: ”Det här är min broder och jag är hans.”
Vi kan verkligen röra vid andras hjärta och ande genom att nå ut till dem på deras eget språk för att föra dem in i evangeliets gemenskap. Anden kan förmedla resten. Vår himmelske Fader söker efter dem som lydigt kommer att följa råden från våra prästadömsledare, så att han kan välsigna oss och dem vi tjänar. ”Allt vad ni har gjort för en av dessa … det har ni gjort för mig” (Matt. 25:40).