Det första testamentet om Jesus Kristus

Mitt yrke som professor kräver regelbundet att jag forskar om Bibeln och Dödahavsrullarna i Jerusalem. Min fru Camille och jag har haft förmånen att segla med flera båtar på Galileiska sjön. Vi använder dessa tillfällen till att reflektera över de många skriftställen som talar om haven.

Mika säger till exempel att Jehova ska ”kasta alla [våra] synder i havets djup” (Mika 7:19) – inte några få eller en del av dem utan alla. ”Alla” innebär en fullständig benådning. ”Djup” innebär långt under vattenytan, där våra synder försvinner för evigt.

Lyckligtvis kastar Jehova inte våra synder på stranden, där andra kan se dem. Dessutom fungerar havets vatten som ett rengöringsmedel. Genom Jehovas villighet att bära våra orättfärdigheter (se Jesaja 53:11) tvättas våra synder bort. Äldste Ulisses Soares i de tolv apostlarnas kvorum bekräftar att vi genom vår omvändelse försäkras en plats vid hans sida (se s. 4).

Andra profeter i Gamla testamentet har framlagt många övertygande och uttrycksfulla skriftställen om Frälsaren. Det beror på att Gamla testamentet är en text som fokuserar på Jesus Kristus. Det är i sanning det första testamentet om Jesus Kristus.

Jag hoppas att den här sanningen genljuder hos er i år i era studier av Gamla testamentet, och jag hoppas att mitt lilla bidrag till månadens Liahona (se s. 40) kan stärka ert vittnesbörd om den sanningen.

Med vänlig hälsning,

Donald W. Parry

Professor vid Brigham Young University