”Där jag fann tröst”, Liahona, april 2022.
Sista dagars heliga berättar
Där jag fann tröst
När mina stödbröder sjöng stärkte de mitt vittnesbörd om att Frälsaren förstod mig, älskade mig och aldrig skulle lämna mig.
När jag gifte mig trodde jag aldrig att ordet skilsmässa någonsin skulle bli en del av min personliga historia. Men trots min vädjan och mina bästa ansträngningar att rädda vår relation lämnade min man mig och vårt äktenskap tog slut. Jag kände mig så misslyckad.
En tid av djup smärta, förödmjukelse och krossade drömmar följde. Jag hade aldrig upplevt större förlust eller sorg.
Mitt i min sorg kom mina stödbröder på besök. De tröstade mig och gav mig en välsignelse. Sedan sjöng de med sina djupa röster en psalm för mig som jag inte kände igen. I den svåra stunden var den för mig den vackraste, mest tröstande psalm jag någonsin hört. De sjöng:
Var skall jag finna frid,
vem skall mig trösta?
Vem skall mig leda tryggt i jordlivets strid?
När hjärtat lider av agg eller vrede,
när själen våndas svårt,
var finns det frid? …
Jag kunde inte låta bli att gråta av orden och musiken. De bekräftade för mig och stärkte mitt vittnesbörd om sanningen att Frälsaren förstod mig, älskade mig och aldrig skulle lämna mig ensam i min sorg.
Tack vare det som Frälsaren upplevde genom sin försoning förstår han våra känslor. Oavsett vilka svåra omständigheter vi ställs inför känner han till vår sorg. Han led för oss. (Se Alma 7:11–12.)
När mina stödbröder hade sjungit färdigt mindes jag de ord som Jesaja använde för att beskriva Frälsaren: ”Men det var våra sjukdomar han bar, våra smärtor tog han på sig. … och genom hans sår är vi helade” (Jesaja 53:4–5).
Vi kan vara säkra på att vår Frälsare Jesus Kristus förstår oss, älskar oss och alltid finns vid vår sida – även i våra djupaste sorger.